MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 6 juni 2025

fredag 6 juni 2025


Västerlandets förlorande segrare

Signaturen The Swedish Paleocon skriver i en artikel om hur USA och det övriga västerlandet hamnat i den situation man är i just nu, och vad som historien kan lära oss.

publicerad 6 september 2017
Amerikanska plan fäller bomber under Vietnamkriget

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

44 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Många av oss som står för västerländska värden är generellt sett mycket medvetna om i vilket uselt tillstånd vi befinner oss i. Det nittonde århundradet har inneburit en stadig nedgång för det traditionella västerländska samhället på många olika plan.

På min blogg, The Swedish Paleocon -kulturrevolution från höger, brukar jag ofta skriva om de demografiska och kulturella förändringarna vi står/har stått inför. Jag skriver ofta om kulturmarxismen och dess skadliga inverkan på vårt samhälle. I denna artikel skulle jag vilja lyfta fram en annan aspekt av detta, en aspekt jag inte skrivit så mycket om tidigare, men som likväl är mycket viktig i sammanhanget. Europa har inte enbart försvagats kulturellt, spirituell och demografiskt utan också i frågan om reell makt.

Det finns ett känt citat som lyder att ”en stormakt definieras av dess förmåga att vinna ett stort krig”. Dessvärre mins jag ej citatets upphovsman men visst ligger det mycket i detta. Det citatet inte förtäljer är att en segrande stormakt inte nödvändigtvis är en segrare. Tvärtom visar historien att ett deltagande i ett storkrig ofta innebär en förlust för de flesta inblandade, inte sällan även för den officiella segraren. Storkrigens vinnare är vanligtvis de som;

1. Undvek kriget helt eller inträdde vid ett sent tillfälle.
2. Lyckades vinna med oddsen emot sig, det vill säga krigets underdog.

Det första exemplet skulle kunna vara Sveriges roll i både Första -och Andra världskriget. Även USA är ett exempel på detta då landet dels gick in mycket sent i Första världskriget och relativt sent in i Andra. Ett exempel på nummer 2 är Sovjets deltagande i Andra världskriget. Trots att landet led enorma förluster i form av både människoliv och materiella förluster lyckades de avsluta kriget som segrare, en segrare som efter kriget fick möjligheten att forma östra Europa efter eget tycke. Därefter delade Sovjet förstaplatsen som världens mäktigaste nation med USA. Det gemensamma för både USA och Sovjet var att de lyckats fylla det tomrum som de tidigare stormakterna Tyskland, Storbritannien och Frankrike lämnat efter sig.

Alla krig har sina förlorare. Ibland är en vinnare och en förlorare samma sak. Exempel på detta är Storbritannien och Frankrike som båda stod som officiella segrare i båda världskrigen. Till skillnad från deras fiender var de båda länderna inte helt pulvriserade men kriget hade trotts allt slukat tillräckligt med resurser för att de aldrig mer skulle kunna uppnå samma styrka, samma världsinflytande, som de tidigare haft. Britterna och fransmännen vann krigen, vilket bekräftade dem som stormakter, men de innebar också deras undergång som imperier. Decennierna efter Andra världskriget kännetecknades av en nedmontering av de forna imperiernas kolonier. Först ut var Indien som deklarerade sin självständighet 1947. Strax därefter följde ett längre krig i franska Indokina som resulterade i att Vietnam, Laos och Kambodja bröt sig loss från det franska imperiet. De första dominobrickorna hade fallit. Inom ett par decennier hade hela Afrika och Asien blivit avkoloniserat, med i förlängningen svåra konsekvenser för europeiska bosättare i bland annat Algeriet, Rhodesia och Sydafrika.

Anledningarna till de tidigare kolonialmakternas förfall är många. En viktig komponent var vågen av anti-kolonialism inom Västvärlden. En annan var de koloniserade ländernas törst efter självstyre (anledningarna till detta utelämnar jag av utrymmesskäl). Men den enskilt viktigaste anledningen torde ändå vara kolonialmakternas minskade styrka till följd av världskrigen. Det krig som definierar en stormakt, som just en stormakt, är ej sällan det krig som innebär stormaktens undergång.

