Nya Dagbladet reste i november till Kina. Syftet var att försöka få en förståelse för landet som är på väg att bli världens största ekonomi men också en global stormakt.
- Att bidra till dialog och förståelse framför konflikt och desinformation är centralt för att förhindra krig, säger chefredaktören Markus Andersson. På bild besök vid våtmarksområde utanför den nya staden Xiong’an i nordöstra Kina.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Spänningarna i världen har inte varit allvarligare sedan andra världskriget bröt ut. Att i detta läge bidra till förståelse, dialog och att motverka eskalation och desinformation är centralt – inte minst för världsfreden, menar Nya Dagbladets chefredaktör som berättar om resan.
– Efter en förutsättningslös inbjudan från den kinesiska ambassaden i Sverige valde vi att göra ett studiebesök i landet. Det fanns inga som helst premisser kring resan annat än att följa visumreglerna, säger Markus Andersson.
Mellan november och december besökte Nya Dagbladet tre städer i landet, Beijing, Shanghai och Chengdu. Resan går att läsa om under artikelserien ”Det moderna Kina” som är en del i den ökade bevakningen av landet.
Artikeln är en återpublicering. Den publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 31 januari 2024.
– Kina är ett gigantiskt land med en femtusenårig sammanhängande historia. Det finns inte en bild av detta enorma land vilket vi gör tydligt redan i den första artikeln ”Kinas tusen ansikten”, fortsätter chefredaktören och betonar att just Sverige har en lång och särskild historia med landet som går tillbaka inte minst till det betydelsefulla ekonomiska och handelsmässiga samarbetet mellan Kina och Sverige på 1700-talet.
I takt med Kinas växande globala inflytande blir det allt viktigare för svenskar att förstå den kinesiska kulturen, politiken och ekonomin. Landet har gjort snabba teknologiska och ekonomiska framsteg och förändringen påverkar oundvikligen resten av världen, varför det är naturligt att på tidningen öka bevakningen och rapportera mer om utvecklingen.
Aktörer vill motverka dialog och förståelse
Att låta en mångfald av röster komma till tals är självklart för tidningen och har varit något av ett signum sedan grundandet. Samma princip har varit utgångspunkten för att även låta Kinas Sverigeambassadör komma till tals på NyD Debatt, förklarar chefredaktören.
– Nya Dagbladet saknar helt kopplingar till Kina, landets styre eller särintressen. Att vi däremot skulle tysta och censurera ett av världens folkrikaste länder och snart största ekonomi som Sverige dessutom i stor grad är beroende av vore löjeväckande.
Att det finns aktörer och intressen som inte vill se dialog, utbyten och samförstånd mellan Sverige och Kina är dock tydligt menar Andersson och syftar bland annat på den vänsterextrema underrättelsegruppen Expo som påstår att tidningens rapportering är en del i en ”kinesisk informationskampanj”.
– Det är närmast överflödigt att kommentera. Vi känner oss helt trygga med den här resan och vårt journalistiska oberoende. Det har aldrig funnits minsta antydan från kinesiskt håll att tidningen ska rapportera på ett visst sätt eller avstå någon särskild kritik. Precis som alla andra förväntar sig kineserna bara grundläggande respekt och ett värdigt bemötande.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
För första gången på 66 år samlades ledarna för Kina, Ryssland och Nordkorea i Peking.
Den omfattande militärparaden markerade 80-årsjubileet av andra världskrigets slut med över 100 nya inhemskt producerade vapensystem – däribland kärnvapenmissiler, hypersoniska vapen och obemannade farkoster.
Kina genomförde på onsdagen sin andra militärparad någonsin för att markera segerdagen – 80 år efter slutet av andra världskriget. Den massiva uppvisningen på Himmelska fridens torg i Peking blev en maktdemonstration där president Xi Jinping tog emot 26 världsledare, däribland Rysslands president Vladimir Putin och Nordkoreas ledare Kim Jong Un.
Paraden, som bevittnades av 50 000 åskådare och 10 000 deltagande soldater från Folkets befrielsearmé, flottan och flygvapnet, blev första gången på 66 år som ledarna för Kina, Ryssland och Nordkorea samlades i Peking. Senast detta skedde var 1959, under det kalla krigets kanske mest spända period.
