Det här gäller för insekter på menyn i EU

publicerad 28 mars 2023
- av Sofie Persson

Hjälp Nya Dagbladet att klara ekonomin under sommaren!


1760 kr av 50 000 kr insamlade. Stöd kampanjen via swish 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Efter att EU godkände två nya insektsarter som livsmedel i januari har ämnet varit hett i Sverige och Europa. Vad reglerna egentligen säger gällande insekter har också varit oklart i flera avseenden.

Nya Dagbladet har därför tittat närmare på saken och bland annat tagit kontakt med Livsmedelsverket för att försöka få mer klarhet i vad som gäller för “entomofagi” – som det tekniskt sett kallas att äta insekter som mat.

Entomofagi förekommer framförallt i djurriket, men i vissa delar av bland annat Sydamerika, Asien och Afrika är det också relativt vanligt att människor äter vissa insekter. Idag ska upp till 2000 arter kunna förtäras som livsmedel i olika länder, men vanligast är skalbaggar som omkring 2 miljarder människor i världen äter, enligt finländska statskanalen Yle. Utöver skalbaggar menas på att människan även ska kunna äta bland annat spindlar, myror, larver, humlor, gräshoppor och bin. I många länder fångas insekterna vilt, men insektsodlingar ges nu allt större uppmärksamhet, särskilt i media.

Insekter i EU

I Europa är mänsklig etomofagi ett relativt nytt fenomen, med undantag för exempelvis fransmännens friterade gräshoppor och lössen i godisets färgämnen. Insekter räknas dock inom EU som så kallade ”nya livsmedel”, vilket innebär att det handlar om ett livsmedel som inte ätits i större utsträckning inom EU före den 15 maj 1997. I den gamla lagstiftningen inom EU gällande nya livsmedel var lagen formulerad att tolkas på olika vis, vilket gjorde att flera länder tidigare sålde insekter som mat. Den nya lagstiftningen är dock tydligare och kom i bruk 1 januari 2018.

Företag får i och med denna nya lagstiftning ansöka om att sälja insektsarter som livsmedel. När de blir godkända av Efsa (Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet) och EU-kommissionen får företaget sälja arten och göra det i fem år.

Idag finns fyra insektsarter som är godkända som nya livsmedel inom EU. Det är europeisk vandringsgräshoppa (Locusta migratoria), som godkändes 2021, mjölmask (Tenebrio molitor), som godkändes 2022, samt hussyrsa (Acheta domesticus) och buffalolarv (Alphitobius diaperinus) som båda godkändes under januari 2023. Bakom dessa ansökningar ligger företagen Fair Insects BV, Cricket One Co. och Ynsect NL B.V.

Dessa arter är godkända för att användas frysta, som pasta, torkade eller i pulverform i exempelvis bröd, soppa, frukostflingor, gröt, chips och kosttillskott.

I samband med att de två nya arterna godkändes har exempelvis insektsmjöl, som nu släppts på marknaden, rört upp heta känslor i många länder. I exempelvis Litauen finns det uppfödning av hussyrsor som mals till mjöl och används i bröd, kex, pasta, köttsubstitut och så vidare, vilket skapat stor debatt i landet. Även i Italien har livsmedelsproducenter, restaurangägare och kunder reagerat på insektsmjöl som bland annat ska användas till bröd.

Anmärkningsvärt gällande buffalolarv är att den inte får konsumeras som kosttillskott i pulverform till personer under 18 år. Vad detta kommer sig vet inte Livsmedelsverket, men menar att det kan bero på att man enbart ansökt om godkännande för kosttillskott till vuxna. En sådan insektsprodukt måste samtidigt ha en särskild märkning.

Jag känner inte till varför; men det är riktigt att det står så i beslutet (preambel 11). Det framgår dock tydligt att sökanden har ansökt om godkännande av buffalolarv i kosttillskott just för vuxna, och då är det detta Efsa och kommissionen tittar på och fattar beslut efter. Jag har läst i Efsas uttalande och inte hittat något annat än detta“, skriver en representant för Livsmedelsverket i ett mejl till Nya Dagbladet.

