MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 3 juni 2025

tisdag 3 juni 2025


Pat Buchanan – föregångaren till Trump

I en senhistorisk tillbakablick betraktar signaturen Swedish Paleocon den republikanske profilen Pat Buchanan. Buchanan lyckades inte vinna republikanernas primärval under 1990-talet, men den rörelse och strömning han representerade i det republikanska partiet blommade till delar upp i och med Donald Trumps kampanj.

publicerad 18 augusti 2017
Pat Buchanan är mindre känd för många, men satte ändå ett avtryck på Donald Trumps valkampanj

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Många människor har skrivit om Donald Trumps väg till makten och om hur detta var möjligt. Vad inte lika många skrivit om är Trumps föregångare inom den amerikanska politiken. En av dessa var Patrick ”Pat” Buchanan; före detta journalist, rådgivare åt tre republikanska presidenter, trefaldig presidentkandidat och en av paleokonservatismens viktigaste grundare.

Få, om ens någon, politisk ledare har betytt så mycket för mig personligen som Pat Buchanan. Trots att han aldrig lyckades bli USA:s president höll han liv i idéer som annars hade riskerat att dö ut. Han var dessutom tidig med att påpeka vikten av kulturkamp genom sitt ”Culture war speech” på republikanernas konvent 1992. Närmare 25 år efter sin första presidentvalskampanj blev han återigen högaktuell i och med att Donald Trump tillkännagav sin kandidatur. Stora delar av Trumps valmanifest innehöll förslag och idéer som kunde spåras tillbaka till Buchanans kampanjer. Precis som Pat Buchanan på sin tid, bröt Donald Trump med det republikanska etablissemanget. Till skillnad från Buchanan lyckades Trump nå presidentposten, eller som Buchanan själv uttryckte det i en intervju från i år: ”The ideas made it, but I didn’t”.

Neokonservativa kontra paleokonservativa
För att förstå Buchanan och den ideologiska kampen som lett fram till Trumps seger i presidentvalet måste man gå tillbaka några decennier till den konflikt som blossade upp inom det Republikanska partiet under 1970-och 80-talet. Det som skulle komma att prägla republikanerna i slutet av, och åren efter Kalla kriget, var kampen mellan de två huvudsakliga falangerna inom partiet. Dessa var de neokonservativa respektive ”Old Right”-republikanerna, de som sedermera skulle bli den paleokonservativa falangen.

Under efterkrigstiden strömmade nya väljare in i det republikanska partiet bestående av tidigare demokrater som blivit missnöjda med hur partiet utvecklats. Många av dessa var paradoxalt nog före detta marxister, främst från den anti-stalinistiska falangen inom vänstern. En viktig utlösande faktor till partibytet var demokraternas val av Georg McGovern till presidentkandidat 1972. De nyblivna republikanerna hade betydande påverkan på sitt nya parti. Sammanfattat kan man säga att de nya anhängarna, de neokonservativa, drog republikanerna i en globalistisk och internationalistisk riktning, något som sedermera har avspeglat sig i partiets hållning inom bland annat utrikespolitik, handelspolitik, inrikespolitik, migrationspolitik, säkerhetspolitik med mera. Republikanerna gick från att ha varit ett icke-interventionistiskt, invandringskritiskt, patriotiskt, antiglobalistiskt parti till att bli det motsatta.

Något som många inte känner till är att republikanerna förr var USA:s fredsparti. Det var demokraterna som startade krigen och republikanerna som avslutade dem. Georg McGovern var ett undantag. Han var emot militär interventionism, vilket fick många pro-interventionistiska demokrater att gå över till republikanerna. Man kan säga att republikanerna under 1970 -och 80-talet liberaliserades och förlorade mycket av sin patriotiska anda. Till den som vill veta mer om neokonservatismen och vad som skiljer den från traditionell amerikansk konservatism rekommenderar jag att se de videor som The John Birch Society producerar.

