Annons:

Därför ska du ha växter i hemmet

Uppdaterad november 12, 2025, Publicerad oktober 5, 2024 – av Redaktionen

Rätt växter kan väsentligt minska skadliga ämnen i luften. Bland noterade effekter av att ha växter omkring sig kan omfatta minskad stress - och samtidigt även ökad produktivitet.

Den så kallade biophiliahypotesen innebär att människor har en medfödd samhörighet med naturen och därför också i teorin finner både tröst och välbefinnande i att vistas i den. En hel del studier visar också på att vistelse i naturen, kring gröna och blåa områden, kan ha stora hälsofördelar för oss. Bland annat ska närhet till naturen vid sin bostad tendera att minska användandet av antidepressiv medicin och stärka självkänslan. Även människors tidsperspektiv kan förändras positivt av att vistas i naturen, enligt studier.

Det finns samtidigt också tröst för den som har svårt att ta sig till skogen. Studier tyder på att även krukväxter i sitt hem eller på arbetet kan ha liknande effekter.

Alla växter producerar syre och tar även upp koldioxid. Vissa växter kan också hjälpa till att rena luften och även förbättra luftfuktigheten. Redan år 1989 forskade Nasa om växters effekt på luft i slutna rum mot bakgrunden av att det i rymdfarkoster inte går att ventilera bort skadliga ämnen. I studien använde man sig främst av växter som bättre klarar sig i ljusfattigare miljöer med fokus på hur växter kan rena från de giftiga ämnena bensen, trikloreten och formaldehyd. I Nasas studie framkom att en hel del krukväxter faktiskt också tog bort giftiga ämnen från luften, åtminstone delvis.

Annons:

Minskar stress

I en studie från 2015 ville forskarna titta på de eventuella psykologiska och fysiologiska hälsofördelarna med inomhusväxter. I denna fick 24 unga manliga deltagare antingen plantera om en krukväxt eller utföra en kort datorbaserad uppgift, och efteråt kontrollerade man deltagarnas hjärtfrekvens och blodtryck. De deltagare som fick arbeta med växterna fick bland annat lägre blodtryck och kände sig generellt lugnare i jämförelse med de som istället gjorde datauppgiften. De som satt vid datorn rapporterade generellt att de kände sig mer obekväma och även deras blodtryck ökade.

Till och med att enbart titta på bilder av krukväxter kan ha hälsofördelar, visar en annan studie från 2012. Där exponerade man patienter i ett väntrum på ett sjukhus för riktiga växter, bilder på växter eller ingen natur alls och jämförde resultaten. Både de riktiga växterna och bilderna på växter bidrog till lägre stressnivåer jämfört med att inte ha någon natur alls i väntrummet.

Forskning visar också att krukväxter kan hjälpa till att läka från skador eller sjukdomar. Enligt en paraplystudie hade personer som var inlagda på sjukhus med en vy av antingen krukväxter eller träd lugnare och hade bättre förutsättningar till välmående jämfört med de patienter utan. De behövde också generellt mindre smärtstillande medicin och kortare sjukhusvistelser än de andra patienterna.

Växter skapar lycka

Viss forskning tyder också på att krukväxter helt enkelt kan göra en lyckligare. I en studie från 2013 kunde man exempelvis se att deltagare som tillbringade fem till tio minuter i ett rum med några krukväxter kände sig gladare jämfört med dem som istället var i ett rum utan växter. Växter, eller snarare att form av natur, ska också generellt kunna öka självkänslan och ytterligare en annan studie menar att det finns ett mycket starkt samband mellan närhet till naturen och att känna sig lycklig.

I en annan studie, som publicerades 2019, framkom det att särskilt gröna och lila plantor var effektiva mot att motverka negativa känslor.

Ökar produktiviteten

I en koreansk studie fick grundskoleelever sitta i ett klassrum med en låtsasväxt, en riktig växt, ett foto av en växt eller ingen växt alls. När forskarna sedan studerade hjärnskanningar såg man att endast de barn som arbetade i sällskap med en riktig växt upplevde noterbara förbättringar i uppmärksamhet och koncentration. I en annan studie från Nederländerna såg man att barn i klassrum med en vägg av gröna växter fick bättre resultat på tester för selektiv uppmärksamhet, vilket innebär att man fokuserar på en viss sak samtidigt som man stänger ute distraherande information.

