MORGONDAGENS DAGSTIDNING – torsdag 21 augusti 2025

torsdag 21 augusti 2025

 

Allt du behöver veta om gurkört

publicerad 10 januari 2023
– av Markus Andersson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den lättodlade växten gurkört har historiskt varit känd för att ge mod och lycka. Örten är inte bara vacker att se på utan även en växt som drar till sig bin, kan användas i matlagning och bakning, samt även har vissa medicinska egenskaper.

Gurkört har genom historien blivit känd för att kunna ge lycka, trösta, ge mod samt att driva bort sorgsenhet. På keltiska kallades exempelvis örten för ”borrach”, vilket betyder ”mod” och på walesiska kallades den ”llawenlys” som betyder ”glädjens ört”. I Homeros epos Odysséen är drycken nepenthe, som sägs kunna skänka glömska vid sorg, gjord av gurkört, enligt naturfilosofen Plinius den äldre och botanikern Pedanius Dioskorides.

Till korsfararna brukade man lägga i gurkörtsblommor i en avskedsbägare för att ge dem mod. Även många inom tornerspelen bar blomman broderad på sina sjalar. Modern forskning tyder på att den frigör adrenalin, det mänskliga modets upphov.

Blommans blå färg brukade också ofta användas av målare för jungfru Marias klädsel.

Foto: Birgit Steven-Lahno/Unsplash

Allmän info om gurkört

Gurkört (Borago officinalis) är en art ur familjen strävbladiga växter och kommer från medelhavsområdet. I Sverige infördes växten av munkar under medeltiden och odlas idag som trädgårdsväxt. Den betraktas dock ibland som ogräs då den sprids lätt. Den är ettårig och har en kraftig stjälk.

Hela växten är hårig och bladen kan vara grågröna. Blommorna är blå, men det finns också en vitblommig sort som kallas ”Alba”.

Hur odlar man gurkört?

Örten trivs bäst i solen, men kan också odlas i halvskuggigt läge. Den är lättodlad och kan under våren planteras direkt i jorden. Det fungerar mindre bra i kruka. Gurkört trivs också bra i torrare och mer näringsfattig jord men får den för mycket näring och vatten kan plantorna bli långa och rangliga.

När plantorna är små kan de flyttas med lätthet, men när de vuxit till sig får de djupa rötter och mår inte bra av att flyttas. Gurkört drar till sig bin, humlor och fjärilar och man kan därför med fördel odla den intill exempelvis bönor som kan behöva extra hjälp med pollineringen. Den kan även odlas tillsammans med jordgubbar och smultron för ömsesidig positiv påverkan.

Den kan även användas för att locka bort gräshoppor från exempelvis citronmeliss. Den hjälper även till att ge mer näring till jorden.

Foto: Henry Perks/Unsplash

Gurkört som läkemedel

Örten innehåller kalcium, kalium och mineralsalter och har länge används som medicinalväxt. Än idag används oljan som utvinns ur fröna i läkemedel och kosmetika. Växten kan dock vara allergiframkallande och man bör aldrig konsumera större mängder, eftersom det då finns risk för leverskador. Den ska heller inte konsumeras när man är gravid eller ammar.

Om man tar andra läkemedel bör läkare rådfrågas innan man tar gurkört. Barn bör heller inte konsumera örten.

Ett omslag med avkok på bladen ska kunna hjälpa mot svullnader och blåmärken. Fröna innehåller ett ämne som ska kunna lindra premenstruella besvär, klimakteriebesvär och psoriasis.

Örten ska också kunna verka laxerande vid magbesvär samt lindra bronkit, influensa, artrit och även eksem. Gurkörten verkar även lugnande på nervsystemet vid stress och trauma.

Övriga användningsområden av gurkört

Gurkört har en svag smak av gurka och kan användas i matlagning. Både blad och stjälkar kan användas som spenat. Blommorna används ofta som dekoration vid bakning. Det är också vanligt att frysa in blommorna i isbitar och sedan använda till bål eller drinkar.