Får säljas utan godkännande – vid övergångsperioden

Insekter får säljas av andra producenter än de företag som ansökt om produktionen, både godkända och icke godkända, om det finns en pågående ansökan om just den insektsarten som skett före den 1 januari 2019, samt att arten innan dess varit lagligen tillåten på marknaden i något EU-land på grund av den gamla lagstiftningen gällande nya livsmedel inom EU. Det kallas för ”övergångsperiod” och man får alltså enbart sälja den arten under pågående ansökningsprocess. När ansökan blivit godkänd eller icke godkänd får ett företag inte längre sälja arten utan att själv ha fått ett godkännande eller åtminstone ansöka om ett godkännande.

Alla livsmedel som släpps ut på marknaden måste vara säkra och eftersom de ändå sålts i några länder utan att något allvarligt inträffat har man bedömt att övergångsreglerna inte innebär någon omedelbar fara, även om det mest önskvärda är att de ska vara beslutade godkända av kommissionen”, skriver Livsmedelsverket vidare till Nya Dagbladet.

Även om ett beslut fattats för en ansökan gällande en insektsart fortsätter ändå övergångsreglerna att gälla om det finns ansökningar från andra företag gällande just den arten. Exempelvis finns i skrivande stund pågående ansökningar för tre insektsarter från olika företag – mjölmask, hussyrsa och europeisk vandringsgräshoppa – som också redan är godkända, men som fortfarande behandlas och därför får dessa säljas fritt enligt övergångsreglerna. Däremot finns ingen pågående ansökan gällande buffalolarv och den får alltså enbart, just nu med ensamrätt, säljas av det nederländska företaget Ynsect NL B.V.

Ökengräshoppa (Schistocerca gregaria) och tropisk hussyrsa (Gryllodes sigillatus) har tidigare omfattats av övergångsreglerna och alltså sålts på marknaden utan att vara godkända, men eftersom ansökningarna för dessa dragits tillbaka av oklara anledningar får man inte längre sälja arten.

 

Puppor på menyn i Bangkok, Thailand. Foto: Takoradee/CC BY-SA 3.0

Riskerna med att äta insekter

Det finns en del risker med att äta insekter och framförallt är forskningen och kunskapen inom ämnet än så länge påtagligt begränsad.

Bristen på kunskap om de möjliga riskerna är ett stort hinder för att främja denna trend, särskilt i utvecklade länder”, går bland annat att läsa i en omfattande grekisk granskning i ämnet från 2022.

Det finns enligt denna främst tre riskfaktorer med att äta insekter; kemiska risker, biologiska risker och allergi.

Kemiska risker

Vissa studier har konstaterat att det kan finnas tungmetaller i insekter som förtärs, bland annat bly, kvicksilver, arsenik och kadmium. Även mögelgifter (mykotoxin) kan förekomma i insekternas föda, men vissa insekter kan, för att skydda sig, producera gifter som kan vara skadliga för människan. Vissa menar dock att de gifter insekterna producerar försvinner när man tillagar dem.

Bekämpningsmedel kan också vara en risk och även dioxiner. Främst PCB har hittats i ätbara insekter, men ska ligga inom gränserna för vad EU ser som accepterat.

Biologiska risker

En hel rad bakterietyper och även virus har tidigare upptäckts i ätbara insekter, men man menar att det ofta handlar om typer som inte är patogena för människor. Insekter kan samtidigt även bära på exempelvis hepatitvirus. I både färska och torkade insekter har man även hittat andra typer av svampbildningar än mögelgifter, som också kan vara farligt att konsumera. Det finns dock inte tillräckligt med information gällande vilken typ av svampbildningar som kan bildas och hur farligt det skulle kunna vara för människor och djur.

