Putindoktrinen vittnar om en fundamental omorientering

Sergej Karaganov, akademiker knuten till det ryska utrikesdepartementet, pekar på att Rysslands geopolitiska ambition med Ukraina är att öka distansen till, och minimera skadorna från, en pågående civilisationskollaps man ser i Väst. Det skriver Kristoffer Hell.

publicerad 28 februari 2022

1947 publicerade Foreign Affairs en artikel med rubriken “The Sources of Soviet Conduct”. Författare var den amerikanske diplomaten och historikern George F. Kennan som skrev under pseudonymen “X”.

Artikeln lanserade begreppet inneslutning, “containment”, som strategi för USA att hantera Sovjetunionen efter andra världskriget och blev en fyrbåk för amerikansk utrikespolitik under det Kalla Kriget.

George F. Kennan (1904-2005) var en Washington-insider.

Den 23 februari 2022 publicerade Russia Today en artikel som ser ut att kunna bli ett epos i samma viktklass som Kennans X-artikel: “Rysslands nya utrikespolitik – Putindoktrinen”.

Författaren Sergej Karaganov är en akademiker knuten till det ryska utrikesdepartementet. Hans artikel kan i sin helhet läsas här (den är på engelska).

Vilken är Putindoktrinen?

  • En två-flanks-strategi in i framtiden byggd på konceptet “uppbyggnad-nedmontering” där den dominerade flanken är den uppbyggande.
  • Rysslands framtid ligger i öst och syd: i fortsatt och utökad utveckling av det egna enorma territorierna i öster (Ryssland är världens till ytan största land) liksom fortsatt och utökat civilt samarbete med grannarna söderut (såsom Kina och Indien).
  • Den destruktiva flanken är sekundär och ambitioner där begränsas till att öka distansen till, och minimera skadorna från, Västs pågående civilisationskollaps. I takt med denna kollaps synes nämligen desperationen och beredskapen till militära äventyrligheter hos vissa länder i Väst att öka.

Det är på den här destruktiva flanken Ukraina befinner sig.

Trots att Ryssland inte är beroende av grannlandet för sin ljusnande framtid bedömer man att Kiev ändock, under inflytande av ett döende Väst, kan bli en dolk i ryggen på ett östorienterat Moskva – såvida inte USA:s och NATO:s krigshets på något sätt hanteras och neutraliseras (tills dess Västs kollaps är fullt överstånden och problemet försvunnit av sig självt).

Den här enorma omsvängningen av omvärldsutblick som Moskva genomgått sedan 1992, då Sovjetunionen upplöstes och dagens Ryssland föddes, kan svårligen underskattas.

Sankt Petersburg, president Vladimir Putins födelsestad, grundades av Tsar Peter den Store och var fram till revolutionen/statskuppen 1918 Rysslands huvudstad och ett uttryck för den “eviga” ryska historiska önskan att nå Väst – en önskan som de facto fortsatte att existera tills dess Sovjetunionen gick i graven.

Vad Karaganov i dag beskriver är ett Ryssland med nyfunnet självförtroende som verkar ha gett upp hoppet om Väst och planerar för en annan framtid.

Vilka reaktioner bör en sådan här fundamental strategisk omorientering av rysk utblick ha på beslutsfattare i Stockholm?

 

Kristoffer Hell


Kristoffer Hell är utbildad i säkerhetspolitik i Storbritannien och är författare till böckerna “Covid-1984” (2021), “Väst Mörka Hjärta – 9/11, Geopolitisk terrorism & Globaliseringsagendan” (2015) och “Demokrati till Döds – Sveriges väg in i den globala diktaturen” (2014).




Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!

Välkommen att diskutera! NyD vill uppmuntra till en saklig och kvalitativ debatt vilken genomsyras av god ton och respekt för andra åsikter. Du är själv juridisk ansvarig för vad du skriver. Läs våra fullständiga kommentarsregler här.