Blommorna kan läggas i sallad och då bladen innehåller mineralsalter fungerar de bra i en saltfri kost.

Örten är bra mot torr hy och kan tillsättas i exempelvis en hemmagjord ansiktsmask. Den har också en lätt antiinflammatorisk effekt och fungerar därför bra mot hudirritationer och även som munvatten.

Det går fint att torka örten eller frysa in. Blommorna kan också kanderas.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Mångfald i skogen bromsar skogsbränder

Den biologiska mångfalden

publicerad Igår 8:24
– av Redaktionen
Forskare visar att mindre skogsbestånd med blandade träslag kan minska brandrisken med upp till 90 procent.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Det moderna skogsbruket skapar ofta gynnsamma förhållanden för skogsbränder. Mångfald inom skogsbruket kan istället minska risken för spridning av bränder, visar en studie.

Under de senaste århundradena har skogsbränder i Sverige varit relativt ovanliga, men nu ökar de i antal över hela Europa. Eftersom skogsbränder skapar stora problem världen över blir det allt viktigare att förstå hur skogsskötseln kan anpassas för att begränsa brandspridningen. Problemet förvärras av att de flesta skogar sköts och planteras på liknande sätt, vilket kan accelerera brandspridningen.

Forskare har sedan tidigare känt till att så kallade brandgator – stora områden utan träd – kan minska risken för brandspridning. Nu presenterar forskare från svenska SLU och Naturresursinstitutet i Finland nya effektiva metoder för att motverka spridningen av skogsbränder.

Vi kan inte kontrollera vädret för att förhindra bränder men vår studie visar att vi ändå kan förbättra läget genom rätt skötselåtgärder, säger Yuval Zelnik, forskare på institutionen för ekologi på SLU, i ett pressmeddelande.

I studien, som publicerats i Ecological Modelling, testade forskarna hur olika skogsskötselmetoder påverkar brandspridning. Modellen analyserade tre faktorer: storleken på skogsbestånd (områden där träden har liknande trädslag och ålder), mångfald av trädslag samt dikning för att reglera markfuktighet.

Vi såg att alla tre skötselåtgärderna påverkar brandens spridning, men störst effekt hade storleken på skogsbeståndet, säger Zelnik.

Mer mångfald behövs

Skogsbestånd är oftast trädplanteringar, vilket innebär att det är träd i både liknande ålder och täthet. Forskarna upptäckte att ju större sammanhängande områden med dessa homogena planteringar, desto större brandrisk. Att minska skogsbestånden från 10 hektar till 1 hektar minskade brändernas omfattning med upp till 90 procent. När de minskade från 100 till 1 hektar reducerades brandrisken till en femtedel.

Spridningen minskade ytterligare när lövträd som björk blandades med barrträd. Att undvika dikning visade sig också effektivt eftersom fuktigare mark försvårar brandspridning.

Både ensartade trädplanteringar och dikning är vanliga metoder inom dagens skogsbruk – men kan alltså öka risken för omfattande skogsbränder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Bästa råvarorna att äta i augusti

publicerad 16 augusti 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sommaren går sakteligen mot sitt slut – men i augusti frodas det i både trädgårdar och natur. Nu skördas allt från äpplen och zucchini till kantareller och blåbär, och det är nu många råvaror är som allra bäst.

Augusti är skördemånaden framom andra i Sverige – trädgårdar, kolonilotter och skogsbryn dignar av frukt, grönsaker och bär. Det är nu smaken är som bäst, när råvarorna har fått mogna i sin egen takt under sommarens ljusa dagar. Här är några av alla svenska nyttigheter som skördas under augusti.

