MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 16 maj 2025

fredag 16 maj 2025

Det ska du tänka på om du går vilse

publicerad 25 oktober 2024
– av Sofie Persson

Vissa saker är alltid bra att ha med sig när man ska till skogs om något händer. Att lära sig hur man använder karta och kompass kan också vara avgörande om man går vilse. Frågan är dock vad ska man göra om det faller sig så att man står där mitt ute i ingenstans utan rätt utrustning och inte har en aning om vilket håll man ska.


Artikeln publicerades ursprungligen den 16 oktober 2022


Oavsett om man ska ta en liten promenad eller ut och leta svamp är det lätt att råka desorientera sig i naturen. Skogen är vild och därför kan det gå snabbt att råka gå vilse och plötsligt står man där utan att veta från vilket håll man kommit. Därför finns det flera förberedande saker att lära sig för att undvika att detta händer.

Planera

Oavsett om man ska ut en kortare sväng i skogen eller på en längre tur kan det vara till fördel att ha en liten ryggsäck packad med det viktigaste. Även om man planerar väl kan det alltid hända något oförutsägbart på vägen och då kan det vara bra att ha vissa hjälpmedel till hands. En visselpipa, ficklampa/pannlampa samt tändstickor och tändstål är alltid bra att ha med. En kniv är också bra. Ta alltid med lite vatten och det slår heller inte fel att något litet att äta med sig. Färgglada kläder kan också vara bra om man går vilse, då syns man lättare. Om det finns plats i ryggsäcken ta även med regnkläder, annars kan små engångs-regnponchos vara en idé.

Ha alltid mobilen fulladdad, och om man har är det bra att ta med en powerbank. Dock ska man komma ihåg att man kan råka hamna i områden där mobilens täckning inte räcker, så man ska inte räkna med att kunna förlita sig på den. Det ska dock också finnas GPS-appar som ska kunna förlita sig på enbart satellit och därför inte kräva mobildata, skriver Land. Om inte annat kan man också ta med sig en separat GPS. Att lära sig att använda karta och kompass slår heller aldrig fel, och sedan inte glömma dem hemma förstås. Titta också ut innan på kartan vart man planerar att gå, på så vis blir det lättare att navigera om man går vilse.

Att meddela någon vart man ska och hur längre man ska vara borta är en bra idé, ifall man skulle gå vilse eller råka ut för en olycka är det lättare att bli hittad.

STOP-metoden

Stanna så fort man är medveten om att man är vilse. Försök att ta det lugnt. Tänk sedan efter och försök få en klar bild av situationen. Kanske kommer man på att man nyligen hade mobiltäckning eller någon annan lösning. Att sedan försöka orientera sig är viktigt. Var kan man ha hamnat? Finns det landmärken? Vad finns i ryggsäcken som kan hjälpa? Till sist ska man försöka planera nästa steg. Att konkret bestämma sig vad som behöver göras härnäst kan lugna nerverna.

Väderstreck

Står man vilse i skogen utan kompass, karta och mobiltäckning finns det knep att ta till. Vill man exempelvis ha reda på väderstreck för att kunna gå i en speciell riktning kan det vara bra att komma ihåg att solen går ner i väster och upp i öster. På norra halvklotet står solen i söder klockan 12.00 och skuggorna pekar då åt norr. Är det natt och stjärnklart kan man hålla utkik efter Polstjärnan som ligger mot norr, den är lite större och lyser starkare än övriga stjärnor. Hittar man inte den kan man lära sig Karlavagnen, som ofta är lätt att hitta, och använd sedan de två stjärnorna i framkanten på ”vagnen” som riktlinje, och följ denna linje ungefär 4-5 gånger dess längd, så hittar man där Polstjärnan.

Ett annat hjälpmedel är att titta på hur grenarna växer, trädgrenar växer nämligen ofta mer kraftigt åt söder. Myrstackar ligger också ofta på södersidan. Lavar däremot växer ofta på norrsidan av träd och mossa på stenar likaså. Ett annat bra sätt är att titta på trädens bark. Solens värme påverkar nämligen barken och därför kan exempelvis björknäver flagna lättare år söder och tallens bark mörka mer åt söder. Viktigt är att komma ihåg är att använda flera av dessa tecken samtidigt och inte förlita sig på endast ett.

Har man en klocka ska den kunna gå att använda som kompass. Tänk dig en linje tvärs över klockan, genom urtavlans centrum mellan siffran tolv och timvisaren. Rikta mot solen och när linjerna sammanfaller visar tolvan mot söder.

Bra att tänka på

Det är lätt att man råkar gå i cirklar och därför kan det vara bra att hitta ett speciellt riktmärke att följa så det lättare att hålla rätt kurs. Det kan vara exempelvis en kulle. När man kommer fram till riktmärket väljer man sedan ut ett nytt att gå mot. Ett annat värdefullt tips är att försöka lägga ut spår, exempelvis korsade pinnar eller liknande, då vet man om man gått i cirklar. Lägg dock aldrig ut kläder då de kan komma att behövas. För att lättare komma ihåg kan det också hjälpa att prata högt och ”berätta” vad man ser, då är det oftast lättare att komma ihåg. Ett plus är att det kan skrämma bort vilda djur, om man vill undvika att stöta på sådana.

