MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 16 april 2025

onsdag 16 april 2025

Här är fyra nya djurarter för 2023

publicerad 13 februari 2023
– av Sofie Persson
Hyloscirtus tolkieni och Sibon irmelindicaprioae.

Forskare runt om i världen letar ständigt efter nya arter. Hittills under 2023 har man upptäckt flera nya djur. Bland annat handlar det om en orm som Leonardo DiCaprio fått döpa – och en groda som hyllar J.R.R Tolkien.

Varje år upptäcks nya djur- och växtarter i världen. Ibland kan det handla om att forskare studerar vissa underarter mer noggrant och anser att man bör särskilja vissa, men ibland hittar man också helt nya och tidigare ostuderade arter.

Under 2022 hittade man bland annat en ny art av ugglor på ön Príncipe i São Tomé som man kallar för Principe scops uggla (Otus bikegila), forskare kunde även beskriva en ny art av sengångare (Bradypus crinitus) i Brasilien. En ny art av tusenfoting är även döpt efter Taylor Swift (Nannaria swiftae), eftersom forskaren i fråga är en beundrare av sångerskan.

Under 2023 har man redan funnit och kartlagt en rad nya djurarter. Här är fyra av dessa, enligt BBC:s Discover Wildlife.

Råttigelkottar (Podogymnura intermedia och Podogymnura Minima)

Podogymnura intermedia. Foto: D. S. Balete

Två nya arter råttigelkottar har fått en artbeskrivning på Filippinerna. Däggdjuret liknar en mus, men är en form av hårig igelkott. Forskarna menar att landet är speciellt eftersom det kan finnas arter på speciella berg eller bergskedjor som inte förekommer någon annanstans, inte ens i närliggande områden på exempelvis samma öar. Dessa två arter hittades på ett berg i östra Mindanao, en plats man tidigare inte undersökt.

Stream treefrog (Hyloscirtus tolkieni)

Foto: Juan C. Sánchez-Nivicela

Forskarna har enbart hittat ett enda exemplar av denna nya art lövgrodor. Den hittades i Ecuador och denna typ av grodor är döpt efter ”stream”, eller strömmar, eftersom man ofta hittar dem i områden med strömmande vatten. Grodarten är döpt som en hyllning till författaren bakom Sagan om ringen J.R.R. Tolkien. Forskarna ansåg att grodans färger associerar till ”de magnifika varelser som bara verkar existera i fantasivärldar”.

Det finns även sedan tidigare en groddjursart som heter Bilbo’s rainfrog (Breviceps bagginsi).

DiCaprios snigelätande orm (Sibon irmelindicaprioae)

Foto: Alejandro Arteaga

Denna art finns i Panama och Colombia och är en av fem nya snigelätande ormar som forskare hittat. Dessa fem arter är klassificerade som ”nära hotad” på grund av bland annat skövling av regnskog för att göra plats för gruvarbete, menar forskaren Alejandro Arteaga. För att uppmärksamma detta fick bland annat skådespelaren Leonardo DiCaprio döpa just den här nya ormarten. DiCaprio döpte ormen efter sin mors förnamn Irmelin, men lade till sitt eget efternamn.

Bent-toed gecko (Cyrtodactylus santana)

Foto: Chan Kin Onn/CC BY 1.0

På Östtimor i Asien har man hittat en ny geckoödla. I landet har man tidigare sett sådana geckoödlor, men det är först nu som man kunnat artbeskriva ödlan. Forskarna fångade in ett tiotal djur. I det relativt unga landet har man också hittat flera andra nya arter och tror att det finns ytterligare att upptäcka.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Lodjuren trivs i Finland

publicerad 11 april 2025
– av Redaktionen

De senaste tjugo åren har antalet lodjur mer än fördubblats i finska skogar, uppskattas det enligt den senaste räkningen.

Under 1960-talet blev lodjuret en skyddad djurart i landet, men idag har den ökat så pass mycket att den anses livskraftig. De senaste tjugo åren har antalet lodjur i Finland mer än fördubblats och i år räknade man till 2300 individer.

Lodjur förekommer i hela Finland, förutom vid renskötselområdet i norr och vissa delar i Österbotten. Enligt Annika Herrero, forskare vid Naturresursinstitutet, förekommer lodjuren allra tätast i Nyland, Egentliga Finland, Tavastland och Södra Savolax.