Äpplen

En del äpplen brukar man kunna skörda i augusti. Bland annat sorterna Discovery, Alice, Transparente Blanche, enligt Ica. Visst är det fint att köpa svenska äpplen i butik, men har en granne eller vän ett äppelträd kanske det är värt att fråga om det går bra att plocka hem lite utan extra omvägar…

Olika kålsorter

Kål kan lätt bli angripet av skadedjur vid odling, men har man lyckats undvika dem är det nu man brukar kunna skörda många kålsorter. Broccoli och blomkål är exempelvis näringstäta grönsaker som går att skörda i augusti. Broccoli innehåller mer C-vitamin, vitamin K, protein, järn och kalcium jämfört med blomkål, men båda är bra källor för fibrer och även B-vitaminer.

Det är i stort sett bara nu man kan hitta svenskodlad fänkål i butikerna. Det är en krispig grönsak med en distinkt smak av anis och lakrits, som används både rå och tillagad i matlagning. Ett tips är att använda den rå i salladen eller varför inte ugnsrosta den. Fänkålsfrön brukar också användas som brödkrydda.

Även bland annat vitkål, svartkål, salladskål och spetskål brukar skördas i augusti.

Gurka

Slanggurkan är populär att odla i svenska växthus, det är den man ofta hittar i butik och äter rå, exempelvis på en macka. Det är vanlig gurka, eller västeråsgurka, som man ofta använder för olika inläggningar. Slanggurkan är väldigt frostkänslig och skördas ofta i augusti månad.

Zucchini

Visst är det så att zucchini ofta kan skördas tidigare, redan i juli, men just under augusti brukar växterna producera extra mycket skörd. Zucchini är en utmärkt matlagninsgrönsak som passar ypperligt bra i exempelvis en lasagne. Bland annat innehåller den en hel del nyttiga fibrer och även mycket vitaminer och mineraler.

Körsbär

Just nu växer det körsbär i stort antal trädgårdar i Sverige, noterar bland annat tidningen Land. De säljs dock inte i stor skala i butik, men även i dessa fall kan det löna sig att höra efter med grannen om det är okej att plocka en näve eller två då de i många fall annars förblir oplockade. I kylskåp kan bären hålla i flera veckor. Körsbär är rika på antioxidanter och innehåller även en del C-vitamin samt även kalium.

Rättika och selleri

Rotfrukten rättika liknar rädisan väldigt mycket och kan användas i all form av matlagning, från att ha i grytor till att äta ugnsrostad. Det är också den som förekommer i den fermenterade koreanska rätten kimchi. Selleri skördas också under augusti och är rikt på vitaminer och mineraler, men också god att äta både rå och tillagad.

Ute i skogen…

Det är förstås inte bara i trädgårdar som det växer svenska råvaror, utan även ute i naturen. Just nu är det högsäsong för de smarriga gula kantarellerna, och även vildhallon som går att skörda just nu – kom bara ihåg att kolla efter larver som tycker om och ibland kan finnas i de mogna hallonen. Det är också säsong för den norrländska delikatessen hjortron och, tål det att påminnas om, även för blåbären.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nya studien av nationalparken: Vargen fick naturen att läka

publicerad 15 augusti 2025
– av Redaktionen
Varg i Yellowstone National Park under 2016.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Vargens återkomst till Yellowstone National Park har medverkat i en ekologisk återhämtning efter årtionden av skador på växt- och djurlivet. Nu visar en ny studie att parkens aspbestånd äntligen börjar återetablera sig – av allt att döma tack vare rovdjurets påverkan på ekosystemet.

Under 1930-talet utrotades vargarna helt från Yellowstone National Park i Klippiga bergen i USA. Det fick stora konsekvenser för ekosystemet – då hjortstammen ökade kraftigt och började beta intensivt i parken. Detta ledde till att träd som aspar minskade kraftigt. Just aspen ses som en nyckelart i parken, och minskningen påverkade andra arter som är beroende av lövträden, bland annat bävrar, insekter och fåglar.

På 1990-talet återintroducerades vargar i parken, vilket omedelbart förändrade hjortarnas beteende – inte bara genom att vissa togs som byte, utan främst genom att hjortarna slutade beta länge på samma platser. Resultatet blev att växtligheten återhämtade sig, vilket haft en stor effekt på den biologiska mångfalden.

