Annons:

Historiska fästningen i Bohus fick digital tvilling

Digitaliseringen

Publicerad april 12, 2025 – av Redaktionen
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 34 250,00 SEK 46% Mål: 75 000,00 SEK

Med hjälp av drönare och laserskanning har en detaljerad digital kopia av Bohus fästning skapats. Syftet är att underlätta underhåll, öka tillgängligheten – och bevara en exakt avbild för framtida generationer.

Bohus fästning grundades 1308 vid Göta älv och har genom historien belägrats av norrmän, danskar och svenskar – men aldrig blivit erövrad i strid. I dag är den en ruin och utsett till ett av Västra Götalands sju underverk samt ett statligt byggnadsminne, vilket innebär att staten ansvarar för dess bevarande.

För att förbättra underhåll och tillgänglighet har slottsarkitekten Allan Ahlman anlitats. Uppdraget visade sig dock vara utmanande, med över 26 000 kvadratmeter stenytor och murar som sträcker sig 22 meter upp i luften.

– Arbetet var ganska besvärligt och tidsineffektivt, samtidigt som det var svårt att få en uppfattning om underhållsbehovet på längre sikt. Till viss del tvingades vi reagera på saker snarare än att förebygga dem. Om något rasade eller gick sönder behövde jag gå igenom mina album och leta bland bilder för att kunna restaurera, säger han i ett pressmeddelande.

Annons:

Lösningen blev att samarbeta med företaget Swescan och skapa en digital tvilling av fästningen. År 2022 genomfördes en omfattande laserskanning med hjälp av drönare och bärbar teknik. Resultatet blev en interaktiv modell i en digital portal, där användare kan utforska fästningen i detalj – från översiktskartor till högupplösta bilder, höjddata och mått.

Digital kopia ska underlätta inspektion

Portalen ger inte bara en exakt bild av nuläget utan gör det möjligt att planera underhåll, ta fram ritningar och inspektera svåråtkomliga delar, som den gamla fängelsehålan.

– Fästningen blir väldigt lättillgänglig på det här sättet. Alla med användaruppgifter kan använda portalen för att gå runt i området och studera miljön, även på svåråtkomliga platser som i den gamla fängelsehålan. I framtiden skulle det kunna bli en del av turistupplevelsen. Det finns många fördelar, och vi har upptäckt fler användningsområden än vad vi först förväntade oss.

Den digitala kopian finns också kvar som en minnesbild för eftervärlden om fästningen skulle drabbas av större skador. När exempelvis Notre-Dame brann ner kunde man återställa den franska katedralen med hjälp av den laserskanning som skett 2010.

– Det är en trygghet och en anledning till att skanna fler kulturminnen. En dag kanske det kan bli det största värdet av den digitala kopian, men fram till dess kan vi använda den till mycket annat, säger Ahlman.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Internetstiftelsen: tydligt färre lågstadiebarn på sociala medier

Digitaliseringen

Publicerad september 28, 2026 – av Redaktionen
En pojke i lågstadieålder tittar på en mobiltelefon.
Andelen lågstadiebarn som använder sociala medier har fallit från 91 till 80 procent, enligt Internetstiftelsen. Arkivbild.

Andelen lågstadiebarn som använder sociala medier har fallit tydligt på ett år. Resten av bilden är mindre dramatisk: bland äldre barn är minskningen liten, och åtta av tio svenskar fastnar i slöscrollandet.

Internetstiftelsen publicerade på måndagen rapporten Svenskarna och internet 2026. Där sjunker andelen lågstadiebarn som använder sociala medier från 91 procent 2025 till 80 procent i år. Det är den största förändringen i hela gruppen 8–19 år.

Undersökningen gjordes av Novus i januari 2026, med 3 776 svarande i studiens första del.

Stiftelsen formulerar sig försiktigt om vad raset betyder. Det är "markant färre lågstadiebarn som använder, eller som har börjat använda, sociala medier", skriver den. Rapporten bedömer också att fler yngre barn "sannolikt inte fått börja använda" Tiktok, Snapchat, Instagram och Youtube.

Även på mellanstadiet minskar användningen, men mindre. Där skriver stiftelsen att det eventuellt kan bero på att barnen som nu nått mellanstadieåldern ännu inte har börjat i samma utsträckning som tidigare årskullar – snarare än att barn har slutat.

Tonåringarna är kvar

Från högstadiet och uppåt använder i princip alla sociala medier. Rapporten ser visserligen en tendens till minskning bland högstadieungdomar sedan 2024, men någon flykt från plattformarna handlar det inte om.