En stor anledning till ökningen är riklig föda. Lodjur äter gärna harar och små hjortdjur, som till exempel vitsvanshjortar och rådjur, något det funnits mycket gott om i Finland. Fortplantningen går också framåt.

Lodjuren förökar sig effektivt, säger Herrero till finska statskanalen Yle.

Lodjuret var nära utrotning för omkring 100 år sedan, men även i Sverige finns idag cirka 1300 lodjur. Stammen har varit relativt stabil de senaste åren, där de ökat i vissa län och minskat i andra.

I både Sverige och Finland utförs en form av licensjakt på lodjur, i syfte att bland annat reglera stammarna i länderna. I Sverige motiveras jakten främst med att man vill minska risken för allvarlig skada på tamdjur, samtidigt som Världsnaturfonden WWF lyfter fram att lodjuren också har en viktig funktion i ekosystemet och efterlyser andra förebyggande åtgärder framom jakt. Vid årets svenska licensjakt fick totalt 87 lodjur skjutas, året innan var siffran betydligt högre då vart tionde lodjur fick skjutas i landet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Östersjön blir bättre – och sämre

publicerad 11 april 2025
– av Redaktionen

Syrehalterna i vissa delar av Östersjön har förbättrats, särskilt i Finska viken. Men i andra områden, som Östersjöns huvudbassäng och Bottenhavet, är syreläget fortsatt sämre.

Den årliga forskningsresan med havsforskningsfartyget Aranda gick genom Finska viken, norra Östersjön och Bottniska viken. Resan genomförs inom EU:s ramdirektiv för havsmiljö och enligt det övervakningsprogram som Skyddskommissionen för Östersjön tagit fram. Under expeditionen samlades data in om bland annat syre-, salthalts- och temperaturskiktning i havet samt näringshalter.

Resultaten visar att syrehalten i Finska viken, från botten till ytan, är bättre än på fem år. Förhållandena var goda från östra delen av viken hela vägen till Hangö udd. Först vid Estlands nordvästra kust upptäcktes syrefritt vatten med svavelväte.

Även i Skärgårdshavet var syrenivåerna höga. Stormen Jari och ovanligt höga temperaturer hjälpte till att blanda om vattnet från ytan ner till botten.

Sämre på vissa håll

Forskarna bedömer generellt inte att förbättringen skett tack vare mänskliga insatser, utan på vädret. Vintrarna 2020 och 2025 hade liknande vädermönster med långvariga västvindar som pressade in nytt vatten i Finska viken.

Den senaste datan är heller inte odelat positiv, där en försämring skett av syrehalten i Bottenhavets djupområden.

I Östersjöns huvudbassäng är läget samtidigt oförändrat. Syrelöst vatten återfinns från 80–90 meters djup, och det syrefattiga området sträcker sig hela vägen från Bornholmsdjupet till de norra delarna av huvudbassängen.

Det syrefria området i huvudbassängen mäter nu nästan 50 000 kvadratkilometer, säger forskare Pekka Kotilainen i ett pressmeddelande.

 

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ljusföroreningar påverkar korallrev

publicerad 5 april 2025
– av Sofie Persson
När artificiellt ljus lyser upp korallreven under natten blir det svårare för fiskar att gömma sig från nattaktiva rovdjur

Artificiellt ljus gör korallreven farligare för bytesfiskar, enligt en ny studie. Det kan bland annat väcka sovande fiskar och dra till sig rovdjur, vilket drastiskt förändrar nattlivet i korallreven.

Ljusföroreningar, det vill säga ljus skapat av människan, har fördubblats ungefär vart åttonde år enligt en studie från 2023. Artificiellt ljus påverkar miljön kraftigt och har i allt högre grad konstaterats vara en bidragande orsak bland annat till försämrad pollinering, massdöd av insekter och negativa effekter på fåglar.

Det har även visat sig påverka livet i havet, särskilt fiskar. Artificiellt ljus påverkar 22 procent av världens kustlinjer, vilket motsvarar 1,6 miljoner kvadratkilometer.