Klädd i grå Mao-kostym talade Xi Jinping från Himmelska fridens port. Han fokuserade på Kinas seger över den ”japanska aggressionen” i vad han kallade det ”världsomfattande antifascistiska kriget”, men valde att inte alls nämna USA vid namn trots landets avgörande roll i krigets slutskede.
— Mänskligheten står återigen inför ett val mellan fred eller krig, dialog eller konfrontation, och ömsesidiga vinster eller nollsummespel, förklarade Xi och fortsatte:
— Det kinesiska folket kommer att stå fast på historiens rätta sida och på sidan av mänskligt framsteg, hålla fast vid vägen för fredlig utveckling och gå hand i hand med resten av världen för att bygga en gemenskap med en delad framtid för mänskligheten.
Foto: Kreml/CC BY 4.0
Kärnvapenarsenal i fokus
Al Jazeeras korrespondent Katrina Yu betonade talets historiska betydelse från Peking:
— Det är verkligen svårt att underskatta hur mycket detta är en del av den nationella psyket, kommunistpartiets psyke att Kina under de föregående 100 åren förtrycktes, invaderades och förödmjukades av utländska styrkor. Jag tror att Xi Jinping gör en poäng här att detta aldrig kommer att hända igen.
Över 100 typer av inhemskt producerade vapen rullades fram längs Chang’an-avenyn. Särskild uppmärksamhet fick de nya kärnvapenkapabla missilerna. För första gången visades också ubåtsbaserade JL-3 upp, vars förlängda räckvidd gör att hela det amerikanska fastlandet i teorin kan nås från Sydkinesiska havet utan att ubåtarna behöver avancera ut i Stilla havet.
Den nya interkontinentala ballistiska missilen DF-61 gjorde också debut. Den uppskattas vara över 20 meter lång med räckvidd över 12 000 kilometer. Dessutom presenterades DF-5C som kan ha räckvidd över 20 000 kilometer, bära tio kärnstridsspetsar och nå hastigheter över Mach 10.
Den hypersoniska missilen YJ-21, kallad ”hangarfartygsdödare”, presenterades också. Vapnet uppges kunna slå till mot hangarfartyg med Mach 10 – tio gånger ljudets hastighet – på 2 000 kilometers avstånd.
Trumps syrliga reaktion
USA:s president Donald Trump reagerade på paraden med ett spydigt inlägg på Truth Social:
”Den stora frågan som ska besvaras är huruvida president Xi i Kina kommer att nämna den enorma mängd stöd och ’blod’ som Amerikas förenta stater gav till Kina för att hjälpa det att säkra sin FRIHET från en mycket ovänlig utländsk inkräktare”, skrev han och fortsatte:
”Många amerikaner dog i Kinas strävan efter Seger och Ära… Må president Xi och Kinas underbara folk ha en stor och bestående dag av firande. Var vänlig och framför mina varmaste hälsningar till Vladimir Putin och Kim Jong Un, när ni konspirerar mot Amerikas förenta stater”.
Foto: faksimil/Trump/Truth Social
Kreml kommenterade senare Trumps utspel och förklarade kort att ”ingen ens hade detta i sina tankar”.
Ny krigsteknologi presenterades
Under paraden visade Kina upp sin satsning på modern krigsteknik. Obemannade ytfartyg (USV), undervattensdrönare och obemannade flygfarkoster presenterades tillsammans med det nya lasersystemet LY-1 för nedskjutning av drönare och missiler. Enligt Kina kan det nya luftförsvarssystemet HQ-29 försvara mot hypersoniska missiler – ett påstående som ännu inte kunnat verifieras.
— För Xi är poängen att förstärka intrycket att Folkrepubliken Kina har klivit fram som en stormakt under hans ledarskap. En annan aspekt är mängden ledare vid paraden, vilket antyder att Kina inte kan isoleras och är orädd för press och mobbning, särskilt från USA, kommenterar Ian Chong, statsvetare vid National University of Singapore.
Ovanför paraden genomförde flygvapnet överflygningar med helikoptrar som bar banderoller med budskap som ”Rättvisan kommer att segra”, ”Freden kommer att segra” och ”Folket kommer att vinna”.