Under Kalla kriget blev Europa ett schackbräde för världens två nya stormakter, USA och Sovjet, ett schackbräde som, om än i förminskad skala, kvarstår mellan USA och dagens Ryssland. I slutändan är det inte européerna själva som bestämmer utan herren på täppan, som i vårt fall är USA. USA är egentligen världens enda supermakt även om media gärna vill få oss att tro att det är Ryssland eller Kina. Den makt som tidigare låg hos Europas folk ligger sedan Andra världskrigets slut, och i ännu högre grad efter Kalla krigets slut, hos USA. Amerikanerna är vida överlägsna alla världens länder både när det kommer till militärmakt, ekonomi och militärindustriell styrka.

Men hur kom vi hit? Hur uppnådde USA sin stormakts -om inte världsmaktsställning? Historien är som vanligt komplex men en enskilt viktig faktor var att USA, mot vad man kan tro idag, var ett relativt fredligt land. USA ruschade aldrig ut till nya storkrig utan lät istället Europa sköta sina egna konflikter. Under Första världskriget fanns inga amerikanska trupper på plats i Europa förrän 1918. Under mellankrigstiden fanns en stark fredsrörelse kallad America First! som bland annat leddes av svenskättlingen, tillika kändispiloten, Charles Lindberg. USA hade initialt en avvaktande hållning till det krig som senare skulle komma att kallas Andra världskriget. Först efter att själva ha blivit anfallna av Japan i december 1941 trädde USA in. USA:s seger, i samband med Europas nederlag, innebar att de, i konkurrens med Sovjet, kunde ta plats som världens ledare.

Visst är det paradoxalt att våra moderna stormakter uppkommit till följd av passivitet? Visst är det paradoxalt att de nya stormakternas tillkomster i mångt och mycket skedde på grund av andras misslyckanden, snarare än deras egna framgångar (även om det funnits växelverkan)? Det är nu vi kommer till våra dagar. Frågan vi bör ställa oss är ifall USA är på väg mot samma point of no return som britterna och fransmännen en gång var. Har USA:s makt blivit så stor att den riskerar att falla under sin egen vikt? Jag kommer osökt att tänka på en fransk satirteckning från tidigt 1800-tal som visar kejsar Napoleon när han försöker härska över både Europa och Ryssland samtidigt, men ser att styltorna han står på har knäckts. Är USA på väg in i ett nytt krig, ett krig de officiellt kommer att vinna men som innebär deras undergång som stormakt? Planerar Donald Trump sitt eget ryska fälttåg?

Mitt intryck av president Trump är inte att han har några sådana intentioner. Dock vet vi att presidentens makt, särskilt i utrikesfrågor, är svag. På Capitol Hill sitter en kongress som inte drar sig för ännu en kostsam intervention. På deras lista över lämpliga mål hittar vi länder som Ryssland, Iran och Nordkorea, länder som av olika anledningar inte tänker rätta sig i ledet av liberala demokratier av västerländskt mått. Jag finner ingen bedömare som anser att USA inte skulle segra i ett krig mot dessa nationer. USA och NATO:s samlade militära förmåga är vida överlägsen alla andras. Men ett krig handlar inte om att vinna utan om att det skall vara värt att vinna.

Det moderna USA:s utrikespolitik, personifierad av figurer som George W. Bush och John McCain, för landet mot ett scenario där kriget innebär en försvagning istället för en förstärkning. Med demokratin som ledstjärna säger de sig försöka sprida västerlandets liberalism till alla världens hörn. Vad USA:s utrikespolitik egentligen handlar om är en helt annan diskussion. Vad dessa hökar inte förstår är att det amerikanska imperiet håller på att försvagas på grund av viljan att utvidga det. Precis som hos Napoleon håller USA:s styltor på att knäckas.

Innan Berlinmurens fall var det få som kunde förutse Sovjetimperiets undergång. Vi européer bör vara inställda på att även en gigant som USA kan falla. Ett scenario där USA går Sovjets öde till mötes skulle innebära en enorm omskakning av hela världspolitiken. På grund av globalismen, på grund av vår beroendeställning till USA, skulle Europa drabbas av problem som får dagens ”utmaningar” att framstå som enkla hinder. Med all sannolikhet skulle västerlandets tid som världens mittpunkt vara över. Den post-amerikanska, postvästerländska, världsordningen kommer vara en mörk ordning för alla planetens människor, inte enbart för oss västerlänningar.