Nedanstående videor behandlar vad neokonservatism är, hur den vuxit fram och vilka amerikanska politiker som är en del av den rörelsen:

För att ytterligare förstå Buchanans betydelse bör man också veta lite om 1990-talet. I början av 90-talet föll Sovjetimperiet. Kalla kriget gick mot sitt slut. Segrande ur detta gick USA som nu blev ensam herre på den globala täppan. Genom Sovjets fall skapades ett tomrum som banade vägen för en ny tid präglad av globalism. Det talades om ”historiens slut”, att kommunismens fall innebar det slutgiltiga beviset för liberalismens ideologiska överlägsenhet. Historien hade visat att liberal demokrati och liberal marknadskapitalism, trotts tillfälliga bakslag, varit den ideologi som alltid segrat i slutändan. Efter Sovjetunionens fall ansåg alltfler neokonservativa att det var dags att sätta sitt demokratiska korståg i verket nu när den stora politiska motvikten i öst var röjd ur vägen. Min personliga bedömning är att det också var under tidigt 1990-tal som den kulturmarxistiska revolutionen började få utfall på allvar i de breda folklagren.

Bollen hade satts i rullning redan flera decennier tidigare men 1980-talets kultur var trotts allt relativt maskulin, ”vit” och ”heteronormativ”. En inblick i detta får man om man ägnar lite tid åt att studera den tidens kulturuttryck. Inom filmvärden var Star Wars och Indiana Jones bland de mest populära filmerna, på tema mod och manlighet med män som är ute på äventyr och räddar kvinnor. Ett annat bra sätt att studera ett samhälles kultur kan vara att studera företagens reklam. Företagens intresse är att skapa så mycket profit som möjligt, och därav måste de anpassa sin reklam efter befolkningens kultur och lynne. Gillettes reklamfilm från 1989 är ett utmärkt exempel på att en annan kultur och mentalitet rådde under 1980-talet, något som förändrades snabbt därefter:

Det tidiga 90-talet präglades också av omfattande raskravaller, särskilt de i Los Angeles efter att några vita poliser blivit friade från anklagelser om misshandel av en svart man vid namn Rodney King. Kravallerna i Los Angeles var så omfattande att över 60 människor dog och militären tvingades sättas in för att stävja upploppen. Detta var ett av de största raskravallerna i USA:s historia.

Republikanernas svarta får
Samtidigt som denna utveckling pågick, stod USA inför ett nytt presidentval. George H. W. Bush hade suttit vid makten sedan 1988 och hade 1992 ambitionen att bli omvald. Alla republikaner var dock inte med på noterna. En av dem var Pat Buchanan. Efter studier vid Georgetown University och Columbia University blev han skribent på den konservativa tidskriften Globe-Democrat i St. Louis. Genom sitt skrivande blev han 1966 anlitad av Richard Nixons kampanjstab, vilket med tiden öppnade dörren till Vita huset. Buchanan arbetade nära tre presidenter; Nixon, Ford och Reagan. Under 1980-talet började dock någonting hända. De neokonservativa började få alltmer inflytande i den amerikanska politiken, vilket president Reagans utnämning av George H. W. Bush till vicepresident kan ses som ett bevis på. Buchanan stod dock kvar vid en mer traditionell konservativ övertygelse och började alltmer röra sig mot det som skulle bli en paleokonservativ hållning. Sprickan mellan det republikanska etablissemanget och Buchanan växte.

År 1992 bestämde sig Buchanan för att göra ett första försök att bli USA:s president genom att utmana Bush den äldre om posten som republikanernas presidentkandidat. På vissa punkter gick han till val på sedvanlig republikansk politik; sänkta skatter, minskad byråkrati och reglering, stoppad ökning av de offentliga utgifterna, skapandet av en”medelklassrevolution för Amerika”. Det fanns dock punkter där Buchanan stack ut i sitt valmanifest. Han gick också till val på bland annat minskad invandring, minskad u-hjälp, hårdför värdekonservatism och motstånd mot multikulturalism.

Buchanan var också motståndare till de neokonservativas utrikes- och handelspolitik. Buchanan var en uttalad motståndare mot NAFTA (North American Free Trade Agreement), det globalistiska frihandelsavtalet mellan USA, Kanada och Mexiko eftersom han ansåg att den ökade konkurrensen skulle skapa färre industrijobb och försämrade villkoren för USA:s industriarbetare. Under valkampanjen 1992 var NAFTA ännu inte upprättat men debatterades häftigt. Idag har vi facit på att ett mycket stort antal jobb har försvunnit inom den amerikanska industrin. Om detta berott på frihandelsavtal eller på tekniska framsteg, och i vilken grad, är omdebatterat. Ytterligare kritik mot NAFTA har handlat om de omfattande regleringar och ökad byråkrati som ingick i avtalet. NAFTA innehåller cirka 2000 sidor, och alla handlar inte om frihandel. Många frihandelsförespråkare var samtidigt anhängare av öppna gränser mot Mexiko och idén om ett Nordamerikas Förenta Stater.