USA placerar ut missilsystem
Kina förklarade att samtliga drygt 100 vapentyper som visades upp var inhemskt producerade. Trots att den kinesiska ekonomin bromsat in har landets försvarsutgifter ökat med mer än 7 procent under fyra år i rad och uppgår nu till cirka 4,2 gånger Japans försvarsbudget. Den militära balansen i regionen har därmed förskjutits markant och Kina får ett allt större militärt inflytande.
Obemannade vattenfarkoster visas upp. Foto: Xinhua
Parallellt med denna utveckling genomför USA och Japan omfattande militära övningar tillsammans. Den amerikanska armén kommer för första gången utplacera sitt medeldistansmissilsystem Typhon i Japan under övningen Resolute Dragon 25 som äger rum 11-25 september. Typhon kan avfyra både Tomahawk- och SM-6-missiler från land.
I juli placerade USA två nya vapensystem på sin bas i Okinawa: luftvärnssystemet MADIS och robotsystemet NMESIS som kan bekämpa fartyg. Båda systemen ska också användas på Ishigaki-ön under den japansk-amerikanska övningen och de militära aktiviteterna i regionen förväntas intensifieras under kommande år.
Modi deltog inte
Militärparader på segerdagen är ett relativt nytt fenomen under Xi Jinpings era – den första hölls 2015 för att markera 70-årsjubileet, och årets parad var således bara den andra i sitt slag.
Trots vänskapliga möten med Xi Jinping och Putin unde SCO-toppmötet valde Indiens premiärminister Narendra Modi att lämna Kina före militärparaden.
Enligt bedömare handlade det dels om att inte såra Japan, men också om att signalera att New Delhi förvisso har strategiska alternativ till USA men samtidigt är fortsatt måna om att behålla sina västerländska partnerskap och samarbeten.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
I år firar den autonoma regionen Xizang 60 år. Sex decennier har fört med sig både skörd och förnyelse. Regionen har nått stora framsteg inom ekonomi och samhällsutveckling, och denna snötäckta högplatå har genomgått också en djupgående omvandling. Nu under ledning av Xi Jinpings tänkande om socialism med kinesiska särdrag för en ny era har Xizang trätt in i en tid av sin största utveckling och förändring, där folket får mest nytta och regionen visar ny vitalitet.
Ett Xizang med fokus på folkets välfärd, gemenskap och harmoni
Xizang prioriterar folkets välfärd och människans fulla utveckling. Alla etniska grupper som lever i Xizang deltar som aktiva medborgare i landets och regionens angelägenheter och utövar de självstyresrättigheter som konstitution och lag garanterar. Därmed har de gått från förtryck till att själva forma sitt öde och tillsammans ta del av utvecklingens frukter på denna högplatå.
Genom förmånliga policyer har staten stimulerat alla etniska grupper i Xizang att bygga ett bättre hem med evenemang, initiativ och kreativitet, vilket lett till regionens breda utveckling och historiska framsteg.
Xizang är ett område där flera etniska grupper lever sida vid sida. Regionen värnar systemet för regionalt självstyre och stärker känslan om den kinesiska nationella gemenskapen. Här hjälper människor varandra och lever som en familj. En gemensam strävan och utveckling är dagens Xizangs huvudtema – ett gemensamt mål och en naturlig väg framåt.
Ett Xizang med ekonomiskt välstånd och förbättrad levnadsstandard
Xizang präglas av sin höga terräng och rika naturresurser, vilket har format en unik näringsstruktur.
Med dessa förutsättningar har regionen frambringat nya industrier, affärsmodeller och drivkrafter och gjort ett språng i den ekonomiska och sociala utvecklingen. Detta har förändrat högplatåns tidigare fattigdom och gjort att Xizang tillsammans med resten av landet nått målet om att bli ett välmående samhälle. Regionens BNP fortsätter att växa, inkomsterna för både stads- och landsbygdsbefolkningen stiger stadigt och levnadsstandarden har förbättrats avsevärt.