I en äldre studie från 1996 prövade man att implementera krukväxter till ett laboratorium som saknade fönster vid ett universitet. Där upptäckte man att studenterna i snitt arbetade tolv procent snabbare om de hade växter i laboratoriet, jämfört med utan. I en annan studie visade det sig att de som arbetade på ett callcenter med en vy av krukväxter tog sju procent fler samtal jämfört med de som inte hade växtvy. I en annan studie testade man också att implementera växter på tre olika kontor i Storbritannien och Nederländerna, där det visade sig att de som fick ha tillgång till växter vid sin arbetsplats i snitt var 15 procent mer produktiva.

Luftrenande växter

Det finns en hel del växter som anses rena luften från gifter, men vissa sticker ut i studier med sina egenskaper. Är man i färd med att skaffa sig en ny krukväxt, men inte vet riktigt vad man ska införskaffa, finns det några växter man kan överväga extra mycket.

Fredskalla (Spathiphyllum wallisii)

Växten är väldigt vanlig att ha som krukväxt och ska vara lättskött. Den trivs inte i direkt solljus, men ljus, halvskugga och även skugga ska gå fint. Den behöver rikligt med vatten och under våren till hösten kan man även ge näring en gång i månaden, men hoppa över det under vintern.

Fredskalla ska vara en av de mest luftrensande växterna att ha inomhus. I Nasa-studien framkom det att den kunde ta minska det giftiga ämnet bensen med så mycket som 79,5 procent under bara 24 timmar. När det gällde trikloretylen minskade det med 23 procent, vilket var den högsta reduceringen bland alla växter man prövade. Under ett dygn tog den även bort 16 167 mikrogram formaldehyd.

I en studie från 2022, som utfördes av forskare vid University of Birmingham, testade man tre vanliga krukväxter, däribland fredskalla, om de kunde hjälpa till att ta bort luftföroreningar i hemmet. Alla tre plantor visade sig vara effektiva mot luftföroreningar, där de tog bort omkring hälften av kvävedioxiden som de exponerades för - på endast en timme.

Fredskallan ska också vara en effektiv luftfuktare då bladen avger vattenånga.

Fredskalla. Montage. Foto: Outi Marjaana, Elena Golovchenko/Pexels

Doftdracena (Dracaena fragrans)

Doftdracena räknas som en buske, eller ett litet träd. Den trivs halvskuggigt eller skuggigt och vill inte ha allt för mycket vatten, men jorden bör hållas lätt fuktig. Under vintern behöver den stå ljust, men vill inte stå i direkt solljus. Näring kan man ge en gång i månaden under vintern.

Även denna växt ingick i studien från 2022, och är alltså likt fredskallan effektiv mot luftföroreningar. I Nasas studie framkom det också att växten hade bra effekt mot formaldehyd.

Doftdracena. Foto: feey/Unsplash

Murgröna (Hedera helix)

Murgrönan vill inte stå i stark sol och vill gärna ha en vattendusch då och då.

Växtens blad har använts länge som medicin mot inflammationer i andningsorganen och ska vara slemlösande. Idag finns den som aktiv ingrediens i läkemedel.

Även murgröna ingick i Nasas studie och visade sig vara bäst av alla växter på att minska halterna av bensen, med hela 89,8 procent under 24 timmar. När det gällde trikloretylen tog den bort 10,9 procent under samma tid. Vid eliminering av formaldehyd minskade växten det med  9 653 mikrogram under ett dygn.

Murgröna. Foto: Jaunathan Gagnon/Unsplash

Zamiakalla (Zamioculcas zamiifolia)

Även kallad garderobsblomma är zamiakalla tålig och kan stå både ljust och mörkt, men bör inte stå i stark sol. Står den ljusare växer den snabbare och står den mörkare blir också bladen mörkare i färgen. Det är bra att låta jorden torka ut mellan bevattningarna.