I dagsläget kan jag inte se att Europa har någon plan-B. Tvärtom brottas vi med svåra interna problem i form av splittringar på både ett kulturellt och demografiskt plan, både inom och mellan nationerna. I en tid när vi behöver enighet står vi splittrade inom våra egna länder i form av etniska konflikter, kulturella konflikter (ex. feminism) och genom splittringen mellan folket och staten. På ett internationellt plan står vi splittrade mellan dels ett Öst -och Västeuropa, på grund av ansvarslös invandringspolitik, och dels mellan Nord och Sydeuropa på grund av EU:s monetära experiment. Aldrig har vår civilisation varit såpass hotad som den är idag. Det är något vi, västerlandets folk, måste inse. Europas länder måste både internt och sinsemellan arbeta fram en plan-B, en plan med målet att återupprätta Europa som supermakt. I en tid av mörker måste optimistiska röster ge oss hoppet och framtidstron tillbaka. Den framåtanda som en gång präglade Väst, den framåtanda som tog människan till månen, måste återvända.

Även om jag må vara EU-skeptiker så är jag någon form av paneuropist*. Västerlandets, och inte enbart Europas, folk måste inse att även om avstånden skiljer oss åt härstammar vi från samma civilisation som en gång lade världen under våra fötter. Även om våra grenar ser lite olika ut är det stammen som förenar oss och rötterna som berättar vilka vi är. Endast genom att vattna rötterna kan trädkronan frodas. Genom att vattna våra rötter kan varje enskilt gren stärkas samtidigt som stammen, den västerländska civilisationen, bestå.

*En vilja att knyta västerlandets folk närmare varandra baserat på närbesläktad kultur, etnicitet och ursprung. Jämför med exempelvis panslavism.

 

The Swedish Paleocon
@swedishpaleocon

The Swedish Paleocon är en nystartad paleokonservativ/nationalkonservativ blogg som syftar till att upplysa om att ett annat västerland är möjligt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”007 First Light” – En hyllning till klassiska James Bond?

publicerad Igår 16:02
– av Jan Sundstedt
007 First Light James Bond
James Bond, agent 007, i "007 First Light".

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

44 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


IO Interactives kommande spel 007 First Light ser ut att återuppliva mycket av James Bonds klassiska anda kombinerat med en nytolkning av agenten som inte kompromissar med tidlös underhållning. Spelet, som förväntas släppas 2026, har skapat försiktig entusiasm bland många fans som längtar efter en mer klassisk Bond-upplevelse.

007 First Light presenterades officiellt den 4 juni i samband med eventet Sony Interactive Entertainments State of Play. Trailern bjuder in spelare till en originell James Bond-historia som tycks fånga mycket av den klassiska agentens essens.

Spelet sägs inspireras till stor del av författaren Ian Flemings romaner och noveller. Exempelvis har James Bond här sitt ärr på högra kinden – helt i linje med Flemings vision av agent 007.

Tuffa slagsmål, biljakter, smygande spionage och tekniska prylar uppges vara andra härliga ingredienser – allt förpackat i IO Interactives Glacier-motor.

Att välja ledmotivet, komponerat av Bond-legendar John Barry, till ikoniska I Hennes Majestäts Hemliga Tjänst, är nog ingen slump. Ledmotivet är ett av de mest ikoniska i Bond-historien och förknippas med raffinerad spänning, kärlek och oslagbar stil.

Att höra den i trailern är för undertecknad som att kliva in i en tidsmaskin, tillbaka till en tid då 007 var en symbol för frihet och individualism. På plattformen X har fans reagerat med glädje över att återigen höra musiken.

Ärret är tillbaka

Enligt spelbolagets vd, Hakan Abrak, vill man skapa en James Bond som spelare kan kalla sin egen och växa med – som inte är bunden till en enskild filmskådespelare – utan en nytolkning som andas klassisk spionromantik och action.

Varje Bondfilm definierar på sätt och vis en generation och det är fantastiskt hur de fortsätter att förnya sig under så många år. Så vi är inte bara inspirerade av en film, eller spel och vad som helst. Vi är inspirerade av hela grejen och suger bara in saker i oss för att skapa en originell Bond, en originell historia, men som är helt sann och igenkännbar i de värden som finns i Bond, uttryckte Abrak i en intervju med gameradar.