Finns möjlighet skadar det inte att försöka få en överblick över området. Om det finns en kulle eller ett berg man enkelt kan gå upp på kan det hjälpa. Att klättra upp i ett träd kan också fungera, men bör undvikas eftersom man kan göra sig rejält illa om man ramlar ner.

Hittar man vatten är det en bra riktlinje. Floder, bäckar eller åar leder ofta förr eller senare till någon form av bebyggelse. Hittar man en väg ska man inte lämna den.

Börjar det bli mörkt eller om man känner att man börjar bli trött är det bättre att stanna där man är och vila.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Syrebrist påträffad i svenska älvar

publicerad Idag 14:26
– av Redaktionen
Stornorrfors vattenkraftverk i Umeälven.

Syrebrist har påträffats i vissa reglerade vattendrag, enligt en ännu ej granskad studie från Umeå universitet och SLU.

Sverige har omkring 2000 vattenkraftverk, främst i norra delen av landet. De flesta av Sveriges större vattendrag är idag utbyggda och regleras för produktion av vattenkraft. Det finns dock ett undantag för nationalälvarna Torneälven, Kalixälven, Piteälven och Vindelälven, som är skyddade enligt Miljöbalken för byggen av nya vattenkraftverk och vattenreglering. Dessa fyra räknas som oreglerade, samtidigt som vattendrag som aktivt används för vattenkraftverk räknas som reglerade. Tilläggas skall att Piteälven och Vindelälven har en viss påverkan från vattenkraft, men räknas ändå som oreglerade eftersom de fortfarande har sin naturliga vattenföring och även saknar större vattenkraftsdammar.

För att undersöka syrenivåerna placerade forskarna ut 50 mätinstrument på olika djup i de reglerade älvarna Ljungan, Umeälven och Luleälven samt i de oreglerade Piteälven och Vindelälven.

Studien, som ännu inte publicerats och därför inte kunnat granskas av andra forskare, visar att syrenivåerna var påverkade i samtliga reglerade älvar, med perioder av låga nivåer på vissa sträckor. Jämförelsen med de oreglerade älvarna visade en tydlig skillnad. I Piteälven och Vindelälven var syrenivåerna opåverkade.

Tidigare har det inte varit känt att reglerade vattendrag i Sverige kan drabbas av syrebrist.

Vi blev jätteförvånade. Vi förväntade oss att se en påverkan på syrenivåerna men inte att problemet skulle vara så stort och att vi skulle hitta områden där syret var förbrukat, säger Åsa Widén, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i ett pressmeddelande.

Orsakerna till syrebristen som uppmätts på sina håll i de reglerade älvarna är samtidigt ännu inte fastställda, men forskarna misstänker att det beror på en kombination av vattenkraft, industriell påverkan samt klimatförändringar. Även rester från gamla träindustrier, såsom fiberbankar, kan bidra till syrebristen eftersom deras nedbrytning förbrukar stora mängder syre.

Alla mätningar för projektet, som kallas Ekofall, är samtidigt inte klara än och studien inte granskad av andra forskare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Schimpanser i Uganda vårdar varandras sår – med naturens mediciner

publicerad Idag 10:35
– av Redaktionen
Det lever uppskattningsvis 5000 chimpanser i Ugandas regnskog idag.

Schimpanser i Ugandas Budongoskog behandlar inte bara sina egna skador med växter – de applicerar även växtmaterial på varandras sår.

En ny studie från University of Oxford vittnar om en hög grad av empati bland djuren, och forskarna hoppas att schimpansernas kunskaper också kan leda till genombrott inom mänsklig naturmedicin.

Med stöd av lokala forskarteam har beteenden filmats där schimpanser tuggar växtmaterial och applicerar det på sår – ibland på sig själva, ibland på andra individer i gruppen. Ett särskilt rörande exempel visar en ung hona som varsamt lade tuggade blad på sin mors skada.

– Det finns en hel repertoar av beteenden som schimpanser använder när de är skadade eller sjuka i naturen – för att behandla sig själva och upprätthålla hygien, säger huvudforskaren Elodie Freymann till den brittiska statskanalen BBC och fortsätter:

– De plockar växter, mosar dem och lägger på såren.

Forskarna noterade också att vårdande beteenden förekom även mellan individer som inte var släkt – ett mönster som anses peka på en avancerad känslomässig intelligens hos aporna.

Fynden kompletteras med äldre fältanteckningar från 1990-talet, där schimpanser dokumenterats hjälpa varandra att avlägsna snaror från benen. I en annan notering användes blad som ”toalettpapper” – en hygienåtgärd som tydligt påminner om mänskligt beteende.