I en studie från 2019 har man tittat på parasitutvecklingen hos insekter i hushållsodlingar och djuraffärer i Centraleuropa. Syftet var att titta på risker gällande parasitinfektioner för människor och djur om man konsumerar insekter och prover togs från sammanlagt 300 odlingar och affärer. Forskare hittade parasiter i 244 (81,33 procent) av proverna där man identifierade att parasiterna i omkring 30 procent av fallen var patogena för människor.

Allergi

Det är inte helt ovanligt att vara allergisk mot exempelvis getingar eller bin, men det finns också risker med allergi gentemot andra insekter.

Korsreaktioner mot vissa insekter kan förekomma hos personer som är allergiska mot skaldjur eller dammkvalster”, står på Livsmedelsverkets hemsida.

Detta är den största risken som Efsa har identifierat när det gäller insekter som lanseras som ätbara, men man bör vara försiktig även om man inte har en skaldjursallergi eftersom det också finns en risk att utveckla allergi för just insekter, att döma av den grekiska granskningen från 2022.

Måste listas som ingrediens

På många håll har det förekommit oro kring att företag ska kunna använda insekter i livsmedel utan att ange detta i ingredienslistan, med andra ord vilseleda konsumenten. Enligt Livsmedelsverket omfattas dock alla livsmedel i EU av en lagstiftning som kräver att det finns ”tydlig information om vad livsmedlet innehåller” (1169/2011). För godkända nya livsmedel ska kraven vara strängare och exempelvis måste man i Sverige skriva både det svenska namnet på insektsarten och det latinska namnet.

Själva beteckningen av livsmedlet är det däremot inte samma krav på.

Om ett livsmedel innehåller insekter bör det framgå av beteckningen”, går att läsa gällande saken.

En beteckning är ”vad som utmärker en produkt”, som exempelvis ”hushållsost” eller ”falukorv” och skiljer sig alltså från ingredienslistan som är mer omfattande.

Livsmedelsverket menar också att det bör framgå i beteckningen om insekter är en viktig del av livsmedlet eftersom det åtminstone inte i nuläget ger företagen någonting att inte informera tydligt att en produkt innehåller insekter med tanke på att det är dyrt att producera för livsmedelsproduktion.

Allergimärkning

På grund av risken för korsallergi måste det märkas på produkterna att insektsarterna kan framkalla en allergisk reaktion, något som framgår både på Livsmedelsverkets hemsida och i ansökningarna gällande arterna.

Många insektsarter kan ge upphov till allergier eller korsallergier, särskilt för skaldjursallergiker. Därför är det viktigt att konsumenterna tydligt informeras i märkningen och marknadsföringen om att ett livsmedel innehåller insekter och vilken art det är”.

Dessa regler gäller dock enbart för de arter som är godkända som nya livsmedel, med andra ord inte för företagen som säljer insektsarter under övergångsreglerna. Livsmedelsverket uppmuntrar dock till att företagen som säljer insektsarter under övergångsperioden också informerar konsumenterna gällande risk för korsallergi, men det är alltså inget krav.

Det är korrekt att det inte finns lagkrav på varningsmärkning för korsallergi på de livsmedel med insekter som lyder under övergångsreglerna, men Livsmedelsverket uppmuntrar till det. I den kommunikation jag har haft med insektsföretag har de alltid framhållit att denna märkning är viktig för dem eftersom de vill att deras livsmedel ska vara säkra för alla konsumenter“, menar man.

Skaldjur räknas som allergena livsmedel, vilka därmed har särskilda märkningskrav på sig. Trots att Efsa, som tidigare nämnts, identifierat att korsreaktioner från skaldjur och insekter är en av de största hälsoriskerna med flera insektsarter, anses inte insekter som ett allergent livsmedel.