Amazon MGM Studios (som tog över kreativ kontroll av Bond-franchisen tidigare i år efter förvärvet av MGM 2021) visar med 007 First Light att man kanske vill återuppliva den klassiska Bond-andan för att vinna tillbaka fansens förtroende.

Spelet förväntas (men är ännu inte bekräftat) släppas 2026, initialt för Nintendo Switch 2, med troliga releaser även för PlayStation 5, Xbox Series X/S och PC.

För fans av den klassiska James Bond-andan, i spänd förväntan på Bond 26, kan 007 First Light hoppeligen vara en ljusglimt – en påminnelse om att vissa ikoner aldrig behöver anpassas för att överleva.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Porrjätte kan lämna Frankrike

publicerad 4 juni 2025
– av Redaktionen
Pornhub har länge kantats av skandaler och länge varit en plattform för övergreppsmaterial och barnpornografi.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

44 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Det kanadensiska porrkonglomeratet Aylo, som äger pornografiska sajter som Pornhub, RedTube och YouPorn, har blockerat tillgången till sina plattformar i Frankrike.

Beslutet är en protest mot en ny fransk lag som kräver att porrsajterna inför åldersverifiering för att skydda minderåriga från olämpligt och skadligt innehåll.

Den så kallade SREN-lagen antogs 2023 och ger sajterna möjlighet att införa en fungerande åldersverifiering fram till lördag. Om kraven inte uppfylls kan den franska mediemyndigheten Arcom besluta om blockering och utdöma böter.

Aylo meddelade att tillgången till deras plattformar i Frankrike stoppas från och med idag, onsdag, och fördömer samtidigt den franska regeringens ansträngningar.

Jag kan bekräfta att Aylo har fattat det svåra beslutet att stänga av tillgången till sina användaruppladdade plattformar (Pornhub, YouPorn, RedTube) i Frankrike. Vi kommer att använda våra plattformar för att direkt adressera den franska allmänheten”, kommenterade en talesman för Pornhub.

Rabbinen och advokaten Solomon Friedman hävdar att han vill göra porrindustrin mer ”etisk”. Foto: faksimil/Valuetainment/X

”Au revoir”

– Det är en fråga om att sätta våra värderingar först, och det innebär att kommunicera direkt med det franska folket för att berätta vad deras regering vägrar att berätta för dem, hävdade rabbinen Solomon Friedman, partner på Ethical Capital Partners som äger Aylo, i ett kortare pressmeddelande på tisdagen.

Han förkastade lagen och beskrev den som ”ineffektiv”, ”farlig” och ”potentiellt integritetskränkande”, och hänvisade till ett meddelande som Aylos plattformar kommer att visa för franska användare från och med onsdag.

Frankrikes jämställdhetsminister Aurore Bergé tar dock mycket lätt på porrjättens klagomål och svarade på beskedet genom att skriva ”au revoir” (tack och hej) på X, och tillade att ”det kommer att finnas mindre våldsamt, nedvärderande och förödmjukande innehåll tillgängligt för minderåriga i Frankrike”.

Om Aylo hellre vill lämna Frankrike än att tillämpa våra lagar, är de fria att göra det”, kommenterade Clara Chappaz, Frankrikes biträdande minister för artificiell intelligens och digital teknik.

Utreder fyra sajter

Samtidigt meddelade EU:s tillsynsmyndigheter förra veckan att de utreder fyra stora porrsajter, däribland Pornhub, för misstänkta överträdelser av EU:s regler för digitalt innehåll. Reglerna kräver bland annat att barn skyddas från pornografiskt material genom effektiva åldersverifieringssystem.

Europeiska kommissionen uppger också att man har inlett formella förfaranden mot Pornhub, Stripchat, XNXX och XVideos inom ramen för EU:s internetlagstiftning Digital Services Act.

Aylo har uppgett att de är medvetna om utredningen och hävdar att de är ”fullt engagerade” i att säkerställa barns säkerhet online.