Naturlig antibiotika i djungeln

Tidigare forskning har visat att schimpanserna aktivt söker upp specifika växter när de är skadade. Laboratorieanalyser av dessa växter har bekräftat att många har antibakteriella egenskaper.

– Ju mer vi lär oss om schimpansers beteende, desto tydligare blir det hur lite vi människor egentligen vet om naturen, fortsätter Freymann.

Upptäckterna kan vara värdefulla för framtida medicinsk forskning. Studier av andra apor, som en vild orangutang som läkte ett ansiktssår med tuggade blad, stärker teorin om att kunskapen om naturmedicin är utbredd bland primater.

– Om jag placerades här i skogen utan mat eller medicin skulle jag nog inte överleva länge, särskilt om jag var skadad. Men schimpanser frodas här – de kan hitta allt de behöver i sin omgivning, argumenterar Freymann vidare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trana sätter nytt rekord

Den biologiska mångfalden

publicerad 13 maj 2025
– av Redaktionen
Lady B ringmärktes redan 1997.

Med nära 28 år på nacken har Lady B satt nytt åldersrekord för tranor i Sverige.

Det var den 30 juni 1997 som tranan ringmärktes i Håcksvik i Svenljunga kommun, som ligger i sydöstra Västergötland. Då var hon endast sju till åtta veckor gammal. Tranan, som fick namnet Lady B, har sedan ringmärkningen övervintrat i bland annat Tyskland och Spanien men kommer tillbaka varje år och häckar i Sverige, inte långt ifrån där hon blev ringmärkt.

I Tranemo i Västergötland, knappt en mil från där hon ringmärktes som unge, häckar Lady B varje år sedan 2002. Totalt har hon fått tio ungar genom åren, varav sex som också blivit ringmärkta.

I år sågs hon första gången den 21 mars i sitt revir med sin partner, skriver Birdlife Sverige. Det är totalt 27 år sedan och 270 dagar efter ringmärkningen på 90-talet. Det gör att Lady B sätter åldersrekord för tranor i Sverige.

Även i år ser det ut att bli ungar för Lady B, då ruvningen påbörjats under början av maj.

Fakta: Trana (Grus grus)

Tranan är en stor flyttfågel med grå fjäderdräkt, svartvit hals och röd hjässa. Den häckar i våtmarker i Sverige och lever av växter, insekter och smådjur. På våren återvänder tranorna i stora flockar från södra Europa, och Hornborgasjön i Västergötland är en välkänd plats för att se deras spektakulära dans.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Var tredje dos antibiotika hamnar i floder

publicerad 12 maj 2025
– av Redaktionen

Nära en tredjedel av all antibiotika som används globalt hamnar i floder, visar en studie. Totalt uppskattar man att sex miljoner kilometer floder världen över har för höga koncentrationer av antibiotika.

I studien, som publicerats i PNAS Nexus, har man kartlagt omfattningen av den globala föroreningen av antibiotika i vattendrag världen över. Det har gjorts med hjälp av en global modell som validerats med fältdata från cirka 900 flodplatser, där man tittat på de 40 mest använda antibiotikasorterna.

När man använder antibiotika bryts en del ner i kroppen, men rester följer med urinen ut i avloppsvattnet. Därifrån kan de spridas vidare genom reningsverk, floder och till slut till havet – konstaterar forskare vid McGill University i Kanada.

Tusentals ton hamnar i naturen

Forskarna beräknade att cirka 8 500 ton antibiotika – nästan en tredjedel av vad människor konsumerar årligen – hamnar i flodsystemen runtom i världen varje år. Detta trots att en stor del passerat avloppssystemen. Vidare når 11 procent, 3 300 ton, haven. Den årliga konsumtionen av antibiotika som används av människor beräknas vara 29 200 ton.

Problemet finns på alla kontinenter, men anses vara som värst i Sydostasien. Där har man en hög användning av antibiotika och begränsad avloppsrening vilket ökar problematiken.

Bidrar till resistens

Antibiotika i vattendrag utgör risk för både miljö och människor eftersom ämnena är giftiga och det kan även bidra till utveckling av antibiotikaresistens, varnar forskarna. Totalt uppskattar man att sex miljoner floder har för höga nivåer av antibiotika.

Våra resultat visar att antibiotikaföroreningar i floder som härrör från människors konsumtion är ett kritiskt problem, som sannolikt skulle förvärras av veterinärmedicinska eller industriella källor till relaterade föreningar, säger Jim Nicell, professor vid McGill University, enligt Phys.org.

Resultaten är särskilt anmärkningsvärda eftersom studien inte tog hänsyn till antibiotika från boskap eller läkemedelsfabriker, som båda är stora bidragsgivare till miljöföroreningar, utan fokuserade endast på mänsklig konsumtion. De största bovarna är ämnena amoxicillin, ceftriaxon och cefixim.

Det behövs därför övervakningsprogram för att upptäcka antibiotika eller andra kemiska föroreningar i vattendrag, särskilt i områden som vår modell förutspår vara utsatta för risk.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.