Annons:

Dags att börja förså

Uppdaterad februari 4, 2024, Publicerad februari 3, 2024 – av Sofie Persson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

183 590 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Nu är det dags att börja förså många växter inför årets odlingar. Chili, paprika och tomater går att förkultivera inomhus redan i februari. Det går också att använda snö för att så vissa fröer utomhus, så de är redo när våren kommer.

Att börja förså, eller förkultivera, innebär att man har färdiga plantor att sätta ut i odlingsbäddarna när vårvärmen kommer, vilket kan ha en stor fördel för långsamtväxande plantor. Den svenska odlingssäsongen är kort och det kan därför vara bra att förså fröer redan nu. Exempelvis kan det hjälpa vissa grönsaker som växer långsamt att hinna bli tillräckligt stora.

Sätta frön

Plantera frön enligt förpackningens instruktioner i små krukor eller andra kärl i näringsfattig såjord. Exempelvis kan man återanvända mjölkförpackningar eller annat som finns i hemmet, men kom ihåg att göra dräneringshål i botten. Vattna försiktigt jorden och fröna, ställ sedan krukan eller kärlet på en bricka och täck sedan för med plastlock eller plastfilm. Det behöver vara några små hål i locket så att luft kommer in ordentligt. Vattna regelbundet och se till att jorden är fuktig hela tiden, men inte dyblöt.

Växtbelysning

Fröna kommer att behöva ljus, men eftersom det ännu är vinter i Sverige kan växtbelysning vara till fördel. Särskilt om man bor längre upp i norr, och definitivt om man planerar att förså utan fönster. Låt växterna få belysning cirka 12 till 14 timmar om dagen, och låt dem vila däremellan. Det kan dock gå fint utan extra belysning om fröna står i ett fönster där mycket ljus hinner komma in under dagen. Växtbelysning kan köpas i de flesta trädgårdsbutiker. De första bladen som kommer kallas hjärtblad, och om man planterat många frön i en kruka kan man redan här börja gallra bort några blad så det inte blir alltför tätt.

Annons:

Plantera om

När växten utvecklat riktiga blad och bildat rötter kan man plantera om den. Har man satt fler än ett frö så planterar man om plantorna ensamma i nya, lite större kärl eller krukor. Nu kan man också byta ut jorden till planteringsjord med mer näring. Se till att vattna regelbundet, men inte för mycket, vissa plantor mår bra av att torka upp lite mellan. Växer plantan mycket kan man behöva plantera om ytterligare en gång innan det är dags att sätta ut den. Planterar man att ha växter i kruka utomhus kan man med fördel plantera om den inne i den kruka man vill ha, innan det är dags att sätta ut. I regel går det att sätta ut när risken för frost är över.

Växter att förså

I februari och mars kan man börja sätta chili, paprika, kronärtskocka, tomater och purjolök inomhus, enligt Land.se. Mellan februari–april går det bra att sätta både röd och gul lök.  Mellan mars och april går det fint att sätta blomkål, broccoli, grönkål, svartkål och vitkål. Från april till maj kan man sätta gurka, squash och pumpa.

Vintersådd

Vill man börja sätta ut frön redan nu går det alldeles utmärkt. Att vinterså innebär att man lägger frön i jorden och täcker med snö. När våren sedan kommer är fröna redo att gro när det blivit tillräckligt varmt. Det ska kunna skapa tåligare plantor som också tål utomhusmiljön bättre. Det ger också bra förutsättningar att stå emot både ohyra och eventuella sjukdomar. När det blir plusgrader smälter snön ner i jorden och ger näring till fröna.

Det är dock viktigt att välja plantor som är tåliga för vintersådd och som inte börjar växa förrän det blir varmt. Ofta brukar sallad, spenat, kålväxter, zinnia och tagetes kunna tåla vintersådd. Svartkål eller grönkål, röd trädgårdsmålla, dill och ruccola brukar också gå fint. Även rotfrukter som morötter eller palsternacka ska gå att vinterså.

Vintersådd kan göras direkt i landet eller i kärl. I landet eller pallkrage tar man först bort den snö som ligger ovanpå jorden och sätter ner fröna efter förpackningens instruktioner gällande avstånd och dylikt, därefter lägger man på lite ny jord ovanpå fröna för att sedan täcka med snö, enligt odlinggsajten Grow Here. Jorden man lägger ovanpå ska inte vara frusen, utan gärna upptinad.