Buchanans motstånd mot den pro-interventionistiska utrikespolitiken republikanerna än idag står för har gjort honom till ett svart får inom den amerikanska högern. Genom sitt motstånd mot den neokonservativa utrikespolitiken har Buchanan varit en av de viktigaste rösterna inom den icke-interventionistiska högern. Buchanan säger sig stödja ett starkt, fritt Israel och att USA har en skyldighet att garantera landet sin frihet. Dock medger han att pro-israeliska lobbygrupper starkt influerar USA:s utrikespolitik istället för amerikanska intressen. I samband med Gulfkriget sade han i en intervju att ”There are only two groups that are beating the drums for war in the Middle East – the Israeli defense ministry and its ’amen corner’ in the United States”. I samma intervju tillade han att ”The Israelis want this war desperately because they want the United States to destroy the Iraqi war machine. They want us to finish them off. They don’t care about our relations with the Arab world” samt att Capitol Hill var ”Israeliskt ockuperad mark”. I ett brev från 1991 kallade han kongressen för ”a Parliament of whores incapable of standing up for U.S. national interests if AIPAC is on the other end of the line”.

För bland annat dessa citat har Buchanan anklagats för att ha antisemitiska åsikter, något han själv förnekar. Buchanans inställning till Israel kan sammanfattas som att USA bör alliera sig med Israel förutsatt att de båda har ett gemensamt intresse, att de båda ländernas intressen ibland överlappar, men inte alltid. Buchanans ståndpunkter sammanfattades väl av hans slogan ”America First”. Valmanifestet var konsekvent anpassat efter det amerikanska folkets egna intressen, en nagel i ögat på den globalistiska eliten.

Det pågående kulturkriget
Buchanan lyckades aldrig bli USA:s president, men hans kampanjer kan dock ses som relativt framgångsrika. I primärvalet 1992 var han initialt ett reellt hot mot sittande president Bush. Inledningsvis ledde Buchanan i opinionsmätningarna, men efter att med knapp marginal förlorat de första lokala primärvalen tappade han sitt momentum och landade i slutändan på 23% av rösterna, utan mandat. Under republikanernas konvent valde han att trots allt att ge sitt stöd till George H. W. Bush. Under samma konvent höll Buchanan sitt kanske mest berömda tal som skulle gå till historien som The Culture war speech. Buchanans förståelse för kulturens inverkan på politiken gör honom till en unik figur inom västerländsk politisk historia. Det är fortfarande, 25 år senare, svårt att hitta någon modern motsvarighet till Buchanan. Högern har förblivit fast på den politiska arenan och låtit vänstern vinna på ”walk over” när det kommer till kulturkampen. Buchanan är ett av få exempel på betydande frontfigurer inom högern som tagit denna strid på allvar. Buchanans konventtal sände ett kraftfullt budskap till den amerikanska högern:

”My friends, this election is about more than who gets what. It is about who we are. It is about what we believe, and what we stand for as Americans. There is a religious war going on in this country. It is a cultural war, as critical to the kind of nation we shall be as was the Cold War itself, for this war is for the soul of America.”

Buchanan har länge varnat för den polarisering som alltmer drabbar USA, en polarisering som riskerar att helt slita sönder landet. Dessvärre är det få som har lyssnat på hans varningar. Dagens amerikaner är splittrade på många olika plan; etniskt, kulturell, språkligt, religiöst och inte minst politiskt. Buchanan fortsätter sitt tal med att ta upp raskravallerna i Los Angeles som ett exempel på den pågående splittringen av USA. I talet hyllade han de unga amerikanska soldater som återupprättat ordningen i staden och skickade samtidigt en uppmaning till sina konservativa gelikar:

”Here were 19-year-old boys ready to lay down their lives to stop a mob from molesting old people they did not even know. And as those boys took back the streets of Los Angeles, block by block, my friends, we must take back our cities, and take back our culture, and take back our country.”

Efter valet 1992 försökte Buchanan ytterligare två gånger bli president. År 1996 som republikanernas kandidat och år 2000 som kandidat för det högerpopulistiska partiet Reform Party. Bäst chans hade han 1996 då han vann tre av de fyra första primärvalen och inledningsvis utgjorde ett stort hot mot favorittippade Bob Dole. Dole tog därefter ikapp Buchanans ledning som i slutändan gjorde att han landade på drygt 20% av rösterna.

