MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 14 juni 2025

lördag 14 juni 2025


”Bättre med skiv- än (h)järn-släpp”

Mikael Rasmussen alias Artist Razz har betraktat samt lyssnat på POWER UP, krut- och dynamitgubbarna i lik- och växelströmsbandet AC/DC:s nya album.

publicerad 29 december 2020

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

54 490 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Ta på dig en engelsk skoluniform, häng på dig en elgura, placera dina händer strax ovanför tinningarna och peka uppåt med pekfingrarna och slutligen, låt dina fötter röra sig i en duckwalk! Där har du framgångsreceptet gällande Angus Young och som förnamnet antyder ger det fingervisningar och förstärkningar av att AC/DC:s lead-gitarrist och huvudfrontfigur kanske vill framtona sig som en tjur – en Angustjur?

Nu låter jag storyn ta oss tillbaka till min barndom, närmare bestämt 1979, plats: Nybylund. Det var en av alla de många viktiga sommarlov som jag fick tillbringa likt Sven-Bertil Taube där han hade sitt sommarparadis, Sjösala. Där och då hade jag mitt sommarlovsparadis, Nybylund, strax utanför Eskilstuna. Detta år var inte likt något annat år eller sommarlov. Det hade kommit ut musik och släppts en skiva som gjort så stort intryck på mig. Ett av de mäktigaste musikupplevelserna som jag blivit berörd av och låtarna från detta album var exempelvis: Shot Down In Flames, Walk All Over You, Touch Too Much, Girls Got Rhythm, Highway To Hell, If You Want Blood (You´ve Got It), Love Hungry Man samt bluesfärgade Night Prowler så kan ni säkert förstå att jag som åttaåring uppvuxen i en dysfunktionell familj men ändå med de balsamsomrar som jag fick hos farmor och farfar blev helt betagen av detta bands energi, sound och musik. Jag var starkt motiverad av att investera i detta bands skivsläpp, Highway To Hell, så jag tar min cykel och börjar trampa kilometer efter kilometer för att så nå slutmålet, Eskilstuna. Inne i musikaffären och med mina värdefulla kronor byter jag till mig detta fantastiska album – en lycka som jag minns än idag och med en stolthet av att ha fått ta del av rockbranschens bästa rock-riff och enkla jävlaranamma bas- och trumgång som kan få vilken själ som helst att röra på sig. Med det nyfunna fyndet så cyklar jag så tillbaka till Nybylund glad, tillfredsställd och med en guldförgylld inramning av att detta var årets bästa barndomssommar.

Det ska dröja ända till 1995 innan jag fattar att jag vill uppleva detta band live. Bandet hade gett ut ett antal plattor men när året 1995 infinner sig och med vetskap om att AC/DC kommer till Globen, ja då är valet enkelt, att snabbt skaffa ett par biljetter bjuda med en datorkollega som hjälpt mig när jag behövt känner jag att jag vill dela denna AC/DC upplevelse med honom. Tillsammans sitter vi där på läktarplats och det dröjer inte länge förrän publiken unisont börja gunga likt ett böljande hav. Gubbarna i bandet rockar fett och får hela Globen att nästan rulla iväg, en symbolisk urkraft som förstärker det årets skivtitel, Ballbreaker. Det är en så intensiv upplevelse att se och höra publiken, bandet och all energi som växelvis ömsesidigt växlar mellan publiken, bandet och musikerna sinsemellan. En upplevelse som jag inte ångrar att jag fått ta del av. Åren går och bandet fortsätter att släppa skivor, plattor och konstverk samt att leverera.

Nu har vi nått året 2020 och det känns nästan helt osannolikt hur bandet fortsätter att leverera briljant, kvalitativt och att nå strålkastarljusen igen med en åldrande Angus Young 65 år, en vacker basist Cliff Williams 70 år, en tempo- och taktsäker trummis Phil Rudd 66 år, en röstsångare med starkt ID Brian Johnson 72 år och en kompgitarrist Stevie Young 63 år som ersatt ursprungsmedlemmen Malcolm Young. Det är den här storyn som sätter det egentliga värdet av vad vänskap, lojalitet, kärlek och tacksamhet är. När AC/DC:s bandmedlemmar får reda på året 2014 att Malcolm, som tillsammans med Angus startade AC/DC 1973, drabbats av någon typ av sjukdom som senare visade sig vara demens gjorde att Malcolm inte längre mindes någon av de AC/DC låtar som de skrivit. Vilken sorg, vilket trauma. En av bandets ursprungslegendarer som mer eller mindre tynar bort. Krisen förstärks dessutom med beskedet av att sångaren ordineras av sin läkare att om han inte slutar sjunga riskerar sin hörsel och därmed dövhet. Inte nog med dessa bakslag, det kraftigaste av dem alla blir när trummisen Phil Rudd åker dit för illegalt innehav av drogerna metamfetamin samt cannabis och dessutom som kronan på verket, mordhotar en person i ett hätskt och aggressivt tillstånd per telefon. Ja, det börjar verkligen osa rock’n’roll om ett band som hittills klarat sig utan skandaler och vassa kanter i en så övrigt dekadent bransch.