För den som inte har ett eget land eller inte plats kan också pröva att odla i kärl. Det går fint med exempelvis en liten plastbytta eller en plastdunk. En plastdunk kan man skära av på mitten på tre sidor, så det blir som ett lock som kan öppnas och stängas. Vidare borrar man några dräneringshål i botten. Sedan lägger man jord i botten och lägger i frön. Sist fyller man på med snö och stänger locket, enligt Land.se. Sedan kan dunken stå ute.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Svenskarna splittrade om plastfri gurka

Publicerad Idag 07:13 – av Redaktionen

En ny typ av ätbar skyddsfilm som ska ersätta plast för grönsaker har testats i svenska butiker med varierande resultat. Nu ska projektet utvärderas för att avgöra om konceptet får en plats i livsmedelshandeln.

Skyddsfilmen är gjord på havreolja och rapsolja som sedan sprayas på grönsaken eller frukten, där den bildar en skyddande hinna. Skyddsfilmen är väldigt tunn och är endast 10–15 mikrometer tjock, samt doft- och smakfri – men den är fullt ätbar och tanken är också att den ska ätas.

Det är det svenska startupföretaget Saveggy som tagit fram den ätbara skyddsfilmen tillsammans med forskare vid Lunds universitet. Under oktober fick cirka 700 Ica-butiker i södra och västra Sverige möjlighet att sälja gurkan i ett pilotprojekt.

Projektet ska nu utvärderas, men redan nu har man fått en hel del reaktioner på den naturliga skyddsfilmen. Många svenskar gillar att man minskar användningen av plast och att skyddsfilmen är miljövänlig, andra är dock mer skeptiska. Att skyddsfilmen ska ätas är inte alltid populärt och många frågar sig vad det egentligen innehåller.

Annons:

Att vi nu har kommit ut på bredare front gör att fler får möjlighet att testa gurkan och bilda sig en egen uppfattning. Vi välkomnar diskussionen och har stor respekt för att alla inte omfamnar något nytt direkt. I sociala kanaler ser vi ibland spekulationer som inte alltid bygger på fakta. Många har också hört av sig för att få veta mer, vilket vi ser som något positivt, säger Martin Alexandersson, vd på Saveggy, till Land.se.

På Ica kommer man nu att utvärdera pilotprojektet och gurkorna kommer inte att säljas längre, men man vittnar däremot om att det funnits en hel del positiva reaktioner.

Vi analyserar nu resultaten från piloten för att därefter fatta beslut om nästa steg. Vi ser dock flera positiva indikationer både från många av de handlare som testat och även konsumenterna, säger Maria Gustavsson, som är innovationschef på Ica.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nattaktiva insekter minskar kraftigt – ljusföroreningar pekas ut som boven

Publicerad november 11, 2025 – av Redaktionen

Med hjälp av väderradar har forskare från Keele University kartlagt insektsrörelser i Storbritannien. Resultaten pekar på att artificiell belysning utgör ett allvarligt hot mot de nattflygende arterna och den biologiska mångfalden.

I studien, som publicerats i Global Change Biology, har man kartlagt hur insekter rör sig över Storbritannien genom att använda sig av radarsystem som används för att spåra nederbörd och stormar. Studien analyserade radar­data från över 35 000 kvadratkilometer, som samlats in mellan 2014 och 2021.

Resultaten visade att antalet dagsaktiva insekter varit relativt stabilt eller till och med ökat i de södra regionerna. Däremot kunde man se att de nattaktiva insekterna minskat kraftigt under perioden, och då särskilt i de norra delarna. Främst hade de minskat sedan 2016 och i de områden med ljusföroreningar från lampor. Även på dagen fanns mindre insekter i dessa områden.

Den nya studien stödjer också tidigare fynd när det gäller nattaktiva insekter och ljusföroreningar – att 31 procent av nattfjärilar minskade mellan åren 1969 och 2016, vilket delvis berodde på ökade ljusföroreningar.

Annons:

Detta är en av de första studierna som visar hur dag- och nattaktiva insekter påverkas på olika sätt och hur deras livsmiljöer påverkar dessa mönster. Det är ett viktigt steg mot att förstå var bevarandearbetet bör fokuseras, säger studiens huvudförfattare Dr Mansi Mungee i ett pressmeddelande.

Den största mängden insekter fanns i skogsområden, gräsmarker och städer – samtidigt som jordbruksmark och platser där artificiell belysning var stark hade de lägsta nivåerna. Detta kan förklaras med att denna mark har förlorat naturligt vilda växter samt har en ökad användning av bekämpningsmedel och konstgödsel.

Forskarna förklarar att även om insekter är små är deras inverkan på ekosystemen enorm. De pollinerar grödor, bryter ner avfall och är en viktig födokälla för fåglar, fladdermöss och andra vilda djur. Förändringar i deras antal kan få ringverkningar i hela ekosystem. Forskarna tror dock att denna typ av studier med väderradar kan utgöra en revolution inom naturvården.