Anmärkningsvärd förändring

Nu har forskare dokumenterat den första nya generationen av aspar i parken. I studien, som publicerats i Forest Ecology and Management, menar man att vargens återkomst har bidragit till att arten kunnat återhämta sig.

Återintroduktionen av stora rovdjur har satt igång en återhämtningsprocess som varit avstängd i årtionden, menar studiens huvudförfattare Luke Painter, som undervisar i ekologi och naturvård vid OSU College of Agricultural Sciences, i ett pressmeddelande. Cirka en tredjedel av de 87 aspbestånd som vi undersökte hade ett stort antal höga unga träd, en anmärkningsvärd förändring jämfört med 1990-talet, då undersökningar inte fann några alls.

Ytterligare en tredjedel av de undersökta bestånden hade partier med höga plantor som höll på att växa upp till nya träd i trädskiktet, medan resten fortfarande hölls tillbaka av betning. Detta menar man kan bero på att bisonoxar ökat i vissa delar av parken. Det faktum att bestånd med många höga plantor har låga nivåer av bete, medan andra fortsatt hålls tillbaka, tyder på att aspens återhämtning beror på en ekologisk kedjereaktion där rovdjur påverkar växtlivet genom att minska antalet betande djur – snarare än på faktorer som klimat eller markens bördighet.

Detta är ett anmärkningsvärt fall av ekologisk återställning, säger Painter. Återintroduktionen av varg ger långsiktiga ekologiska förändringar som bidrar till ökad biologisk mångfald och habitatdiversitet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Radioaktiv metod redo att användas mot tjuvjakt

Den biologiska mångfalden

publicerad 11 augusti 2025
– av Redaktionen
Noshörningarna injiceras med radioaktivt material.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Efter en längre testperiod är Rhisotope-projektet i Sydafrika nu i full drift. Tekniken, som gör noshörningshorn både spårbara och ointressanta för tjuvjägare, kan nu användas i stor skala.

Det var i juni förra året som forskare injicerade radioaktivt material i hornen på 20 noshörningar i Sydafrika. Projektet, som kallas Rhisotope Project och leds av Wits University i Sydafrika, påbörjades redan för sex år sedan med tanken att sätta stopp för tjuvjakt på de utrotningshotade noshörningarna. Tanken var att det radioaktiva materialet ska kunna upptäckas vid gränskontroller, men blir också giftigt att konsumera. Vidare ska det radioaktiva materialet vara ofarligt för noshörningarna.

Nu har projektet testats ordentligt och nått fullständig driftstatus, skriver Wits University i ett pressmeddelande.

Vi har bevisat, bortom vetenskapligt tvivel, att processen är helt säker för djuret och effektiv för att göra hornet detekterbart genom internationella tullsystem för kärnsäkerhet, säger James Larkin, professor vid Wits University och vetenskaplig chef för Rhisotope Project.

Säljs som ”medicin”

Tjuvjakt på noshörningar är ett återkommande problem, särskilt i Sydafrika. Förra året dödades 420 noshörningar illegalt i landet, där hornen ofta hamnar på svarta marknaden. Ofta säljs de som medicin och kan vara värda mer än guld. Behandlingen genomförs genom att man söver ner noshörningen och sedan borrar ett litet hål i dess horn. sedan sätter man i två små isotoper med radioaktivt material.

Det innebär i praktiken att privata och offentliga noshörningsägare, icke-statliga organisationer och naturvårdsmyndigheter kan kontakta Rhisotope Project för att behandla sina noshörningar med det radioaktiva materialet.

Vårt mål är att använda Rhisotope-tekniken i stor skala för att skydda en av Afrikas mest ikoniska och hotade arter. På så sätt skyddar vi inte bara noshörningar utan också en viktig del av vårt naturarv, säger Jessica Babich, vd för Rhisotope Project.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.