Minnet talar till mig när jag återigen påminns om årgången 1979 då Bon Scott den tidigare sångaren i AC/DC sjunger låten, If You Want Blood: it´s criminal out to be the law och den textraden blir som en självuppfyllande profetia gällande Phil Rudds rock’n’roll leverne. Bon sägs för övrigt ha dött av sina spyor i baksätet på en bil. Priset för hårt festande. Men det är här äkta vänskap sätts på prov och när det kommer till pudelns kärna om vad äkta kärlek och vänskap är kan förlåta och när så Malcolm Young går bort så inser bandmedlemmarna hur viktiga de är för varandra. All denna insikt leder dem så gudomligt till att i november 2020 släpper bandet, AC/DC sitt 17:e studioalbum, POWER UP. Därför vill jag uttrycka – We Salute You!

Det är riktigt medryckande och med stor respekt som jag inser att till synes enkel musik är den bästa när man vill nå människor som kan känna ett visst dysfunktionellt tillstånd. Jag drömmer om att Angus Young en dag hör av sig till mig och vill ha en ytterligare dimension till dessa briljanta kompositionsskapelser. Tänk att förstärka AC/DC:s nästa album med vackra och vassa och coola munspelspoesipålägg. Men till dess: Lyssna och gläds åt att AC/DC återuppstått ur en helt osannolik situation. Låt oss också förstå det magiska med att en ny kompgitarrist klarar av att ersätta Malcolms ur-rytmiska och briljanta sätt att behärska sitt instrument som han kallade, The Beast. Det är så att Stevie är brorson och därmed kan i alla fall jag förstå att musiken, AC/DC:s musik finns i ådrorna, DNA och de känslosträngar som Stevie förvaltar. Det är bara att förstå att Angus med största sannolikhet skrivit kontrakt precis som i likhet med blueslegenden i filmen, Crossroad Blues. Det kanske är därför Angus sätter händerna strax ovanför tinningarna och symboliserar Angushornen. Skivan är det bästa i rockgenren och kanske det bästa som släppts sedan mina barndomsben 1979, Highway To Hell. Därav devisen: Bättre med skivsläpp än hjärnsläpp! Alltså fyller jag på med god näring minimeras risken för demens. Fyller jag på med god näring minimerar jag risken att begå handlingar som jag kanske ångrar senare. God mat, god dryck, god musik fyller på depåerna med Må-Bra-poesi.

Det är helt klart magi när jag hör bandet som helhet men även obeskrivbart när man plockar ut detaljer som till exempel sångarens insatser som håller sådan verkshöjd att det är nästintill omöjligt att ersätta Brian. Det som är så osannolikt är ändå att Brian blev ordinerad vila och därmed tillfälligt ersatt av Guns´n Roses sångare Axl Rose. Det är sagolikt hur någon annan kan axla ett sådant unikum som Brian är. Jag kan till och med sträcka mig till att anse att Axl gärna får gå in och vikariera igen. För att plocka ytterligare ett russin ur kakan så kan jag inte låta bli att rikta min blick mot Malcolms bror Angus Young som med sina genialiska riff, solon, rörelser på scen, sitt oefterhärmliga minspel tillika coola och definitiva maskotutspel. Det är unikt, exklusivt, rått pulserande. Hur kan fem separata delar skapa en sådan tight enhet så att de bara blir helt bäst i sitt slag att leverera rock. Grattis till att ha byggt detta varumärke till att vara så högt värderat. Ser fram emot att få vara barn ett bra tag till.

En känsla uppstod av energin att öppna enbart CD-skivan. Nästa upplevelse som nästan kunde vara en hjärtstartare är den box som AC/DC även paketerat sitt varumärke samt CD-skiva. Illustrationen utanpå kartongen är lysande. Det är fem batteriikoner som i min värld symboliserar de fem som bandet består av. Så sätter jag mig ned och njuter när jag så öppnar kartongen och tar del av innehållet – hoppas att även du får den elektriska upplevelsen.