Pat Buchanan och Donald TrumpDet finns många intressanta kopplingar mellan Pat Buchanan och Donald Trump. Båda gick till val på en högerpopulistisk agenda som inkluderade ett starkt motstånd mot globalism, militär interventionism, frihandel, invandring och politikers tendens att sätta alla förutom det egna folket först. Om man bortser från att Buchanan var mer värdekonservativ än Trump så var likheterna dem emellan slående. Skillnaden var att amerikanerna inte var redo för denna politik för 25 år sedan. Folk har en tendens att behöva uppleva problemen själva först innan de lyssnar till andras varningar. Uppenbarligen behövde amerikanerna 25 år av stagnerade löner, massinvandring, bankkrascher och ändlösa krig i Mellanöstern innan de kunde ta sitt förnuft till fånga. Förutom politiska likheter har deras vägar korsats tidigare. Vad många inte vet är att Trump var påtänkt som presidentkandidat redan år 2000 för Reform Party. Trump gillade dock inte Buchanan som han valde att kalla nynazist. Trump hoppade därefter av primärvalet. 15 år senare gick han till val på en liknade plattform som Buchanan.

Buchanans betydelse för Trump
Vad fick egentligen Buchanan för betydelse för Trumps väg till Vita huset? Rent realpolitiskt var alla hans kampanjer misslyckade. Den negativa utvecklingen fortgick som vanligt. Buchanan blev istället en kandidat som, likt Ron Paul, höll en rörelse vid liv. En kandidaturs enda värde är inte alltid att vinna val, utan kan även vara att se till att idéer inte dör ut. Om det inte vore för Buchanan hade det funnits en risk att den traditionella konservatismen, vars eko vi idag hörs i Vita huset, mer eller mindre hade dött ut. Tack vare Pat Buchanan hölls flamman vid liv, och det som valde Trump till USA:s president var till stor del tankegods från den paleokonservativa rörelsen som Buchanan var med och grundade. I en färsk intervju från i år sammanfattar Buchanan detta med orden: ”The ideas made it, but I didn’t”.

 

The Swedish Paleocon
@swedishpaleocon

The Swedish Paleocon är en nystartad paleokonservativ/nationalkonservativ blogg som syftar till att upplysa om att ett annat västerland är möjligt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Färöarnas stora fest

Det folkliga nationaldagsfirandet Ólavsøka samlar färingarna till en färgsprakande fest i huvudstaden Tórshavn, en tradition som sträcker sig tusen år tillbaka.

publicerad 31 maj 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Färöarna består av 18 mindre öar som främst kantas av höga berg och smala fjordar ute i Nordatlanten mellan Skottland, Norge och Island, med en befolkning på omkring 55 000 invånare. Färöiskan är ett unikt litet nordiskt språk som härstammar direkt från den fornnordiska som talades av de nordmän som bosatte sig på öarna för 1200 år sedan. Formellt tillhör ögruppen kungariket Danmark, men man har beviljats ett omfattande självstyre. Fisket är en central del av handeln där fisk och skaldjur exporteras till alla sex kontinenter.

Góða Ólavsøku!

Århundraden av relativ isolering har resulterat i att man kunnat bevara långlivade traditioner som än idag präglar livet på Färöarna. En stark tradition är nationaldagen som firas den 28 och 29 juli, den så kallade Ólavsøka.

Högtiden firas till minne av den norske kungen Olaf Haraldsson II, som dog i i slaget vid Stiklestad i Norge 1030 och efter sin död helgonförklarades som Norges skyddshelgon. I Norge firar man också något som kallas Olsmässodagen den 29 juli.

Den norske kungens död tros ha bidragit till kristnandet av Norge och därmed även av Färöarna, som under medeltiden var en del av kungariket Norge. Traditionen att fira Olsok, som man fortfarande firar i Norge, har även levt kvar på Färöarna och är idag önationens nationaldag.

Firandet kring Ólavsøka sträcker sig med andra ord omkring tusen år tillbaka, men i sin nuvarande form har den pågått sedan 1920.

En folklig fest

Ólavsøka firas med en stor folkfest som pågår i två dagar där invånare ofta samlas i huvudstaden Tórshavn. Män, kvinnor och barn bär ofta färiska folkdräkter, som kallas føroyski tjóðbúnin, i samband med firandet. Folkfesten är den största sommarfesten som hålls under året.

Öppningsceremonin beskrivs ofta som både färgstark och mycket traditionell. I en procession marscherar idrottsmän från lokala klubbar, politiker, musiker och ryttare tillsammans med en blåsorkester genom stadens gator. Utanför parlamentet invigs sedan Ólavsøka med bland annat tal och musikframträdanden.

Under dessa dagar fylls gatorna i Tórshavn med människor i alla åldrar. Glädjestämningen är på topp när gamla vänner återförenas, familjer umgås och främlingar möts.

900-årig tradition

Färöarnas lagting har sina anor sedan 800-talet och räknas därför som ett av de äldsta parlamenten i världen. Under vikingatiden var det exempelvis den högsta myndigheten på öarna.

Öppningen av parlamentet, som sker den 29 juli, är en mycket lång tradition som sträcker sig tillbaka över 900 år. Bland annat har den dokumenterats i Fårbrevet, som är Färöarnas äldsta rättsliga dokument, år 1298.

Føroya løgting öppnas klockan 11 då parlamentsledamöterna, regeringsministrarna, prästerna i Färöarnas nationalkyrka och andra offentliga tjänstemän går i procession till Tórshavns domkyrka där en gudstjänst hålls. Efter gudstjänsten går processionen till parlamentsbyggnaden där det är kör- och musikframträdanden.

Vid parlamentets formella öppnande håller sedan premiärministern (Løgmaður) sitt årliga tal till parlamentet och den färöiska nationen. Just öppningen av parlamentet anses vara en viktig del av Ólavsøka och avspeglar den gamla förbindelsen mellan parlament och kyrka.

Kvaddans och midnattssång

Under firandet hålls konstutställningar, konserter och andra kulturella höjdpunkter i färisk anda. En tradition är så kallad kvaddans, där deltagarna håller varandra i händerna och dansar i en lång kedja, eller ring. Det är en traditionell färisk dans med rötter som går tillbaka till medeltiden, där man samtidigt sjunger gamla berättande visor – det vill säga en kvad, vilket är ett äldre ord för sång. I Sverige kallas dansen för balladdans.

Färöarnas nationalsport är havsrodd och finalen i den nationella roddtävlingen hålls också under Ólavsøka, en av höjdpunkterna i den färiska idrotten.

Ofta bjuds det på lokala specialiteter som skerpkikjøt (torkat fårkött) och akvavit som välkomstsnaps, och restaurangerna har öppet sent.

En viktig del av firandet är också Midnáttarsangurin, vilket kan översättas till midnattssången. Det sker vid midnatt mellan den 28 och 29 juli i Tórshavn, där färingarna  samlas på torget vid lagtinget för att sjunga tillsammans. Där sjungs både äldre och nyare färöiska sånger och ballader. Även här dansar man kvaddans tillsammans.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

WakeUpTV vill ”utmana SVT och TV4”

publicerad 29 maj 2025
– av Redaktionen
Enligt Oddane kommer tv-husets fokus att ligga på nyhetsrelaterade och samhällsinriktade program samt granskande dokumentärer och intervjuer.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Skaparna bakom kanalen WakeUpGlobe, samt det nordiska nätverket WakeUpFriends och konferensen WakeUpConference, tillkännager att de planerar att bygga upp ett nytt nordiskt tv-hus med fokus på ”sanning och medvetenhet”.

Den uttalade målsättningen är ytterst ambitiös – man uppger att man på allvar vill utmana och erbjuda ett alternativ till de stora nordiska tv-bolagen med sina miljontals tittare.

Det är tid att bygga ett nytt nordiskt tv-hus under varumärket WakeUpTV som på allvar ska kunna utmana de stora nordiska kommersiella och statliga aktörerna, som exempelvis SVT, TV4, DR i Danmark och NRK i Norge”, kommenterar grundaren Michael Oddane i ett pressmeddelande.

Med WakeUpTV vill vi ta allt till en helt ny nivå, där vi i professionella tv-studios ska verka på lik linje med de stora tv-husen i en miljö som de stora massorna känner sig hemma i”, fortsätter han.

Enligt Oddane har hundratals miljoner människor runtom i världen tappat förtroendet för de narrativ som sänds ut från de traditionella kanalerna och söker sig istället efter nya alternativ.

Vi ska skapa sanningsfokuserad och livsbejakande tv som både blir en kraft för att skifta samhället till något mer positivt och samtidigt hjälper människor att utvecklas både personligen och spirituellt”, heter det.

”Traditionell media mörkar och förvanskar”

Planerna påbörjades redan för fem år sedan, och fastigheten där tv-huset ska byggas upp ligger på en naturskön plats utanför Lund. I denna fastighet ska två stora tv-studior, kontrollrum och kontor byggas upp.

Initialt är tanken att tv-huset ska ha fem fast anställda och att olika externa programledare kommer att tas in för olika projekt. Man kommer att lansera en egen play-tjänst men också sända ut mycket av innehållet via sociala medier för att få så stor spridning som möjligt.

Vårt fokus blir som alltid att vaska fram sanningen kring det som sker i världen samt att delge kunskap kring personlig och spirituell utveckling. Det är helt uppenbart att traditionell media både mörkar och förvanskar sanningen i motsats till det uppdrag de säger sig ha. De verkar i stort sett helt enligt maktens önskemål och har tappat sin funktion som den tredje statsmakten. Även det spirituella och den personliga utvecklingen verkar falla utanför ramarna för public service och kommersiell tv, vilket är högst anmärkningsvärt”, fortsätter Oddane.

Holistisk hälsa och alternativmedicin

WakeUpTV kommer också att fokusera på områden som holistisk hälsa, alternativmedicin och behandlingar – men däremot inte på sport eller renodlade underhållningsprogram.

Det blir nyhetsrelaterade och samhällsinriktade program, granskande dokumentärer och intervjuer. Det finns även planer för debattprogram och talkshows med livepublik och som sagt: en helt egen avdelning där vi förmedlar kunskap kring spirituell och personlig utveckling tillsammans med en stor mängd nordiska aktörer. Allt paketerat i högt produktionsvärde”.

Nu närmast försöker Oddane locka investerare – både mikroinvesterare och sådana som kan tänka sig att satsa större summor. När tv-huset faktiskt förväntas stå klart och börja sända ut program är dock oklart i dagsläget.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Organiserad kampanj misstänks ligga bakom Israels oväntade röstrekord i Eurovision

publicerad 19 maj 2025
– av Redaktionen
Yuval Raphael Israel Eurovision 2025
Israels representant Yuval Raphaels uppträdande under årets Eurovision.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Israels bidrag i Eurovision Song Contest 2025 har blivit särskilt uppmärksammat – inte bara för sitt framträdande, utan också för de rekordhöga röstsiffrorna från publiken. Nu växer misstankarna om att organiserade kampanjer kan ha påverkat resultatet.

Enligt Schibstedtidningen SvD har både experter och Eurovision-fans reagerat på att Israel fick så många röster från tv-tittarna. Israels representant, Yuval Raphael, vann publikomröstningen med stor marginal, men Österrike tog hem slutsegern tack vare högre poäng från jurygrupperna.

Israels bidrag har, precis som i Malmö förra året, varit omdiskuterat redan innan finalen, främst på grund av det pågående kriget i Gaza.

Det kan vara värt att notera att Yuval Raphael överlevde Hamas-attacken vid Nova musikfestival den 7 oktober 2023, och hon menar att upplevelsen har präglat henne och hennes bidrag New Day Will Rise – som hon menar bär ett starkt budskap om hopp och återuppbyggnad.

EBU säger sig granska

Enligt SvD finns det misstankar om bland annat koordinerade insatser på plattformar som Telegram, Facebook och X, där användare delat instruktioner om hur man röstar från olika länder och använder VPN-tjänster för att kringgå geografiska begränsningar.

Liknande mönster har setts tidigare år, men årets mobilisering beskrivs som ovanligt omfattande. Det har även rapporterats om automatiserade bottar och betalda annonser som riktats mot Eurovision-publiken.

Europeiska radio- och tv-unionen (EBU), som arrangerar tävlingen, har bekräftat att de följer uppgifterna och analyserar röstningsmönstren. I ett uttalande säger EBU att de har avancerade system för att upptäcka och stoppa fusk, men att de alltid ser över rutinerna efter tävlingen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tom Cruise avslutar ”Mission: Impossible”

publicerad 16 maj 2025
– av Jan Sundstedt
Tom Cruise Mission-Impossible: The Final Reckoning - 2025
Ethan Hunt (Tom Cruise) utför ännu ett våghalsigt stunt i "Mission: Impossible - The Final Reckoning".