De fem största tjänsterna bland 8–19-åringar är Youtube, Snapchat, Roblox, Tiktok och Instagram. Ingen tjänst ökar i princip, men flera minskar. Spelplattformen Roblox går mot strömmen, har på ett år passerat både Tiktok och Instagram och ökar bland gymnasieungdomar.

Tiktok når samtidigt sin toppnotering i just gymnasieåldern, där 81 procent använder appen.

Tjugo gånger fler mår sämre

Med slöscrollandet ser det annorlunda ut. Åtta av tio svenskar fastnar i passivt scrollande på mobilen. Hela 44 procent svarar att de mår sämre av det, mot 2 procent som mår bättre.

Kvinnor fastnar oftare än män, och fler kvinnor mår dåligt av det. Värst drabbade är unga kvinnor mellan 20 och 34 år. De flesta beskriver slöscrollandet som en tidstjuv som ger dåligt samvete.

Hälften av svenskarna lockas av en digital detox, och uppemot var tredje har redan tagit en. Mer än fyra av tio vill inte. Ett av de främsta skälen är att det upplevs som för svårt eller omöjligt, eftersom digitala verktyg ses som nödvändiga i vardagen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Danmarks 15-årsgräns skärps – föräldradispensen stryks

Digitaliseringen

Publicerad september 7, 2026 – av Emil Fjellstedt
Danmark går vidare med en 15-årsgräns för sociala medier och slopar möjligheten till föräldradispens.

Danmarks regering tar nästa steg mot en 15-årsgräns för sociala medier och skickar ett lagutkast på remiss. Samtidigt stryks möjligheten för föräldrar att ge yngre tonåringar tillträde.

Den dåvarande danska regeringen ville i oktober förra året stoppa barn under 15 år från att skapa konton på sociala medier. Det tidigare förslaget tillät föräldrar att ge tillstånd från 13 års ålder.

På måndagen skickar regeringen ut lagutkastet på remiss, rapporterar danska tidningen Politiken.

Föräldradispensen för 13- och 14-åringar fanns med i SVM-regeringens tidigare överenskommelse från november 2025, men har tagits bort ur det nya utkastet. Med den utformningen ska föräldrarnas godkännande inte längre kunna ge barnen tillgång före 15-årsdagen.

— En åldersgräns sätter förstås stopp för en del av användningen, men ska egentligen också bidra till en normförändring, så att barn och ungas debut på sociala medier skjuts upp, säger Danmarks digitaliseringsminister, Christina Egelund, till Politiken.

Det formella lagförslaget planeras att läggas fram i Folketinget i början av 2027, med sikte på ikraftträdande den 1 juli samma år. Någon lag är alltså ännu inte beslutad.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norsk Tamagotchi-idé lockade till fler promenader

Digitaliseringen

Publicerad augusti 28, 2026 – av Markus Andersson
Två tecknade virtuella husdjur och ett av dem på en mobilskärm

Ett norskt mobilspel låter ett virtuellt husdjur växa och utvecklas när ägaren promenerar. Idén påminner om en modern Tamagotchi – men här är det spelarens verkliga steg som håller djuret i form.

I spelet BitPet tar användaren hand om ett digitalt husdjur, samlar resurser och möter andra djur på en karta. Mobilens stegräknare registrerar aktiviteten och påverkar djurets kondition och utveckling.

En masterstudie vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU) följde 51 personer under tre veckor. Forskarna använde enkäter, intervjuer, stegräknardata och uppgifter från själva spelet.

Deltagarna var i genomsnitt drygt 20 procent mer aktiva under de dagar de spelade. Flera beskrev också hur det virtuella djuret gav dem ett konkret skäl att ta några extra steg.

— Många deltagare berättade att de valde att gå en omväg, gick till butiken i stället för att köra eller tog en extra promenad för att utveckla sitt husdjur, säger NTNU-professorn Alf Inge Wang till Gemini.

Olika effekt för deltagarna

Deltagarna var mellan 20 och 52 år, men de flesta var 24–26 år och 65 procent var kvinnor. På grund av ett tekniskt fel kunde endast data från Android-användare användas. Spelet hade liten påverkan på den sociala aktiviteten och motivationen varierade kraftigt mellan deltagarna.

Studien ger ändå stöd för att spelmekanik kan göra vardagsmotion mer lockande för vissa. Den gamla Tamagotchi-idén om att ta ansvar för ett digitalt djur har i den norska versionen fått en ny uppgift: att få ägaren att lämna soffan.