Hela skivan är grymt bra men ska jag välja ut några låtar så blir det: Realize, Shot in the dark och Witches spell. Så ett råd till er nu. Se till att stärka ert immunförsvar. Förvalta ert arv. Rock On!

Så ser vi fram emot ytterligare krutsläpp, eller så kanske det till och med bjuds på ett akustiskt kosläpp!

 

Mikael Rasmussen alias Artist Razz

 

Album: Power Up (PWRϟUP)

Artist: AC/DC

Låtar: 12

Släpptes: 13 november 2020

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Brian Wilson, grundare och frontman för The Beach Boys, är död

uppdaterad Idag 21:41 publicerad 12 juni 2025
– av Jan Sundstedt
Brian Wilson Beach Boys
Brian Wilson blev 82 år.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

54 490 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Brian Wilson, den legendariske musikern och kreativa kraften bakom The Beach Boys, har avlidit vid 82 års ålder. Wilson, som var en av grundarna till bandet och dess ledande låtskrivare, lämnar efter sig ett arv som förändrade pop- och rockmusiken för alltid.

Brian Wilson föddes den 20 juni 1942 i Inglewood, Kalifornien, och visade tidigt prov på enastående musikaliska talanger. Redan i början av 1960-talet bildade han tillsammans med sina bröder Dennis och Carl, kusinen Mike Love och vännen Al Jardine The Beach Boys.

Gruppen blev snabbt synonym med det så kallade ”kaliforniska soundet” – musik som fångade surfkulturen, ungdomslivets frihet och soliga stränder.

Men det var Brian Wilsons visionära låtskrivande och produktion som verkligen satte bandet på kartan. Hans arbete med albumet Pet Sounds från 1966 anses än idag som ett av de mest inflytelserika i musikhistorien.

Med komplexa arrangemang och känsliga texter tog Wilson popmusiken till nya höjder och inspirerade generationer av artister världen över.

Rock & Roll Hall of Fame och Grammys

The Beach Boys släppte officiellt 29 studioalbum, 11 livealbum och 75 singlar. Wilson och bandet valdes in i Rock & Roll Hall of Fame redan 1988. Som soloartist vann Wilson två Grammy Awards av totalt nio nomineringar, och 2001 hedrades The Beach Boys med en Grammy Lifetime Achievement Award.

År 2000 valde Paul McCartney in Wilson i Songwriters Hall of Fame och hyllade honom som ”en av de stora amerikanska genierna”. 2007 fick Wilson ta emot Kennedy Center Honors för sitt livslånga bidrag till amerikansk kultur genom musik och scenkonst.

Paul Stanley från KISS hyllade nyligen Wilson på Twitter: ”Brians häpnadsväckande musikaliska briljans kommer att glädja och påverka generationer framöver. Tack, Brian, och vila i frid”.

Psykisk ohälsa och personliga utmaningar

Trots sin framgång kämpade Brian Wilson under stora delar av sitt liv med psykisk ohälsa och drogmissbruk, vilket påverkade både hans personliga liv och karriär. Han drog sig tidigt tillbaka från turnélivet för att fokusera på studion, där han skapade några av sina mest banbrytande verk.

Hans kamp och återhämtning blev en viktig del av hans historia och bidrog till att göra honom till en ännu mer komplex och beundrad artist. Hans sista soloalbum blev No Pier Pressure, som släpptes 2015.

Brian Wilson fortsatte att skapa musik långt in i vuxen ålder och gjorde sin sista offentliga konsert 2022. Hans inflytande sträcker sig över flera musikgenrer, från surfrock och pop till art rock, och låtar som Good Vibrations och God Only Knows är odödliga klassiker.

Familjen meddelade hans bortgång med orden: ”Vi är förkrossade över att meddela att vår far Brian Wilson har avlidit. Vi saknar ord just nu. Vänligen respektera vår integritet vid denna tidpunkt då vår familj sörjer. Vi inser att vi delar vår sorg med världen”.

Brian Wilson lämnar efter sig ett rikt musikalisk arv och en plats som en av de mest betydelsefulla och innovativa musikerna i 1900-talets populärkultur. Nu sörjer musikvärlden en sann pionjär, men hans toner och melodier kommer att leva vidare och fortsätta inspirera.