Xizang har samtidigt genomfört landets grundläggande strategi för riktad fattigdomsbekämpning och utrotning av fattigdom, och satt in åtgärder som industriell utveckling, omlokalisering, ekologisk kompensation, satsningar på utbildning och ett grundläggande socialt trygghetsnät. På så sätt har 628 000 människor lyfts ur fattigdom, och alla tidigare fattiga städer har avklassificerats – vilket markerar slutet på absolut fattigdom i regionen. Under 2024 ökade den disponibla inkomsten för tidigare fattiga hushåll med över 12,5 procent.
Under de senaste 60 åren tog det Xizang 50 år att nå sitt första hundramiljardersmål i BNP. Det andra nåddes på bara 6 år, och nu är regionen på väg mot det tredje. Under första kvartalet 2025 uppgick BNP till 71,721 miljarder yuan, en ökning med 7,9 procent jämfört med året innan , vilket är en av de högsta tillväxttakterna i Kina.
Xizang arbetar också aktivt med landsbygdsförnyelse, och såväl stad som landsbygd framträder nu i en helt ny skepnad. Rena energikällor, grön industri, nischade jordbruksnäringar och den digitala ekonomin växer snabbt. Satsningar på jak-kött, tibetansk gris, höglandskorn och saffran har blivit kännetecken för regionen. Turism som förenar natur och kultur har blivit en viktig inkomstkälla. Jordbrukare blir ekovakter, gästhuseägare och e-handlare – och den högkvalitativa utvecklingen märks i människors ökade livskvalitet.
Ett Xizang drivet av kunskap och präglat av civilisatoriskt framsteg
Utbildning är en strategisk grundpelare för långsiktig stabilitet och hållbar utveckling i Xizang. Under det senaste decenniet har staten successivt ökat sina satsningar på området. Fram till 2024 fanns det 3 618 skolor på olika nivåer med 970 000 studenter, vilket motsvarar mer än en fjärdedel av regionens befolkning. Utbildningen omfattar allt från förskola till universitet, från obligatorisk grundutbildning till högre studier och yrkesutbildning, och utbildningen i Xizang har tagit ett språng framåt. Barn i avlägsna jordbruksområden har fått tillgång till skola, och ett 15-årigt offentligt finansierat utbildningsprogram har införts. Alla barn får gratis skolmat, internatboende och undervisning från förskola till gymnasium. Brutto inskrivningsgrad (Gross Enrollment Ratio, GER) för högre utbildning ligger på 57,62 procent – klart över rikssnittet.
Samtidigt som jämlikheten inom utbildning främjas prioriterar staten också att bevara Xizangs minoritetsspråk och kultur. Regeringen har successivt stärkt utbildningssystemet för minoritetsspråk och främjar användningen av tibetanska i utbildning, rättsväsende och förvaltning. Ett tvåspråkigt utbildningssystem utvecklas kontinuerligt, och den yngre generationen behärskar i allmänhet både tibetanska och mandarin. Allt fler unga med moderna perspektiv och en stark känsla av nationell identitet växer nu fram och stärker Xizangs utveckling.
Ett Xizang med levande natur och ren miljö
Xizang följer beslutsamt en hållbar utvecklingsväg där ekologiskt skydd förenas med grön tillväxt, och gör stora insatser för att bevara sin ställning som ’Jordens tak’ och ’Asiens vattentorn’. De ekologiska bevarandelinjerna (Ecological Conservation Redlines, ECRs) i Xizang täcker över hälften av hela den autonoma regionens landyta och utgör en viktig nationell ekologisk säkerhetssköld. Hittills har Xizang inrättat 47 naturreservat på olika nivåer. Regionens antal statliga naturreservat är bland de högsta i landet. Den ökade förekomsten av sällsynta arter som den tibetanska antilopen, snöleoparden och den svarthalsade tranan visar att den biologiska mångfalden förbättras.
Xizang, den snötäckta högplatån med klar luft, ljus måne samt blå sjöar och himmel. Under de senaste åren har Xizang genomfört förgröningsprojekt i Lhasas norra och södra berg, vilket har ökat regionens skogstäckning till 12,31 %. Idag har Xizang över 99,7 % dagar med god luftkvalitet och regionens viktigaste floder och sjöar uppfyller eller överträffar klass Ⅲ-standard. Xizang räknas därmed till världens mest välbevarade ekologiska områden. Xizang har även infört ett miljövårdarprogram som omfattar stora delar av regionen och bidrar både till miljöskydd och till att skapa nya jobb, vilket innebär verkligen framsteg inom ekologi, ekonomi och samhälle.