Leddjur utgör cirka 80 procent av alla kända djurarter, men vi har saknat konsekventa, storskaliga verktyg för att övervaka dem. Denna nya metod baserad på väderradar förändrar det, säger Dr Ryan Neely.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fler vargar får skjutas nästa år

Publicerad november 10, 2025 – av Redaktionen

Länsstyrelserna har beslutat om en kraftigt utökad licensjakt på varg som ska fördelas över fem län. I två län blir det däremot ingen jakt alls – vargstammarna där har minskat alltför kraftigt.

Den ökade jaktkvoten är en direkt följd av regeringens nya vargpolitik som presenterades tidigare i år. Målet är att på sikt minska referensvärdet från 300 till 170 individer.

En förändring som Naturskyddsföreningen kritiserar skarpt och som organisationen varnar kan leda till att vargen på sikt försvinner helt från Sverige.

Inför årets licensjakt kommer totalt 48 vargar att tillåtas skjutas i landet. Det största jaktuttaget sker i Örebro län med 18 vargar fördelade på tre revir.

Annons:

I Södermanlands län tillåts tolv vargar att skjutas. Västra Götalands län, Västmanlands län och Dalarnas län får sex vargar vardera, rapporterar Svensk Jakt.

Värmland och Gävleborg stängs dock helt för licensjakt eftersom vargpopulationerna där minskar.

I Värmland ser vi just nu en utveckling där vargtätheten minskar kraftigt. Det innebär att det beräknade jaktuttaget inför vinterns jakt sker på andra håll i förvaltningsområdet där koncentrationen av varg är större, säger Hanna Kekkonen, vilthandläggare på Länsstyrelsen Värmland i ett pressmeddelande.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kinas utsläpp kan ha nått toppen – massiv satsning på förnybart

Det moderna Kina

Publicerad november 5, 2025 – av Markus Andersson
Flygfoto av solkraftspark installerat av det statligt ägda energiföretaget China Huadian Corporation, CHD, i Gurbantünggütöknen, Xinjiang-regionen i nordvästra Kina.

Kina står för över 30 procent av världens växthusgasutsläpp, men investerar samtidigt mer än något annat land i förnybar energi och elbilar. Nya siffror tyder på att de kinesiska utsläppen kan ha nått sin högsta punkt tidigare än väntat.

Kina släpper ut uppskattningsvis 15,6 gigaton koldioxidekvivalenter (koldioxid och andra växthusgaser) årligen, vilket gör landet till världens enskilt största utsläppsland. Men bakom siffrorna pågår en omfattande omställning, rapporterar AFP.

Den kinesiska elproduktionen domineras fortfarande av kol, som svarar för nästan 60 procent av genererad el. Men massiva installationer av förnybar energi förändrar bilden snabbt. Kina har nu 1 482 gigawatt installerad sol- och vindkraft och siktar på att sexfaldiga sin kapacitet från 2020 års nivåer till 3 600 gigawatt senast 2035.

Enligt analytikers bedömningar är målet realistiskt – faktiskt så pass realistiskt att landet kan nå dit tidigare än planerat. Under 2024 adderade Kina betydligt mer än de 200 gigawatt per år som skulle krävas för att nå målet.

Annons:

Eldrivna fordon tar över marknaden

På bilmarknaden har omställningen gått ännu snabbare. Nästan hälften av alla nya bilar som såldes i Kina under 2024 var antingen eldrivna eller laddhybrider. Landet står för över 70 procent av den globala produktionen av elfordon och har enligt Internationella energiorganisationen, IEA, blivit världsledande på området.

President Xi Jinping har uttalat att fordon med "ny energi" ska bli mainstream på den kinesiska marknaden – ett mål som i praktiken redan är uppnått.

Eldrivna bilar dominerar nybilsförsäljningen i Kina och prislappen kan ligga omkring ett par hundratusen kronor under europeiska motsvarigheter. Foto: Nya Dagbladet

Utsläppen kan ha nått sin topp

I september presenterade Kina för första gången konkreta siffermål för utsläppsminskningar: en reduktion på 7–10 procent till 2035.

Vissa bedömare menar att de kinesiska utsläppen redan har nått sin högsta nivå, eller är nära att göra det, tack vare den snabba expansionen av förnybar energi och kärnkraft. Beijing har tidigare åtagit sig att nå toppen för utsläppen senast 2030 och att vara "klimatneutralt" 2060.

I Kina är debatten om vindkraftens baksidor inte vanligt förekommande, och i ökenområden och till havs har stora mängder vindkraft installerats på senare år.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.