En studie från 2013 visar på att växten effektivt kan ta bort skadliga ämnen som bensen, toluen, etylbensen och xylener (BTEX) från inomhusmiljöer. I en annan studie från 2020 visade sig det att växten hade en särskilt god förmåga att minska koncentrationerna av etylbensen. Forskarna såg också positiva effekter när den kombineras med andra växter som Sansevieria trifasciata för att förbättra luftreningen av bland annat toluen och formaldehyd.

Även denna växt ingick i den tidigare studien från 2022, och är alltså likt fredskallan och doftdracenan effektiv mot luftföroreningar.

Zamiakalla. Montage. Foto: WeFt, feey/CC BY-SA 3.0

Äkta aloe (Aloe vera)

Aloe vera trivs i väldränerad jord, därför kan man med fördel ha exempelvis lecakulor i botten i krukan. Den vill ha mycket sol, men inte för mycket vatten. Att vattna ungefär två gånger i månaden brukar kunna räcka. Äkta aloe är känd för att påstås ha en hel del läkande och hälsosamma effekter, både för invärtes och utvärtes bruk, men den ska också vara en utmärkt medhjälpare för att rena luften i hemmet.

Äkta Aloe. Foto: Cecília O. Tommasini/Pexels

I två olika granskningsstudier framkommer det att Äkta aloe är effektiv mot att ta bort formaldehyd och bensen, men även xylener. Växten ingick också i Nasa-studien där man kom fram till att den kunde ta bort 1 555 mikrogram formaldehyd under ett dygn.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Vakna mitt i naturen – så tältar du rätt och fritt

Allemansrätten

Publicerad Idag 07:53 – av Jan Sundstedt
Montage med en hund mellan tält och ett blått tält i skogen
En tålig, torr och avskild tältplats minskar slitaget på marken och risken att störa närboende.

Allemansrätten gör det möjligt att tälta i naturen, men större grupper behöver markägarens tillstånd och lokala regler kan begränsa var tält får sättas upp.


Artikeln publicerades ursprungligen den 3 juni 2022.


Allemansrätten ger alla möjlighet att röra sig fritt i naturen och att tälta på vissa platser. Friheten förutsätter samtidigt hänsyn till markägare, boende och natur, skriver Naturvårdsverket.

Som tumregel får man tälta en eller två nätter på tålig mark, på avstånd från bostadshus. Undvik betesmarker med djur, åkrar med grödor och planteringar. Några få tält är normalt tillåtna, men större grupper med många tält behöver be markägaren om lov eftersom risken för markskador och sanitära olägenheter ökar.

Vill man elda i skogen finns också särskilda regler. Läs mer om eldning i skogen.

I nationalparker och naturreservat gäller särskilda regler. I allmänhet får man bara tälta på särskilt angivna platser, och i vissa områden kan tältning vara helt förbjuden. Anslagstavlor på platsen visar vad som gäller; information finns också hos kommunen eller länsstyrelsen.

Kommunernas lokala ordningsföreskrifter kan dessutom innehålla tältförbud i exempelvis parker, idrottsområden och friluftsområden. Den som planerar att övernatta behöver därför kontrollera vad som gäller på platsen.

Ta alltid med allt skräp och alla matrester hem. Om det saknas toalett eller dass bör man planera för sina behov: kissa långt från vattendrag och gräv ner avföring långt från stigar, byggnader och tältplatser. Täck sedan över gropen ordentligt.

Foto: Tommy Lisbin/Unsplash

Höstnätter kräver varmare utrustning

Den som tältar på hösten behöver vara beredd på betydligt kallare nätter. Välj en sovsäck med komforttemperatur anpassad efter den väntade nattkylan och ett liggunderlag som isolerar mot marken. Friluftsfrämjandet rekommenderar ett liggunderlag med R-värde 3–4 för höst och vår. Ta med torra kläder för natten och håll tältets ventilation öppen även när det är kallt, eftersom kondens kan göra utrustningen fuktig och bidra till att man fryser. Kontrollera också väderprognosen före avfärd och var beredd på att temperatur, vind och nederbörd kan förändras snabbt.


