“Låt civilisatoriskt utbyte och ömsesidigt lärande fördjupa förbindelserna mellan Kina och Sverige”

Låt oss blicka ut över havet år 1739. Snövita, brusande vågor rullar över den djupblå vattenytan. Ett magnifikt segelfartyg i trä vid namn Götheborg färdas med vind i seglen över Atlanten och Indiska oceanen med säker kurs mot Guangzhou, Kina.

År 2005 seglade fartygsreplikan Götheborg återigen till Kina längs den gamla maritima sidenvägen och inledde därmed på nytt resan i jakt på den stigande solen. I Guangzhou förtöjs det igen, vilket i Kina har värderats mycket högt och historien om Götheborg berättas än idag. I samband med firandet av Götheborgs 400-årsjubileum i juni fick jag höra den igen: skeppsfararna återvände till Sverige med kinesiskt siden, te och porslin och använde vinsterna från försäljningen till att bygga järnbruk, sjukhus och skeppsvarv. Göteborg har sedan dess blivit en livlig och välmående handelsstad, och Kina och Sverige har knutit oskiljaktiga, ömsesidiga band över världshaven.

Götheborgs resa skildrar embryot till det ekonomiska och handelsmässiga samarbetet mellan Kina och Sverige på 1700-talet, vilket inte bara blev startskottet för det bilaterala utbytet, utan också förband de östliga och västliga civilisationerna genom sjöfartsvägar. Det är värt att nämna att det förseglade, konserverade teet fortfarande var väldoftande och drickbart när det bärgades efter flera århundraden under vatten, vilket verkar kunna tyda på att det bilaterala utbytet och det ömsesidigt fördelaktiga samarbetet mellan Kina och Sverige kommer att fortsätta att blomstra i ett nytt ljus framöver.

För mer än tvåhundra år sedan kom kinesiska handelsvaror till Sverige med det första intrycket av den östliga civilisationen, och idag skrivs ett nytt kapitel om ömsesidigt utbyte och lärande genom ekonomiska och handelsmässiga utbyten mellan de två länderna. Kina och Sverige är varandras största handelspartner i Asien och Norden, och allt fler kinesiska och svenska företag investerar i de båda länderna. I Kina finns svenska företag i ett brett spektrum av branscher, framför allt IKEA. Skandinavisk estetik skapar utmärkta produkter och en ekonomisk, okonstlad och balanserad livsfilosofi som öppnar dörren för kinesiska folket att ta del av den svenska kulturen. Bilden av det ljusa, varma hemmet i den ändlösa vinternatten skapades av svenskar med soligt sinnelag. De minimalistiska träprodukterna är som en svenskarnas tysta bekännelse till skogen och naturen och monteringsdiagram är ett stort nöje för svenskar som tycker mycket om familjelivet.

Om det ömsesidigt gynnsamma samarbetet mellan företag främjar utbytet mellan civilisationer genom ekonomiska och handelsmässiga förbindelser, så har språk, kultur, musik, idrott och så vidare ett unikt uppdrag, på ett “tyst men fint” sätt. Vare sig det rör sig om Bernhard Karlgren, som var pionjär inom studiet av kinesisk fonetik och gjorde viktiga bidrag till sinologiska studier runt om i världen, eller Göran Malmqvist, som ägnade sig åt att översätta och främja kinesisk litteratur, eller de många svenska vänner jag träffat sedan min ankomst, är alla dessa exempel på människor som har ökat sin förståelse för kinesisk kultur och väglett fler människor till en objektiv förståelse av Kina. Detta har direkt bidragit till det humanistiska utbytet och relationsutvecklingen mellan Kina och Sverige.

I samma anda ingår ett utdrag ur Selma Lagerlöfs, Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, i den kinesiska läroboken för årskurs sex i grundskolor i Kina, genom vilken kinesiska grundskoleelever får en försmak av naturförhållanden och sedvänjor i Sverige. Därmed rotas den kinesisk-svenska vänskapen tidigt i deras hjärtan. Dessutom har den berömde svenske bordtennisspelaren Jan-Ove Waldner, som är en gammal vän till kinesiska fans med det kinesiska smeknamnet Lao Wa, filmskådespelarinnorna Greta Garbo och Ingrid Bergman, samt ABBA, som fortfarande har många kinesiska fans, alla gjort oersättliga positiva bidrag till utbytet och det ömsesidiga lärandet mellan Kina och Sverige.

Idag tar sig utbyten och ömsesidigt lärande mellan Kina och Sverige olika nya former. År 2010 gav utställningen av den kinesiska terrakottaarmén, efter att ha rest långväga i både tid och rum, våra svenska vänner möjlighet att lära sig om Qin- och Handynastiernas historia på nära håll, utan att åka utomlands. Efter utbrottet av covid-19 år 2020, etablerade kinesiska och svenska ledande hälsoexperter ett gemensamt vetenskapligt forskningsteam som uppnådde ansenliga samarbetsresultat inom många viktiga områden som till exempel diagnos, behandling och vaccin. De gav viktiga bidrag till den gemensamma kampen mot epidemin. I april i år öppnade Kulturnatt Stockholm 200 kulturlokaler, inklusive Kinas kulturcenter, för allmänheten. Massor av människor lockades till hundratals kulturaktiviteter där historia, kultur, teknik och konst från olika länder tillförde utstrålning och skönhet till varandra.

Som ett direkt resultat av dialog mellan civilisationer ökar människor sin medvetenhet genom kontakt, främjar förståelse genom medvetenhet och diskuterar samarbete genom förståelse.

Historien om civilisatoriskt utbyte och ömsesidigt lärande har länge skrivits inom alla livets aspekter, och den utgör ett av kärnbegreppen i det globala civilisationsinitiativet, som är och förblir av fundamental betydelse för utvecklingen av förbindelserna mellan Kina och Sverige och därmed påverkar världscivilisationens utveckling och framsteg. Med tanke på de många gemensamma utmaningar världen står inför idag kan vikten av att genomföra det globala civilisationsinitiativet för att stärka utbytet och det ömsesidiga lärandet inte överskattas.

Genom att respektera mångfalden inom världens civilisationer, främja mänsklighetens gemensamma värderingar, lägga vikt vid civilisatoriskt arv och innovation samt att förstärka internationellt humanistiskt utbyte och samarbete kan länderna ha utbyte och ömsesidigt lärande på områdena kunskap, erfarenhet och kultur, ökad förståelse och samarbete, och därigenom bidra till världscivilisationens utveckling.

Även om Kina och Sverige ligger långt ifrån varandra på världskartan kan vi upprätthålla den tradition av vänskap som handelsfartyget Götheborg representerar och agera i båda våra folks intressen, främja utbytet mellan människor och kulturutbytet mellan Kina och Sverige och utöka samarbetet inom utbildning, vetenskap, teknik, kultur, idrott, turism, medier, tankesmedjor och andra områden. Man bör även skapa fler möjligheter till kommunikation och dialog mellan ungdomar i de båda länderna, låta folken i de två länderna interagera som om de vore släkt, låta relationerna mellan Kina och Sverige näras av civilisatoriskt utbyte och ömsesidigt lärande, och ge gemensamma positiva bidrag till byggandet av en harmonisk värld och välstånd i världscivilisationernas trädgård.

Cui Aimin
Kinas ambassadör i Sverige