Vikingafest i Gudahagen

Under helgen 14-15 september bjöds det på underhållning när vikingadagarna mer blev en vikingafest som gästades av gycklare, musiker, handelsmän, föreläsare och vanligt löst folk, en publikfriande familjevänlig marknad som bjöd på hög kvalité av hantverk, mathantverk och kultur.

Här fanns honung, örtsalvor, snapskryddor och gediget trä- och smideshantverk. Utbudet av handsydda kläder, skinnväskor, huvudbonader förgyllde atmosfären. Alla sinnen stimulerades av ömsom klingande svärdslag, vackra toner från instrument såsom trumma, fiol, vevlira och starka, tydliga manliga och kvinnliga röster.

I ett hägn kunde publiken ta del av Starke man och Starke kvinna. Ett styrkebesked att exempelvis lyfta en kanonkula och lägga den på en meterhög stående stock och omgående släppa ner den på marken igen. Tävlingen bestod i hur många gånger man kunna lyfta denna kula. Ett annat moment var att lyfta en tung stock, hålla den med sträckta armar, invänta godkänd signal från domaren och därefter repetera lyftet med tillägget att flytta sig ett steg bakåt.

I ytterligare ett hägn kunde publiken se och höra vikingar strida energiskt, svingande svärd med inlevelse och charmig närvaro iförda tidsenlig rustning. Vikingakrigarna bjöd på vikingavrål, kraftslag och doftande energi så att det kändes att vi var tillbaka på vikingatidens tuffa, grymma och slutgiltiga 1000-tal.

Fler inslag som bjöds dessa dagar var föreläsningar i valda ämnet begravnings- och gravprocessionen. Hur gick den till? Var den som Hollywoods filmer åskådliggör den? Hur ser en vikingagrav ut? Ja, många var frågorna men svaren var också förklarande från arkeologen och föreläsaren Andreas Forsgren, som målande beskrev de olika scenarierna, att det var föga osannolikt att man lade den döda kroppen på något skeppsliknande och därefter tände eld på bålet och slutligen skickade ut skeppet på havet. Nej, det ville nog ingen granne ta del av, brända benbitar som flyter in till någon grannstrand.

Däremot begravdes dessa vikingakroppar i jord och därefter skapade de någon typ av stensättning. Dessa kan vi i modern tid ta del av på vissa platser såsom exempelvis denna kraftplats, ja faktiskt där vikingamarknaden utspelade sig, berättade arkeologen.

Efter föreläsningen erbjöds fler mäktiga upplevelser som vackra, ståtliga hästar som Shirehästen. Det möjliggjordes att vikingabesökare fick hälsa på världens största hästras med en vikt på cirka 900 kilo. De visade upp oerhört fina kör- och ridhästegenskaper.

Den fint valda platsen att arrangera denna vikingamarknad ramade in till respekt, vänlighet och tankegångarna igångsattes. Handelsstånden var även enhetligt presenterade och nästa akt på programmet var en gycklare som ömsom jonglerade med knivar, yxa och äpple.

Föreställningen fortsätter och den fantasifulla akten avslutas med en eldshow där gycklaren släcker facklorna i byxorna. Med konstens alla regler släcks facklorna och gycklaren bugar och bockar inför en entusiastisk publik.

Dagen fortsätter och det blir dags för lite god mat. Besökarna kan välja mellan modern grillad- och kokt korv, kebab, vilt och även Chili Con Carne, som också finns som vegetarisk.

Ja, dagen innehåller många stimulerande glädjeämnen. Hantverket erbjuder bland annat fina dricksglas, vackra glassmycken, trähantverk, fina lammfällar, och sammanlagt var det runt 120 knallar med högkvalitativ hantverkskultur. Toner var det gott om också med många starka stämmor i solosång, kör och stämsång med slagfärdiga vikingaharmonier från bland andra en vikinga- och medeltida tolkare med artistnamnet Medvind. I lätt motvind bjöds publiken på goda teatraliska och dramatiska akter där bandmedlemmarna var tidstypiskt klädda, behärskade de tidstypiska instrumenten, rösterna kompletterade varandra, och överraskade med dramatiskt skådespeleri som verkligen bjöd in från nutid till vikingatid.

Det som gör att det blir extra intressant att verkligen lyssna och betrakta Medvind är att de skriver det mesta av texterna och musiken som de framför. De berör många ämnen som de vikingatids- och medeltida vikingarna var berörda av såsom ölet, brännvinet, kyrkan, Gudar, krigare, mjölnare och bagare. De riktigt vackra kompositionerna som är både finstämda och vackra i sin melodi är Bittra Droppar och Vädjan. I repertoaren finns också Brandagall, Pastor Rynkles Skål, öl och dryckjom. Det är poetiskt, underhållande och verklighetstroget framfört.

Dagen börjar gå mot sitt slut och de tidstypiskt klädda vikingafirarna har bjudit sina tacksamma besökare och publik på en oförglömlig kraftupplevelse. De övernattande gycklarna, musikerna, hantverkarna vill nog gärna mot kvällen övergå till sitt eget mer privata vikingafirande med mjöd, flugsvamp och allehanda erotiska upplevelser, och som vi andra sedan får höra diktas om i sångerna som framförs och kanske lockar även oss att bli vikingafirande.

Väl mött på Gudahagen nästa år och tack för en väl genomförd vikingafestival 2024!

Mikael Rasmussen alias Artist Razz