Annons:

Norska experter slår larm om bantningsmedicin

Publicerad november 18, 2025 – av Redaktionen

Allt fler använder viktminskningsmediciner för att gå ner i vikt. Nu slår norska experter larm om att preparaten kan utlösa en ny form av ätstörning – en så kallad "bantningsstörning" där patienter fastnar i ett destruktivt beteende.

Användningen av diverse mediciner för viktminskning har ökat i många länder den senaste tiden, exempelvis används allt oftare Wegovy och typ 2-diabetesmedicinen Ozempic vid viktminskning. Dessa preparat har fått ett genomslag eftersom de innehåller semaglutid som ökar mättnadskänslan.

Danska experter har tidigare varnat för att denna typ av mediciner kan förvärra och även utlösa olika typer av ätstörningar, där man sett en större andel patienter som tar medicinen på ett destruktivt vis. Nu går även norska experter inom området in och konstaterar att det finns en helt ny patientgrupp - de som inte kan sluta ta bantningsmediciner.

Vi får ganska många personer som kommer till oss efter att ha tagit bantningsmedicin under en tid och som säger att de inte längre kan kontrollera det själva, men de vågar inte sluta ta bantningsmedicinen eftersom de då kommer att gå upp i vikt, säger psykologen Bente Sommerfeldt till norska statskanalen NRK.

Annons:

"Bantningsstörning"

Sommerfeldt är specialiserad på ätstörningar och menar att allt fler inom området talar om att den växande marknaden för läkemedel mot fetma har utlöst vad som kan komma att bli en ny diagnos.

Vi är på väg att få ännu en ätstörning, som vi kanske kan kalla bantningsstörning.

Även allmänläkare ser att det finns risker med användning av viktminskningsmedicin och menar att det idag inte finns någon bra metod för att faktiskt sluta med den när man väl börjat.

I dagsläget har vi ingen bra metod för att sluta med denna medicinering. Det viktigaste är därför att vi pratar tydligt med patienterna, säger Torgeir Hoff Skavøy, som är ordförande för Norska allmänläkarföreningen.

Cathrine M Lofthu, som är chef för det norska hälsodirektoratet, menar att man tar experternas varningar på stort allvar och att man måste inse att detta är ett socialt problem.

Vi har skapat ett samhälle där det är svårt att göra bra val, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Google köper halva det finska kärnkraftverkets el fram till 2049

Energikrisen

Publicerad Igår 10:05 – av Emil Fjellstedt
Lovisa kärnkraftverks reaktorbyggnader och skorsten vid vattnet.
Google har tecknat ett elköpsavtal som omfattar hälften av Lovisas kapacitet under 2030–2049. Arkivbild från 2020.

Google uppger att bolaget ska investera minst 13 miljarder euro i finländska datacenter 2027 och 2028 – enligt bolaget självt dess största enskilda investering i Europa. Samtidigt har Google tecknat ett elköpsavtal med Fortum som från 2030 till 2049 binder upp till hälften av kapaciteten i det finska kärnkraftverket i Lovisa.

Beskedet lämnades den 9 september. De 13 miljarderna är Googles egen investeringsram för två år, inte en redovisning av vad som är helt nya projekt.

Statsminister Petteri Orpo (Saml) kallade beslutet ett bevis på Finlands styrkor och sade vid presstillfället:

Det här innebär jobb, massor av jobb, för finländare i hela Finland. Investeringarna förväntas ge kommunerna betydande skatteintäkter.

Halva verket bokas – ny kärnkraft finns på pappret

Det konkreta i paketet är elen. Google och Fortum har tecknat ett avtal på 22 år som når 50 procent av Lovisas kapacitet 2030–2049. Det är befintlig kraft i nätet, inte ett nytt kraftverk. Reaktorerna togs i drift 1977 och 1980 och står för omkring tio procent av Finlands elproduktion. Hälften motsvarar ungefär 4 terawattimmar per år – i runda tal lika mycket som två miljoner mindre svenska lägenheter gör av med på ett år.

Fortum driver redan ett miljardprogram för att hålla verket igång till 2050. Omkring 700 miljoner euro väntar fortfarande på investeringsbeslut. Avtalet med Google ska enligt Fortum ge den intäktssäkerhet som behövs för att fortsätta. Ny kärnkraft i Lovisa är däremot bara ett utredningssamarbete, inte ett byggbeslut.

Google räknar med att byggfasen understödjer över 37 000 jobb i Finland. Siffran är bolagets prognos för hela leverantörskedjan och lokala följdeffekter – inte anställningar hos Google. Nästa avgörande beslut fattas i Fortums styrelserum, om de hundratals miljoner euro som ännu inte är beslutade.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norge läser som aldrig förr

Publicerad Igår 08:43 – av Jan Sundstedt
Närbild av händer som håller en röd inbunden bok.
En läsare håller en inbunden bok.

I Norge är biblioteken fulla igen. Besöken i storstadsbiblioteken är tillbaka på samma nivå som före coronakrisen, utlåningen stiger – och tusentals norrmän står i kö för att få låna samtida norsk skönlitteratur.

