Håkan Boström: “Svensken har lärt sig lita på överheten”

I en ledarkrönika i Göteborgs-Posten skriver Håkan Boström att Sverige, trots att vi aldrig lidit under kommunistiskt förtryck, ändå fått djupa spår av 44 års socialdemokratiskt hegemoni och pekar på att även så kallade borgerliga partier i praktiken har vingklippts av den djupgående mentalitetsförändring som åstadkommits i landet.

Boström menar i sin ledare bland annat att Sverige avviker i ett europeiskt och även ett nordiskt perspektiv som en följd av socialdemokraternas starka historiska inflytande i landet.

”Sverige är ett land som avviker i ett europeiskt perspektiv, liksom i jämförelse med våra nordiska grannländer, och det har sin historiska förklaring.”

Han pekar bland annat på att alltifrån kyrkan till kulturlivet är troget ideologiskt lojal till statsmakten i Sverige och exemplifierar vidare att den svenska läkarkåren tidigt miste sin roll som fria yrkesutövare – en roll de fortfarande delvis har kvar på kontinenten.

”Med undantag av delar av juristkåren har i stort sett alla fria professioner proletariserats, det vill säga omvandlats till anställda. Kulturlivet är sedan flera decennier helt beroende av olika stöd och bidrag och utmanar sällan de dominerande normerna. Svensk filmproduktion är idag så genompolitiserad att talangerna byter konstform eller lämnar landet,” skriver Boström.

Invändningen att det gått många år sedan den socialdemokratiska hegemonin bröts menar Boström bara är delvis korrekt och att de borgerliga partierna varit ett svagt alternativ där man framförallt drivit privatiseringskrav utan någon tanke på vilken sorts samhälle man velat åstadkomma och i det stora inte gjort någon större skillnad i avgörande frågor.

”De tidigare statliga och kommunala verksamheterna har i regel ersatts med stora koncerner. För den anställde kan det vara svårt att märka skillnaden. Vad gäller utslagningen av familjejordbruk och fristående butiker har man inte lyft ett finger. Skillnaden mot exempelvis Norges eller Frankrikes politik på området är slående. Tyskland slår vakt om sina lokalt förankrade familjeföretag på ett helt annat sätt. Det ger också ett annat samhälle.

Boström menar att både Sverige och de postkommunistiska staterna fortfarande lider av avsaknaden av ett borgerligt samhälle i egentlig mening och att det arkitektoniska, institutionella och mentala kulturarvet har skövlats bort och att missnöjesyttringar snarare får uttryck i populistiska rörelser. Han lyfter fram att det givetvis är en milsvid skillnad på demokrati eller diktatur, men menar att mentalitetsförändringen i det svenska samhället samtidigt varit så djupgående att även borgerliga partier kommit att präglas starkt av den.

”Om något har mentalitetsförändringen här varit mer djupgående än något den råa kommunismen kunde åstadkomma. Den har även kommit att prägla stora delar partiborgerligheten. Svensken har lärt sig lita på överheten, konsumera och glömma historien,” avslutar Håkan Boström.