Farligare korallrev

Ljusföroreningar påverkar också ungefär 15 procent av världens korallrev, något som ger upphov till en helt annan miljö jämfört med den som får naturligt mörker. En ny studie från University of Bristol, tillsammans med forskare från Franska Polynesien och Chile, visar att korallreven blir särskilt svåra att leva i för bytesfiskar.

När solen går ner genomgår korallreven en dramatisk förvandling. De livfulla fiskar vi ser på dagen drar sig tillbaka för att sova bland korallerna och svårfångade nattliga arter dyker upp från grottor och hålor i jakten på byten, säger huvudförfattaren, Dr Emma Weschke i ett pressmeddelande.

Forskarna använde specialbyggda infraröda undervattenskameror för mörkerseende för att filma revet nattetid utan att störa fiskarnas beteende, eftersom fiskar inte kan se infrarött ljus.

När artificiellt ljus lyser upp korallreven under natten blir det svårare för fiskar att gömma sig från nattaktiva rovdjur. Ljuset lockar dessutom till sig rovdjur, och fiskar som normalt sover håller sig istället vakna.

Många av de arter som upptäcktes på artificiellt belysta rev var inte nattaktiva fiskar, utan sådana som vanligtvis bara är aktiva under dagen. Att upptäcka att ljusföroreningar kan få fiskar att hålla sig vakna senare än vanligt är oroande eftersom sömn – precis som för oss – sannolikt är avgörande för att återskapa energi och upprätthålla konditionen, säger Dr Weschke.

Hopp finns

Det krävdes i genomsnitt 25 dagar av exponering för artificiellt ljus för att dessa förändringar skulle ske. Endast några få dagar räckte inte, något forskarna ser positivt på eftersom det omvänt går att få en relativt omedelbar effekt om man minskar ljusföroreningar.

Till skillnad från växthusgaser och plast är artificiellt ljus en förorening som inte lämnar några rester efter sig när den stängs av. Genom att begränsa det artificiella ljuset både vad gäller intensitet och varaktighet, prioritera det för nödvändiga behov och minska den estetiska användningen, kan vi bidra till att återskapa de naturligt mörka nätter som marina ekosystem utvecklats med, säger Emma Weschke.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Här solar sälen in våren utanför riksdagen

publicerad 4 april 2025
– av Redaktionen

En sälunge har setts ligga och sola på bron utanför riksdagen. Åtskilliga oroade sig över sälens mående, men den simmade sedan nöjt sin väg inför åskådare.

Det var förra veckans fredag som sälungen sågs ligga och ta det lugnt på en trappavsats vid riksbron i Stockholm. Polisen uppmanade allmänheten att hålla avstånd till sälen eftersom människor kan ge upphov till stress, men den verkade till synes nöjd över sin solplats trots uppmärksamheten.

En läsare kontaktade också Nya Dagbladet med bilder på sälen.

Linda Törngren, chef för djurvårdarna på Skansen, uppskattade att sälungen var cirka fyra veckor gammal och nyss simmat iväg på eget bevåg.

Alla gråkutar föds ute i skärgården. När kutarna är runt fyra veckor brukar de överges av sina mammor, det är helt normalt, säger hon till Scibstedtidningen Aftonbladet.

Senare på dagen kom även viltvårdare till sälplatsen och bedömde sälens mående, och den verkade må bra. Vid 15-tiden plaskade den ner i vattnet och simmade iväg.

Sälen, eller åtminstone en sälkompis till sälungen, har även synts till kring Riksdagen efter det. Det är inte en ovanlig plats för sälar att hänga på, under 2022 låg exempelvis en säl och solade sig i vattnet utanför Riksdagshuset. Att se gråsäl generellt i Stockholm är också en alltmer vanlig syn.

Det har blivit vanligare. Och det hänger nog också ihop med att sälpopulationen ökat, säger Törngren.

Fakta: Säl i Sverige

I Sverige finns tre sälarter: gråsäl, knubbsäl och vikare. Gråsälen är den största och förekommer främst i Östersjön. Den känns igen på sin långsträckta nos och gråfläckiga päls. Knubbsälen är mindre, har en rundare nos och lever främst längs västkusten i Västerhavet. Vikaren är den minsta och mest skygga arten, och lever i norra Östersjön, särskilt i Bottenviken. Den är anpassad för isiga miljöer och är idag klassad som hotad.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.