Det mest talande exemplet är Tore Renbergs nya roman Et livsforsøk. På Deichman i Oslo står närmare 1 000 personer i kö, skriver NRK. På Sølvberget i Stavanger och på Bergen offentlige bibliotek har kölistorna passerat 400 namn vardera. Den som ställer sig sist får räkna med att vänta ett par år på en bok som kostar noll kronor att låna.

Renberg är inte ensam. Lars Saabye Christensens Kjøkken har över 1 100 väntande i Oslo. Roy Jacobsens Delirium har tre och ett halvt års väntetid i Stavanger och över 500 i kö i Oslo.

Storbybibliotekundersøkelsen 2025 från OsloMet bekräftar bilden: utlåningen i stadsbiblioteken ökar och besöken är tillbaka på nivån före coronakrisen. På Sølvberget i Stavanger pekar första halvåret mot en uppgång på nio procent jämfört med i fjol – utan att bokanslagen har höjts.

Det visar ett intresse för modern norsk skönlitteratur, som jag är glad för. Vi har många bra författare, säger biblioteks- och kulturhuschefen Anne Torill Stensberg till NRK.

Författaren och litteraturprofessorn Janne Stigen Drangsholt ger biblioteken själva en del av äran: de har år efter år hittat nya sätt att få folk att komma och stanna.

De förvaltar kunskap. De rymmer det kulturella Norge. Och i den dyrtid vi är inne i är det otroligt viktigt att biblioteken är gratis, säger hon.

Att det just nu är norska författare som efterfrågas kallar hon fantastiskt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nio av tio granskade norska skolor brast i skyddet mot våld

Ökade otryggheten

Publicerad september 17, 2026 – av Emil Fjellstedt
En lärare sitter på en bänk i en skolkorridor med klädkrokar och skolväskor.
Arbeidstilsynet har efter mer än 1 000 inspektioner i norska skolor funnit att nio av tio granskade skolor brast i skyddet mot våld och hot.

Nio av tio granskade norska skolor brast i kartläggning, riskbedömning eller åtgärder mot våld och hot. Det visar Arbeidstilsynets sammanställning av över 1 000 inspektioner i grundskolor, skolbarnomsorg och vissa gymnasieskolor under 2023–2025. Kommunerna är arbetsgivare – och myndigheten har svarat med över 2 100 förelägganden.

I åtta av tio skolor i tillsynen hade personalen inte fått den utbildning och övning i att hantera våld och hot som regelverket kräver. Över 150 ärenden följdes upp med beslut om vite, och 19 skolor har de senaste åren fått sanktionsavgifter på upp till 500 000 norska kronor för bristande riskbedömning.

Det saknas inte belägg för att våldet träffar personalen. Enligt norska Statistisk sentralbyrå utsattes 28 procent av grundskolelärarna för våld på jobbet under det senaste året, högst av alla yrkesgrupper. I undervisningsyrken samlat ökade andelen från 12 procent 2022 till 18 procent 2025.

Arbeidstilsynets direktör Ingvill Kvernmo kallar resultaten nedslående. Hon bedömer att de allvarliga våldshändelser som sker varje år i skolan i stort sett skulle ha kunnat avvärjas med bättre riskkartläggning, utbildning och systematiskt arbetsmiljöarbete. Bedömningen gäller inte någon enskild namngiven händelse.

Det är nedslående resultat. Att läsa om lärare som upplever våldshändelser, upplever hot och är oroliga när de går till jobbet, det är trist att läsa, säger Ingvill Kvernmo.

Kommunerna ska följa lagen

Kraven är inte nya. Arbetsgivaren ska kartlägga situationer där anställda kan utsättas för våld och hot, besluta om åtgärder och ge nödvändig utbildning och övning. Myndigheten redogör för kraven i sin vägledning.

Kunnskapsminister Kari Nessa Nordtun kallar fynden en marschorder till kommunerna och säger att de måste uppfylla lagen.

Det är en tydlig marschorder till norska kommuner om att de här måste uppfylla lagen, säger Kari Nessa Nordtun.

Under tisdagen knivskadades en person på Kuben gymnasium i Oslo. Inspektionerna och sammanställningen ligger före den händelsen och säger ingenting om just den.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Island vill förbjuda valjakt i sina vatten

Publicerad september 17, 2026 – av Redaktionen
Valstjärt ovanför vattenytan framför snötäckta berg
Valjakt är fortfarande tillåten på Island, ett av tre länder med kommersiell fångst.

Islands näringsminister vill att jakten upphör. I februari ska Alltinget ta upp den gamla valjaktlagen.

Då ska en översyn av 1949 års valjaktlag läggas fram, enligt den tingsförteckning regeringen publicerat. Ett stopp ska särskilt vägas mot näringsfrihet och äganderätt. Det är ett aviserat förslag, inte ett klubbat förbud.

Hanna Katrín Friðriksson kallar lagen ett barn av sin tid och säger till Visir att hon vill dra ner jakten kraftigt.

Min framtidsvision är att vi upphör med den här jakten, säger Hanna Katrín Friðriksson.

Samtidigt måste de femåriga tillstånd som Bjarni Benediktsson utfärdade beaktas.

Stödet för ett förbud är starkast bland de yngsta. Mer än hälften av 18–29-åringarna är positiva till att förbjuda valjakten helt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.