På frågan om varför så är fallet och om det kan komma att ändras i framtiden svarar Livsmedelsverkets expert:

Det finns dock ännu inga bevis för att de har orsakat en primär allergisk reaktion för personer som inte har allergi mot skaldjur. De allergener som enligt informationsförordningen särskilt måste märkas ut är de vanligaste allergenerna och det finns många andra livsmedel som kan orsaka allergiska reaktioner men som inte är lika vanliga som de på listan. Man löser det därför för närvarande med kravet på varningsmärkning.

Är insekter vegetariska?

För de godkända insektsarterna till nya livsmedel står även att de får användas till ”icke köttbaserade motsvarigheter till köttprodukter”, något som kan tolkas som vegetariska färdigprodukter som exempelvis vegobiffar eller vegofärs. Livsmedelsverkets expert slår dock fast att insekter är djur inte är växtbaserade. Om insekter tillsätts i sådana produkter får de med andra ord inte kallas vegetariska, utan det måste framgå tydligt att köttsubstitutet innehåller insektsarten.

Om man sätter till insekter i ”icke-köttbaserade motsvarigheter till köttprodukter” ska det framgå att det finns insekter i. Det kan finnas konsumenter som av skäl som gör att de ändå accepterar insekter. Men det sådana livsmedel får alltså inte kallas för vegetariska – däremot får och ska man ange att livsmedlet består av den så kallade köttanalogen tillsammans med insektsarten“.

Insektstrenden

Att äta insekter är hittills kanske mest förknippat med det amerikanska spelprogrammet Fear Factor där en del av programmet ofta innehöll en utmaning i att våga äta något motbjudande – där ofta insekter kunde stå på menyn. Annars kanske överlevnadsguiden Bear Grylls gjort sina avtryck där han ofta visat i sina tv-program hur man kan överleva i vildmarken genom att bland annat äta insekter.

Dessa program betraktas generellt vara av den mer extrema sorten, men idag har insektsätandet börjat normaliseras. Exempelvis har Nyhetsmorgon i Teliakanalen TV4 visat upp hur man både lagar och äter insekter vid fler än ett tillfälle de senaste åren. I skattefinansierade SVT:s barnnyhetsprogram Lilla Aktuellt har man för omkring ett år sedan besökt en insektsfabrik i Orsa i Dalarnas län.

Även kändisar som exempelvis Robert Downey Jr., Angelina Jolie och kändiskocken Gordon Ramsey har förespråkat insektsätande.

Under februari i år startade företaget Knorr tillsammans med flera andra företag en kampanj i samarbete med TikTok och Vice där elva influencers utmanades att ”våga testa” annan mat som exempelvis insekter.

I Sverige har exempelvis också Aftonbladetprofilen Mustiga Mauri testat att äta insekter. Under 2018 släpptes även den svenska boken Äta Insekter av Anders Engström.

Den globalistiska tankesmedjan World Economic Forum är en profilerad aktör som framhäver insekter för mänsklig konsumtion. Man menar exempelvis att insekter skulle kunna ersätta sojaprotein och fiskmjöl som foder inom djurproduktionen och går så långt som att framhäva att insekter är “framtidens mat” för människan.

Västvärldens diet måste skifta och ändras, säger grundaren till insektsföretaget Entocycle som föder upp flugor som livsmedel i ett inslag av World Economic Forum.

I en rapport från Livsmedelsverket 2021 menar man också att produktionen av insekter kräver mindre mark, mindre vatten och mindre mängd foder än större djur per kilo kroppsvikt och att de är relativt snabbväxande. I en utbildningsfilm från Film och Skola, som producerar filmer för svenska skolor har man även framhållit insekter bland de “nya klimatsmarta alternativen för mat”.

I en debattartikel från forskare vid SLU från 2019 delar man uppfattningen att insekter kan bli “ett miljömässigt hållbart proteintillskott för både människor och djur“. Forskarna betonar samtidigt att det behövs mer kunskap och att man bland annat kanske måste sätta gränser för uppfödning av arter i länder där de inte förekommer naturligt, eftersom de kan rymma och ställa till med problem i ekosystemen.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!