Pornhub har under flera år varit föremål för omfattande kritik. Sajten har anklagats för att tillåta uppladdning av videor utan tillräcklig kontroll av de medverkandes ålder, identitet eller samtycke. Flera personer har vittnat om att videor som visar sexuella övergrepp på dem, ibland när de var minderåriga, publicerats utan deras vetskap.

En granskning av The New York Times 2020 visade att sajten hyst material som kan klassas som barnpornografi. I spåren av avslöjandena valde betaljättarna Visa och Mastercard att tillfälligt stoppa transaktioner till plattformen. Pornhub har därefter infört vissa förändringar, bland annat genom att begränsa uppladdningar till verifierade konton och radera miljontals videor.

Mycket av kritiken består dock, eftersom många menar att Pornhub fortfarande saknar tillräcklig insyn i hur material laddas upp och sprids på plattformen. Kritiker pekar särskilt på att det fortfarande saknas tydliga system för att säkerställa att allt innehåll bygger på samtycke och att minderåriga inte förekommer i materialet

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kvinna och hund funna i norsk vikingagrav

publicerad 3 juni 2025
– av Redaktionen
Graven låg endast cirka 30 centimeter under markytan, i närheten av ett garage.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

44 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Arkeologer i Norge har hittat en kvinna och en hund som begravts tillsammans i en vikingagrav. Kvinnan tros ha varit en betydelsefull person, då hon vilade i en båtgrav – ett tecken på hög status under vikingatiden.

Norrmännen Stig Rune Johannessen och Nils Arne Solvold var ute med sina metalldetektorer för ungefär två år sedan på en åker i sydöstra Norge. Då hittade männen två skålspännen, det vill säga ett slags spänne som var vanligt under vikingatiden, samt benrester. När arkeologer senare var på plats daterade man spännena till år 900–950 och förra veckan påbörjades utgrävningen. Där kunde man konstatera att det handlade om en båtgrav från vikingatiden.

Båten var dåligt bevarad, men man kunde slå fast att den varit omkring 5,4 meter lång. I mitten av båten låg benrester efter en kvinna och vid hennes fötter ett skelett av en hund.

Om det var ett husdjur eller om den hade en praktisk funktion, är vi inte helt säkra på ännu. Men man kan kanske föreställa sig att det var ett djur som haft betydelse för personen medan hon levde, säger Anja Roth Niemi, forskare och ämnesansvarig för förvaltningsarkeologi vid Norges arktiske universitetsmuseum till norska statskanalen NRK.

Kvinnan hade också med sig en lie av järn, en skifferbryne, ett möjligt örhänge av brons, två skivformade pärlor som kan vara gjorda av bärnsten, samt det som kan vara ett vävsvärd av valben.

Speciellt fynd

Graven låg endast cirka 30 centimeter under marken nära ett garage och var en så kallad flatmarksgrav, det vill säga utan någon hög som annars var vanligt på vikingatiden. Dessa gravar är speciella eftersom de ofta är orörda när de väl hittas.

Flatmarksgravarna är ganska spännande eftersom de har undgått uppmärksamhet då de inte är synliga på ytan, säger Neimi.

Nästa steg är att ta reda på om fynden kan berätta mer om kvinnan, hennes hälsotillstånd samt hur hennes samhälle såg ut. Vidare vill man försöka ta reda på vad för typ av hund som låg begravd med henne och hur den dog. Däremot är arkeologerna rätt säkra på att kvinnan tillhörde samhällets övre skikt.

Bara det att bli begravd i en båt tyder på att det var en speciell person, och så har vi utrustningen som tyder på att det var en person av ganska hög rang. Åtminstone lokalt, och kanske även regionalt, säger Niemi.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Färöarnas stora fest

Det folkliga nationaldagsfirandet Ólavsøka samlar färingarna till en färgsprakande fest i huvudstaden Tórshavn, en tradition som sträcker sig tusen år tillbaka.

publicerad 31 maj 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

44 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Färöarna består av 18 mindre öar som främst kantas av höga berg och smala fjordar ute i Nordatlanten mellan Skottland, Norge och Island, med en befolkning på omkring 55 000 invånare. Färöiskan är ett unikt litet nordiskt språk som härstammar direkt från den fornnordiska som talades av de nordmän som bosatte sig på öarna för 1200 år sedan. Formellt tillhör ögruppen kungariket Danmark, men man har beviljats ett omfattande självstyre. Fisket är en central del av handeln där fisk och skaldjur exporteras till alla sex kontinenter.

