Svensk forskning visar att andra sätt att mäta avskogning och utsläpp av växthusgaser kan vara mer effektivt än det inom REDD.
Skogsavverkning är en stor orsak till ökningen av växthusgaser i atmosfären och påföljande klimatförändringar. Inom ramen för REDD (Reducing Emissions from Deforestation and Förest Degradation), en mekansim i FN:s klimatavtal belönas fattiga länder när de förhindrar avskogning eller planterar ny skog.
Fast risken med detta är att avskogningen bara flyttar till ett annat land, visar forskaren Sabine Henders i sin avhandling vid Linköpings universitet.
– REDD tar bara hänsyn till skogsanvändningen inom ett land. Ändrad markanvändning på internationell nivå finns inte med. Men effekten på klimatet blir densamma oavsett i vilket land skogen avverkas. För FN innebär det i värsta fall att mycket pengar spenderas förgäves, utan att klimatproblemen minskar, säger Sabine Henders i ett pressmeddelande.
Hennes lösning är att inte bara mäta utsläppen i produktionsledet, som oftast sker i dag, utan även i konsumtionsledet som driver på avskogningen. Med inspiration från de metoder som finns för att mäta ekologiska fotavtryck har hon tagit fram en metod som bygger på en kartläggning av de fysiska handels-flödena av jordbruksprodukter.
Jordbrukets expansion är den enskilt viktigaste orsaken till avskogning i tropikerna. Särskilt det kommersiella jordbruket. En tredjedel av all jordbruksmark i Brasilien användes 2007 för exportjordbruk, framförallt till sojabönor som går till djurfoder.
Men metoden kan vara politiskt känslig, konstaterar hon. Hittills har ingen politiker vågat sig på att försöka begränsa konsumtionen, snarare tvärtom. Därför kan det vara politiskt impopulärt att uppmärksamma sambanden mellan utsläpp av växthusgaser och konsumtion.
Nästa steg i hennes forskning blir att testa modellens användbarhet på exportproduktionen i Brasilien och Indonesien.
Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet.