Arkeologer från Stockholms universitet, Linnéuniversitetet och Kalmar läns museum kommer att fördjupa undersökningarna av Ölands historiska ringborgar i ett nytt forskningsprogram. Målet är att förstå borgarnas ursprung, användning och eventuell återanvändning genom tiderna.
På Öland finns mest troligt rester av 16 så kallade ringborgar, även om det är oklart om alla kategoriseras som borgar eftersom man fortfarande saknar tillräcklig kunskap. Under 500-talet övergavs en stor del av borgarna och det finns åtskilliga frågetecken kring ett antal av dem.
Nu ska arkeologer vid Stockholms universitet tillsammans med arkeologer från Linnéuniversitetet och Kalmar läns museum undersöka borgarna närmare.
– Vi vet väldigt litet om hur borgarna såg ut och enbart en mindre del av dem är utgrävda. Nu ska vi fastställa hur borgarna anlades, hur de användes, när och varför de övergavs och om de återanvänts under senare perioder, säger Kerstin Lidén, professor i laborativ arkeologi vid Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.
Tidigare fynd vittnar om att Öland varit en viktig handelsplats och att man troligen hade omfattande kontakter med Romarriket och andra delar av Europa. Flera skatter har påträffats på ön där man bland annat hittat romerska mynt. Det har sedan tidigare gjorts en hel del utgrävningar på ön där annat analyserat exempelvis föremål och skelettdelar.
Mysterier kring borgarna
Sandby borg är en plats som fått mycket uppmärksamhet då man efter en utgrävning 2009 funnit ett stort antal människoskelett på platsen. Skeletten vittnar om en våldsam massaker av alla borgens invånare som skedde kring slutet av 400-talet, men det mest uppseendeväckande var dock att inte någon har återvänt för att hämta värdefulla föremål. Ej heller har någon begravt de döda, något som vid den här tiden var ovanligt. Borgen återanvändes aldrig.
De kommande somrarna ska forskarna påbörja utgrävningar i alla borgar för att få en uppfattning om vad som döljer sig där och även göra större utgrävningar av några av borgarna. Föremål, benrester och annat kommer att tas till laboratorier för att undersöka både ålder och härkomst.
Forskningsprogrammet ”Kris, konflikt och klimat – samhällsförändring i Skandinavien år 300–700” beviljades förra året 43 miljoner kronor från Riksbankens Jubileumsfond och ska pågå i åtta år.