— En av de tydligaste slutsatserna var att det virtuella husdjuret blev en viktig motivation för många deltagare. Ansvarskänslan för husdjuret, i kombination med stegpoäng, framsteg, resurser och fototävlingar, gjorde att många ville röra sig lite extra, säger Alf Inge Wang.

Bolaget har nu lanserat en spelbar betaversion på både App Store och Google Play. Spelet finns inte bara i Norge utan går även att ladda ned i Sverige via båda appbutikerna.

FAKTA: Tamagotchi

Tamagotchi är ett japanskt digitalt husdjur som lanserades av leksaksföretaget Bandai 1996. I den äggformade leksaken måste ägaren mata och sköta en liten varelse som utvecklas över tid.

Produkten blev ett världsomspännande 1990-talsfenomen och säljs fortfarande i nya versioner. BitPet är ingen officiell Tamagotchi-produkt, men bygger vidare på samma grundidé i mobilformat.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Riksdagen breddar kassettavgiften – Copyswede vill ha betalt även för skrivare

Digitaliseringen

Uppdaterad augusti 16, 2026, Publicerad augusti 16, 2026 – av Markus Andersson
Öppnad mekanisk hårddisk med läsarm och blanka skivor
Öppnad mekanisk hårddisk med läsarm och skivor.

Från den 1 september träder Sveriges nya regler om privatkopieringsersättning i kraft. Fler typer av elektronik kan då beläggas med den avgift som tillverkare och importörer betalar – och som i praktiken ofta hamnar i butikspriset.

Riksdagen sa ja den 9 juni till regeringens förslag om att ändra upphovsrättslagen. Reformen beskrivs som mer teknikneutral och breddar rätten till ersättning, bland annat för text och bild. Pengarna tas inte ut som en separat kassaavgift vid kassan, utan betalas av företag som tillverkar eller för in prylar som kan användas för att kopiera skyddat material för privat bruk.

Redan i dag omfattas bland annat datorer, mobiltelefoner och lagringsmedia. I den nya lagen sätts ersättningen för lagringsmedia till 50 öre per gigabyte, med ett tak på 40 kronor. För så kallade multifunktionella anordningar, som datorer och mobiltelefoner, är nivån en krona per gigabyte med ett tak på 100 kronor. För skrivare och kopiatorer anges 100 kronor per enhet.

Det betyder inte att en skrivare automatiskt blir exakt 100 kronor dyrare i butik. Copyswede, som inkasserar ersättningen åt rättighetshavarna, och branschorganisationen ElektronikBranschen förhandlar fortfarande om ett nytt branschavtal som ska sätta de faktiska nivåerna. Sweclockers uppmärksammar att fler produktkategorier därmed kan få ytterligare en kostnad inbakad i priset.

Copyswede vill ha betalt även för skrivare

I en gemensam information till redovisande företag den 3 juli skriver parterna att Copyswede har framfört krav på ersättning för skrivare, inklusive 3D-skrivare, kopiatorer, skannrar och vissa modeller av smartklockor från den 1 september. Exakt vilka produkter som slutligen ingår, och vilken nivå som ska gälla, är inte klart. Betalning för sådana produkter ska ändå räknas från den 1 september, även om villkoren slås fast först senare.

Det nuvarande branschavtalet fortsätter i huvudsak att gälla till och med den 31 oktober för produkter som redan omfattas. Vissa justeringar sker dock redan vid lagens ikraftträdande. Taket sänks från 120 till 100 kronor för bland annat dvd-spelare med hårddisk, mp3-spelare, tv-boxar, tv-apparater med hårddisk och andra mediaspelare med minne. För cd- och dvd-skivor sänks den lagstadgade ersättningen till 50 öre per gigabyte. VHS-band och analoga kassetter omfattas inte längre.

ElektronikBranschen skriver att den nya lagen utgår från att parterna kommer överens i ett branschavtal. Utan ett sådant avtal måste företagen betala enligt de lagstadgade nivåerna, som enligt organisationen i huvudsak är högre än i dag. Branschen pekar också på att privatkopieringen har minskat och på en EU-dom från den 16 april som slår fast att kopior i streamingtjänsters offlineläge inte är privatkopiering – och att nedsättning därför ska ske.

— Det är viktigt att det finns tydlighet kring vad som gäller från den 1 september samtidigt som företagen får rimliga förutsättningar att anpassa sig till de nya reglerna. Den överenskommelse vi nu har nått skapar en stabil grund för det fortsatta införandet, säger Mattias Åkerlind, vd på Copyswede.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.