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Specialagent Ethan Hunt är tillbaka för sista gången. Den åttonde och avslutande delen i Mission: Impossible-serien, ”The Final Reckoning”, har världspremiär på filmfestivalen i Cannes den 21 maj, samma dag som filmen även går upp på svenska biografer.

Efter nästan tre decennier av globala konspirationer, halsbrytande action och miljarder inspelade dollar är det dags att ta farväl av Ethan Hunt – agenten som klättrat på klippor, hängt från flygplan och sprungit genom explosionsartade storstäder, alltid med Tom Cruise själv i centrum.

Tom Cruise, en erkänd adrenalin-fantom, gör i filmen i sedvanlig nästan samtliga våghalsiga stunts på egen hand, något som blivit hans signum och publikens stora dragplåster.

Finalen, med den dramatiska titeln Mission: Impossible – The Final Reckoning, sätter nu punkt för en av Hollywoods mest uthålliga actionserier.

Samtidigt är det en hyllning till ursprunget: precis som tidigare filmer bygger den på 1960-talets TV-serie Mission: Impossible, som i sin tur hämtade inspiration från Sean Connerys era av James Bond – där sofistikerad agentaction, tekniska prylar och skurkar med världsherravälde på agendan var självklara ingredienser.

Stående ovationer

Tom Cruise tog själv farväl av Ethan Hunt med besked under filmfestivalen i Cannes, där Mission: Impossible – The Final Reckoning möttes av fem minuters stående ovationer.

Publiken hyllade inte minst Cruises kompromisslösa insats för att föra halsbrytande, praktiska stunts till bioduken. Hans närvaro kan också sägas ha befäst Cruises roll som en av de sista riktigt stora filmstjärnorna.

Att vara här i Cannes och få uppleva de här ögonblicken – jag menar, när jag var liten och vi växte upp kunde jag inte ens drömma om att något sådant här skulle hända. Jag är bara väldigt tacksam för att jag under 30 år har kunnat underhålla er med den här serien, säger Cruise själv.

Cannes-festivalen har tidigare visat sin uppskattning för Cruises kompromisslösa arbetsmoral och passion för filmkonsten. När han senast besökte festivalen, 2022, möttes han av stående ovationer för Top Gun: Maverick och tilldelades en hederspalm för sitt livsverk.

Nu väntar alltså ännu en adrenalinfylld final, med flygscener, konspirationer och spektakulära uppgörelser. Mission: Impossible må ha nått sitt slut – men för Tom Cruise fortsätter jakten på nästa filmiska kraftprov.

Mission: Impossible – filmserien i kronologisk ordning

  • 1996 – Mission: Impossible
    Brian De Palma regisserade seriens första film där Ethan Hunt introduceras – en spionthriller med högt tempo och ikonisk kabelscen.
  • 2000 – Mission: Impossible 2
    Regisserad av John Woo, med mer action och stiliserade slow-motion-sekvenser – en tonal svängning från originalet.
  • 2006 – Mission: Impossible III
    J.J. Abrams regidebut på bio, med mer fokus på Hunt som person. Philip Seymour Hoffman hyllades som skurk.
  • 2011 – Mission: Impossible – Ghost Protocol
    Brad Bird tog över rodret. Filmen återupplivade serien kommersiellt, inte minst tack vare Burj Khalifa-sekvensen. Bortgångne Michael Nyqvist i en ledande roll.
  • 2015 – Mission: Impossible – Rogue Nation
    Christopher McQuarrie klev in som regissör – ett samarbete som skulle bli långvarigt. Serien hittade en ny, stabil ton.
  • 2018 – Mission: Impossible – Fallout
    Tom Cruise och Henry Cavill möttes i en adrenalinfylld uppföljare med rekordhögt betyg bland kritiker.
  • 2023 – Mission: Impossible – Dead Reckoning Part One
    Den första delen av seriens avslutande kapitel. Spelades in under pandemin med omfattande produktionsförseningar.
  • 2025 – Mission: Impossible – The Final Reckoning
    Den åttonde och sista filmen i serien (som det ser ut). Premiär i Sverige den 21 maj 2025.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.