Så hittar du en bra tältplats

Friluftsfrämjandet rekommenderar bland annat:

  1. Välj platt mark utan stenar och grästuvor.
  2. Se till att marken är torr, eftersom tältet inte alltid stänger ute all fukt.
  3. Vatten i närheten kan vara praktiskt för diskning, eldsläckning eller bad. Läs mer om dricksvatten i naturen.
  4. Bedöm hur blåsigt det är. Lite vind kan hålla myggen borta, medan en plats i lä ofta är bättre på fjället.
  5. Undvik gärna högt gräs, där fästingar trivs.
  6. Kontrollera åt vilket håll solen går upp. Morgonskugga minskar risken för ett alltför varmt tält.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

De odlar maten – och förgiftas på jobbet

Publicerad september 10, 2026 – av Markus Andersson
Person med skyddsdräkt och mask besprutar citronträd.

Bönderna och lantarbetarna som odlar världens mat hör till dem som skadas mest av de kemikalier som sprids över fälten. En ny global forskningsöversikt uppskattar att akut bekämpningsmedelsförgiftning drabbar en stor del av världens jordbrukare varje år.

Forskare från det pesticidkritiska nätverket Pesticide Action Network (PAN) har gått igenom forskning kring akut bekämpningsmedelsförgiftning. De vetenskapliga artiklarna som granskats täcker 62 länder. Forskarna kompletterade sedan med WHO:s dödsorsaksstatistik från ytterligare 77 länder – totalt 139 länder.

Resultaten, som publicerats i Frontiers in Public Health, visar att antalet fall av oavsiktlig akut bekämpningsmedelsförgiftning uppskattas till 402–433 miljoner per år, motsvarande ungefär 46 procent av världens jordbrukare. Siffran är inte direkt räknad: beräkningen bygger på nationella siffror och befolkningsdata för världens regioner, inte på mätningar i varje land.

Det handlar om arbetsvillkor. Bördan bärs av dem som blandar, bär och sprider medlen på fälten, och studien pekar på förlorad arbetsförmåga och sämre livskvalitet som direkta följder.

Vi kan inte längre acceptera att de som arbetar på fälten och odlar vår mat utsätts för skadliga bekämpningsmedel och blir sjuka, säger Susan Haffmans, senior rådgivare vid PAN Germany.

Vård som aldrig nås

Många fall saknas i vårdens statistik, eftersom de drabbade inte alltid har råd eller möjlighet att söka vård. Den som blir sjuk kan sakna pengar och sjukförsäkring, ha långt till närmaste vårdinrättning eller inte kunna ta ledigt en dag utan att förlora lönen eller jobbet.

Till det kommer att läkare kan tolka symptomen som tecken på andra sjukdomar. I vissa länder saknas dessutom krav på att rapportera förgiftningarna, eller ett gemensamt register där fallen samlas.

Det största antalet icke-dödliga fall återfinns i södra Asien, följt av Sydostasien och östra Afrika. Det handlar om antal fall, inte om att andelen drabbade med säkerhet är högst där.

Osäkerheten går åt båda hållen. Definitionerna av akut förgiftning varierar mellan studierna, i de flesta undersökningarna av jordbrukare bygger uppgifterna på självrapporterade symptom, och siffrorna räknar förgiftningsfall – inte unika personer. Samma bonde kan förgiftas flera gånger under en säsong.

Forskarna betonar att jordbrukare behöver tillgång till alternativ till de särskilt farliga bekämpningsmedlen.

Nu när omfattningen av lidandet har blottlagts måste jordbrukare få stöd att få tillgång till säkrare alternativ, för att skydda sin egen och sina familjers hälsa, säger Sheila Willis, chef för internationella program vid PAN UK.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Upptäck en ny stig på Vandringens dag

Publicerad september 9, 2026 – av Emil Fjellstedt
Ett barn med ryggsäck tittar genom en kikare i naturen.
Ta med barnen på en dagstur i helgen.

Den 12 september är det Vandringens dag med turer runt om i Sverige. En kort vandring eller en hel dag på fjället – det finns flera sätt att upptäcka en ny stig.

Initiativet startades av Svenska Turistföreningen 2019. I dag medverkar flera organisationer och föreningar.

Programmet spänner över olika landskap och inriktningar. I Bohuslän ordnar Västkuststiftelsen en geologisk vandring på norra Ramsvikslandet vid Hunnebostrand. I Bålsta i Uppland leder Friluftsfrämjandet en tre kilometer lång vandring längs Vandrarleden, och i Jämtland arrangerar STF Jämtland-Härjedalen en dagstur längs Ottsjöplatån.