Góða Ólavsøku!

Århundraden av relativ isolering har resulterat i att man kunnat bevara långlivade traditioner som än idag präglar livet på Färöarna. En stark tradition är nationaldagen som firas den 28 och 29 juli, den så kallade Ólavsøka.

Högtiden firas till minne av den norske kungen Olaf Haraldsson II, som dog i i slaget vid Stiklestad i Norge 1030 och efter sin död helgonförklarades som Norges skyddshelgon. I Norge firar man också något som kallas Olsmässodagen den 29 juli.

Den norske kungens död tros ha bidragit till kristnandet av Norge och därmed även av Färöarna, som under medeltiden var en del av kungariket Norge. Traditionen att fira Olsok, som man fortfarande firar i Norge, har även levt kvar på Färöarna och är idag önationens nationaldag.

Firandet kring Ólavsøka sträcker sig med andra ord omkring tusen år tillbaka, men i sin nuvarande form har den pågått sedan 1920.

En folklig fest

Ólavsøka firas med en stor folkfest som pågår i två dagar där invånare ofta samlas i huvudstaden Tórshavn. Män, kvinnor och barn bär ofta färiska folkdräkter, som kallas føroyski tjóðbúnin, i samband med firandet. Folkfesten är den största sommarfesten som hålls under året.

Öppningsceremonin beskrivs ofta som både färgstark och mycket traditionell. I en procession marscherar idrottsmän från lokala klubbar, politiker, musiker och ryttare tillsammans med en blåsorkester genom stadens gator. Utanför parlamentet invigs sedan Ólavsøka med bland annat tal och musikframträdanden.

Under dessa dagar fylls gatorna i Tórshavn med människor i alla åldrar. Glädjestämningen är på topp när gamla vänner återförenas, familjer umgås och främlingar möts.

900-årig tradition

Färöarnas lagting har sina anor sedan 800-talet och räknas därför som ett av de äldsta parlamenten i världen. Under vikingatiden var det exempelvis den högsta myndigheten på öarna.

Öppningen av parlamentet, som sker den 29 juli, är en mycket lång tradition som sträcker sig tillbaka över 900 år. Bland annat har den dokumenterats i Fårbrevet, som är Färöarnas äldsta rättsliga dokument, år 1298.

Føroya løgting öppnas klockan 11 då parlamentsledamöterna, regeringsministrarna, prästerna i Färöarnas nationalkyrka och andra offentliga tjänstemän går i procession till Tórshavns domkyrka där en gudstjänst hålls. Efter gudstjänsten går processionen till parlamentsbyggnaden där det är kör- och musikframträdanden.

Vid parlamentets formella öppnande håller sedan premiärministern (Løgmaður) sitt årliga tal till parlamentet och den färöiska nationen. Just öppningen av parlamentet anses vara en viktig del av Ólavsøka och avspeglar den gamla förbindelsen mellan parlament och kyrka.

Kvaddans och midnattssång

Under firandet hålls konstutställningar, konserter och andra kulturella höjdpunkter i färisk anda. En tradition är så kallad kvaddans, där deltagarna håller varandra i händerna och dansar i en lång kedja, eller ring. Det är en traditionell färisk dans med rötter som går tillbaka till medeltiden, där man samtidigt sjunger gamla berättande visor – det vill säga en kvad, vilket är ett äldre ord för sång. I Sverige kallas dansen för balladdans.

Färöarnas nationalsport är havsrodd och finalen i den nationella roddtävlingen hålls också under Ólavsøka, en av höjdpunkterna i den färiska idrotten.

Ofta bjuds det på lokala specialiteter som skerpkikjøt (torkat fårkött) och akvavit som välkomstsnaps, och restaurangerna har öppet sent.

En viktig del av firandet är också Midnáttarsangurin, vilket kan översättas till midnattssången. Det sker vid midnatt mellan den 28 och 29 juli i Tórshavn, där färingarna  samlas på torget vid lagtinget för att sjunga tillsammans. Där sjungs både äldre och nyare färöiska sånger och ballader. Även här dansar man kvaddans tillsammans.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.