Av massmedia och politiker matas människor i Västvärlden med larm om att mänskligheten och hela planeten hotas av klimatförändringar, sjukdomar, krig och död – ett narrativ som formar en dyster världsbild och skapar stress och psykisk ohälsa hos många.
Forskare vid Lunds universitet pekar dock på att föreställningar om att jorden snart är på väg att gå under inte alls är något nytt fenomen utan har vanligt förekommande i hela mänsklighetens dokumenterade historia.
– Faktum är att vi alltid har varit lika nära eller lika långt ifrån en apokalyps, om vi med det menar en global katastrof som utraderar eller radikalt förändrar livet. Tanken på att det mänskliga livet är bräckligt och kan få ett abrupt slut är lika gammal som mänskligheten, förklarar Blaženka Scheuer, universitetslektor och docent i Gamla testamentets exegetik vid Lunds universitet.
Redan i sumeriska och tidiga judiska skrifter, långt innan Jesus födelse, skrevs berättelser om förödande katastrofer och domedagsliknande händelser. I Bibelns Uppenbarelsebok beskrivs det bland annat hur solen blir svart, stjärnorna faller ner och månen färgas röd som blod.
Enligt Scheuer är det just Uppenbarelseboken som under de efterföljande århundraden färgat människors syn och tankar kring världens undergång – och gör så fortfarande.
– Eftersom Bibeln spelat så stor roll i historien har människor förhållit sig på olika sätt till Uppenbarelsebokens föreställningsvärld som dock har skiftat form under historiens gång. Inte sällan har människan tolkat pandemier och sjukdom utifrån det här apokalyptiska narrativet. Pesten men också covid-19 är sådana exempel, menar hon.
”Fungerade som tröst”
Hon uppmanar alla som är nyfikna på forntida människors grubblerier och tankar om kriser och hot att läsa Uppenbarelseboken – men varnar samtidigt för att den är svårläst och ostrukturerad.
– Samtidigt är det bra att komma ihåg att Uppenbarelseboken, då den skrevs på 90-talet e. Kr. fungerade som en tröst och uppmuntran för de människor som led under svåra förföljelser att stå ut. Att se fram emot en tid då ondskan kommer att besegras en gång för alla gav dem hopp.
Trots att hopplöshetskänslor och tankar på kriser och katastrofer som någonting övermäktigt som inte går att påverka har funnits i alla tider, anser Blaženka Scheuers att det är upp till varje ny generation att lära sig handskas med just sina utmaningar och inte bli avtrubbade.
– En jordbävning kan vi möjligtvis skydda oss ifrån men inte egentligen påverka. När det gäller klimatförändringarna, krig och auktoritära regimer är vi inte utan agens. Vi kan faktiskt påverka, menar hon.
At the End of the World är en tvärvetenskaplig forskningsgrupp vid Lunds universitet där forskare undersöker hur apokalyptiska tankar och strömningar formar historieskrivning, juridisk-politiskt tänkande och populistisk retorik samt mediers rapportering om AI, klimathot och migration.
Programmet löper över 6 år (2023-2028) och omfattar 23 forskare från discipliner som historia, juridik, idéhistoria, mediehistoria, etnologi , statsvetenskap, religionsfilosofi, genusvetenskap, kyrkohistoria, konsthistoria, exegetik och teologi.