Enligt arrangörerna är syftet att fördjupa kunskapen om Sveriges natur- och kulturmiljöer. Antalet turer i aktivitetslistan är föränderligt; i början av september fanns 109 vandringar upptagna.

STF samlar också lokalavdelningarnas tips på dagsturer för den som vill vandra på egen hand, skriver föreningen på sin webbplats.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Delfiner fångar fisk med snäckskal – kalven följer efter

Publicerad september 2, 2026 – av Emil Fjellstedt
Indopacifisk flasknosdelfin med ett tomt snäckskal i vattnet
Bilden dokumenterar det ovanliga skalfisket i Hervey Bay, där delfiner använder tomma snäckskal som fiskfällor.

Flasknosdelfiner utanför Australiens östkust har filmats när de lyfter stora snäckskal ur vattnet för att komma åt fisk som gömt sig inuti. När en kalv kort därpå tog upp samma skal som sin mor fick forskarna en ovanlig inblick i hur jaktsättet kan föras vidare.

Forskare vid University of the Sunshine Coast dokumenterade två sådana händelser i Great Sandy Marine Park utanför Hervey Bay under 2025. Observationerna, som omfattade tre indopacifiska flasknosdelfiner, är de första publicerade beläggen för beteendet på Australiens östkust, enligt en studie i tidskriften Marine Mammal Science.

Jaktsättet kallas på engelska för shelling. Delfinen för in nosen i öppningen på ett stort tomt snäckskal, lyfter det till vattenytan och vinklar eller skakar skalet för att få ut fisken. Forskarna betraktar skalet som ett redskap eftersom delfinen måste hitta, hantera och använda det på ett särskilt sätt.

Den mest uppmärksammade observationen gjordes den 1 oktober 2025. En vuxen hona lyfte ett skal med en fisk inuti. Fisken tog sig ut, varpå delfinen släppte skalet och satte efter den. Tre minuter senare kom hennes kalv upp med samma skal och höll det på motsvarande sätt. Kalven slog även skalet mot vattenytan, tappade det och plockade upp det igen. Det gick däremot inte att avgöra om någon av delfinerna fick tag på fisken.

https://www.youtube.com/watch?v=cBfe5sSqm1c

Filmen visar kalven när den hanterar snäckskalet. Video: University of the Sunshine Coast/The Conversation.

Kan ha lärts på flera sätt

Att kalven använde skalet strax efter modern är förenligt med att beteendet kan läras från mor till unge. Forskarna betonar samtidigt att underlaget är mycket litet och inte räcker för att slå fast hur inlärningen går till. Observationen omfattar bara en mor och hennes kalv.

En studie från 2020 av delfiner i Shark Bay på Australiens västkust pekade i stället på att skalfisket framför allt spreds mellan delfiner som umgicks med varandra, alltså även utanför relationen mellan mor och unge. De nya bilderna från Queensland antyder att jakttekniken kan spridas på mer än ett sätt.

Det innebär dock inte att beteendet är nytt i området. Efter forskarnas observationer hittades fotografier från turistbåtar som visar delfiner med snäckskal i samma del av Hervey Bay redan 2013 och 2019. Beteendet kan ha förbisetts eftersom det är ovanligt, varar kort tid och området tidigare har undersökts i begränsad omfattning.

Populationerna i Hervey Bay och Shark Bay befinner sig på varsin sida av Australien. Forskarna bedömer därför att delfinerna kan ha utvecklat samma redskapsanvändning oberoende av varandra, men även den frågan kräver fler observationer.

Våra filmer ger de första möjliga beläggen för social överföring från mor till unge, där avkomman lär sig ett beteende genom att observera sin mor, säger studiens huvudförfattare Alexis Levengood i universitetets forskningsnyhet.

Forskargruppen vill nu undersöka hur vanligt skalfisket är och om det ska betraktas som en specialiserad jaktstrategi. Fler observationer behövs också för att avgöra vilken roll mödrar, jämnåriga delfiner och självständig problemlösning spelar när tekniken sprids.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.