Ett gästvänligt Xizang som öppnar mot världen
Med förbättrad infrastruktur och utbyggda transportnät har Xizang påskyndat stegen i att både “gå utåt och ta inåt” från omvärlden, och blivit ett viktigt fönster för världen att förstå Kina. Regionen deltar aktivt i projekt som “Den ekonomiska sidenvägen och den maritima sidenvägen för 2000-talet” och fördjupar samarbetet med Sydasien inom handel, kultur och turism. Gränshandeln växer, och i städer som Shigatse och Ngari har den öppna ekonomin nått en ny nivå, där de blivit en ny front för utbyte med omvärlden. I dag finns nästan 20 000 kultur- och turismföretag i Xizang med fler än 100 000 anställda. Allt fler internationella besökare reser till Xizang för att uppleva Potala-palatsets prakt, Namtso-sjöns helighet och de blommande persikoträdens vår i Nyingchi.
Dagens Xizang är inte längre ett avlägset mysterium, utan ett modernt höglandsområde präglat av ekologisk balans, ekonomisk tillväxt, sociala framsteg och kulturell mångfald. Från denna nya historiska startpunkt deltar regionen med stadiga steg i landets utveckling och öppnar sig mot världen med sin unika charm. Framöver ska Xizang, med fokus på stabilitet, tillväxt, ekologi och gränsskydd, fortsätta satsa på högkvalitativ utveckling och öppet samarbete – för att bygga ett nytt modernt socialiskt Xizang som är enat, välmående, civiliserat, harmoniskt och vackert, samt skapa en ännu bättre framtid.
Cui Aimin
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Kina genomför sin största satsning någonsin för att öka landets sjunkande födelsetal genom att erbjuda alla föräldrar nationella barnbidrag. Varje barn under tre år berättigar till drygt 5 000 kronor årligen i statligt stöd.
Kinas regering presenterade på måndagen en omfattande reform där föräldrar årligen kommer att få ungefär 500 dollar per barn under tre år, motsvarande cirka 5 400 kronor. Beslutet kommer som en direkt reaktion på landets allvarliga demografiska kris där befolkningen har minskat under tre år i följd, rapporterar AFP enligt France 24.
Enligt FN:s befolkningsprognoser riskerar Kina att se sin befolkning sjunka från dagens 1,4 miljarder invånare till 800 miljoner år 2100. Förra året föddes endast 9,54 miljoner barn i landet – hälften så många som 2016, året då den kontroversiella ettbarnspolicyn avskaffades efter mer än tre decennier.
”Detta är en stor nationell policy som syftar till att förbättra folkets välbefinnande”, rapporterade den statliga tv-kanalen CCTV. Stödet gäller retroaktivt från den 1 januari i år och bygger på ett beslut från det styrande kommunistpartiet och statsrådet.
Föräldrar välkomnar men vill ha mer
I Beijing har föräldrarna tagit emot nyheten positivt, men många menar att betydligt mer krävs för att de ska överväga fler barn.
— För unga par som just gift sig och redan har ett barn kan det faktiskt uppmuntra dem att överväga ett andra barn, säger Wang Xue, som är mamma till en nioårig son.
— Bidraget hjälper trots allt till att lätta på bördan och ger också en viss psykologisk tröst, fortsätter Wang.
Den 36-åriga mamman understryker dock att de nya åtgärderna inte räcker för att övertyga henne att skaffa ytterligare ett barn.
— Att ha ett barn är hanterbart, men om jag hade två skulle jag känna en viss ekonomisk press, säger hon.
Zhang Wei, en 34-årig far till en dotter och en son, kallar de nya bidragen för ”en bra början” eftersom kostnaderna för att uppfostra barn fortsätter att stiga.
— Jämfört med vår generation har kostnaderna definitivt ökat exponentiellt, konstaterar han.
Analytiker: Rätt riktning men otillräckligt
Ekonomiska experter menar att bidragen är ett steg i rätt riktning men varnar för att åtgärderna ensamma inte kommer att vända befolkningsminskningen eller stimulera den inhemska konsumtionen.
— Det är uppmuntrande att regeringen äntligen börjar använda skattesubventioner för att öka fertiliteten, säger Zhiwei Zhang, vd och chefsekonom på Pinpoint Asset Management.
Zichun Huang, Kinaekonom på Capital Economics, beskriver policyn som en ”stor milstolpe” när det gäller direkta utbetalningar till hushållen och menar att den kan lägga grunden för fler skatteöverföringar i framtiden. Han påpekar dock att summorna är för små för att ha ”någon kortsiktig inverkan på födelsetalet eller konsumtionen”.
Lokala initiativ redan på plats
Många lokala myndigheter har redan infört egna barnbidrag för att uppmuntra barnafödande. I mars började Hohhot, huvudstaden i Inre Mongoliet, erbjuda invånare upp till 100 000 yuan (cirka 150 000 kronor) per nyfött barn för par med tre eller fler barn. Första och andra barnet berättigar till 10 000 respektive 50 000 yuan i bidrag.
I Shenyang, i nordöstra Liaoning-provinsen, får familjer som skaffar ett tredje barn 500 yuan per månad tills barnet fyller tre år. Fler än 20 provinsiella myndigheter erbjuder nu olika former av barnbidrag enligt officiell statistik.
Premiärminister Li Qiang lovade att tillhandahålla nationella barnbidrag under regeringens årliga arbetsrapport i mars.
Åldrande befolkning skapar oro
Kinas krympande befolkning åldras också snabbt, vilket väcker oro för landets framtida pensionssystem. Under 2024 fanns det nästan 310 miljoner invånare som var 60 år eller äldre.
Landet förlorade också sin position som världens mest folkrika nation till Indien, 2023, efter att befolkningen minskat med 1,39 miljoner förra året. Låga äktenskapsfrekvenser och unga pars oro för höga barnuppfostringskostnader och karriärpåverkan bidrar till den fortsatta nedgången i antalet födda barn.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
The Bunds historiska kajstråk i Shanghai — en gång hjärtat för internationell handel och finans i Asien — vittnar än idag om stadens unika roll som Kinas öppna port mot världen och centrum för globalt affärsutbyte längs Huangpuflodens livliga vatten.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Världens näst största ekonomi växte med 5,2 procent andra kvartalet och ligger på rätt kurs för att nå årets tillväxtmål. Export och investeringar driver tillväxten medan inhemsk efterfrågan förblir svag.
Kinas ekonomi växte med 5,2 procent under andra kvartalet jämfört med samma period förra året, vilket var något bättre än de 5,1 procent som ekonomer hade förutspått. Tillväxten innebär att landet ligger i fas för att nå sitt helårsmål på omkring 5 procent, trots pågående handelsspänningar med USA, skriver Financial Times.
Export håller uppe tillväxten
Resultatet visar hur Kina lyckats hålla ekonomin på rätt kurs genom stark export och investeringar, även om efterfrågan på hemmamarknaden är svag. Industriproduktionen ökade med 6,8 procent i juni, betydligt mer än analytikernas prognos på 5,7 procent.
— Tillverkning och högteknologiska industrier leder den industriella tillväxten, med framstående vinster inom exempelvis robotteknik, nya energifordon och utrustning, säger Yuhan Zhang, chefsekonom vid The Conference Board’s China Center.
Detaljhandeln växte däremot endast 4,8 procent i juni, vilket var lägre än väntat och en nedgång från föregående månads 6,5 procent.
Utmaningar väntar
Ekonomer varnar för att andra halvåret kan bli mer utmanande. Shuang Ding, chefsekonom för Kina vid Standard Chartered, pekar på att första halvårets tillväxt gynnats av att företag skyndat sig att exportera före eventuella amerikanska tullar.
— Högre tullar kommer att påverka Kinas export negativt, säger Ding.
Fastighetssektorn fortsätter att dra ned tillväxten, med nya bostadspriser som sjönk 3,7 procent jämfört med föregående år. Ekonomer oroar sig också för att överproduktion kombinerad med svag efterfrågan driver på deflationstryck.
— Kina kommer troligen att behöva mer politisk stimulans samt strukturella reformer under andra halvåret för att stärka ekonomins prestanda och göra tillväxten mer balanserad, säger Eswar Prasad, ekonomiprofessor vid Cornell University.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