Faktaruta: Brian Wilson

Namn: Brian Douglas Wilson
Född: 20 juni 1942, Inglewood, Kalifornien, USA
Död: 11 juni 2025, 82 år gammal
Yrke: Musiker, låtskrivare, producent, sångare, basist
Band: The Beach Boys (grundare och kreativ ledare)

Milstolpar i musiken:

  • I Get Around (1964)
  • Help Me, Rhonda (1965)
  • California Girls (1965)
  • Pet Sounds (1966) – banbrytande album med komplexa arrangemang
  • Good Vibrations (1966) – en av popmusikens mest hyllade singlar
  • God Only Knows (1966)

Musikaliskt arv:

  • Pionjär inom studioteknik och flerspårsproduktion
  • Känd för innovativa vokalharmonier och orkestreringar
  • En av 1900-talets mest inflytelserika låtskrivare och producenter
  • Påverkade artister som The Beatles och många inom pop och rock
  • Förde surfrock till konstnärligt nya höjder med Pet Sounds
  • Hans verk kombinerar kommersiell pop med djup och känslomässig komplexitet

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Thrillermästaren Frederick Forsyth är död

publicerad 11 juni 2025
– av Jan Sundstedt
Frederick Forsyth
Frederick Forsyth blev 86 år gammal.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

54 490 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Frederick Forsyth, författaren bakom odödliga klassiker som Schakalen och Krigshundarna, har gått bort vid 86 års ålder efter en kort tids sjukdom. Han avled den 9 juni i sitt hem i Jordans, Buckinghamshire, omgiven av sin familj.

Frederick Forsyth började sin yrkeskarriär som pilot i Royal Air Force, blev sedan utrikeskorrespondent för Reuters och BBC, och var under kalla kriget en informell tillgång för MI6 under konflikter som Biafrakriget.

Livserfarenheter som lade grunden till hans journalistiska och faktabaserade berättarstil. Han kom sedermera att bli en av modern tids största thrillerförfattare.

Hans debutroman Schakalen (1971) skrevs på bara 35 dagar när Forsyth var ekonomiskt pressad. Boken blev en enorm succé tack vare sin realistiska skildring av en professionell yrkesmördare hyrd för att mörda dåvarande franske presidenten Charles De Gaulle.

Poängen (med Schakalen) var inte vem-som-ligger-bakom, utan tillvägagångssättet samt hur nära skulle han komma [de Gaulle].

Bland hans mest framstående verk märks Täcknamn Odessa (1972), Krigshundarna (1974) och Det Fjärde Protokollet (1984).

Frederick Forsyths författarskap präglades av en faktabaserad och dokumentär stil, där verklighetens komplexitet alltid stod i centrum.

Framgångsrika filmer och adelstitel

Under sin över femtio år långa karriär skrev Forsyth över 25 böcker som tillsammans sålts i över 75 miljoner exemplar globalt.

Många av dessa blev framgångsrika filmatiseringar – från Schakalen (1973) via Krigshundarna (1981) till senare produktioner som Det Fjärde Protokollet (1987).

För sitt livsverk belönades han 1997 med titeln Commander of the Order of the British Empire (CBE), och 2012 med Diamond Dagger-priset – Crime Writers’ Associations högsta utmärkelse.

Trots sin framgång förblev Forsyth en lågmäld, forskningsdriven författare som ofta betonade hur hans egen bakgrund – allt från militära uppdrag till granskande journalistik – gav hans berättelser en distinkt trovärdighet.

Nu sörjer världen en sann berättarmästare – men hans historier, lika fängslande som skarpa, kommer att leva vidare och inspirera generationer framöver.

Faktaruta: Frederick Forsyth

Namn: Frederick McCarthy Forsyth
Född: 25 augusti 1938, Ashford, Kent, England
Död: 9 juni 2025, Jordans, Buckinghamshire
Yrken: RAF-pilot, utrikeskorrespondent, författare
Debutroman: The Day of the Jackal (1971) – Schakalen

Övriga kända verk:

  • The Odessa File (1972) – Täcknamn Odessa
  • The Dogs of War (1974) – Krigshundarna
  • The Devil's Alternative (1979) – Djävulens alternativ
  • The Fourth Protocol (1984) – Det Fjärde Protokollet
  • The Fist of God (1994) – Guds knytnäve
  • The Afghan (2006) – Afghanen
  • The Cobra (2010) – Kobran
  • The Kill List (2013) – Dödslistan
  • The Fox (2018) – Räven

Utmärkelser:
– Commander of the Order of the British Empire (CBE), 1997
– Diamond Dagger, Crime Writers’ Association, 2012

Stil: Dokumentär, researchdriven och faktabaserad thriller
Sålda böcker: Över 75 miljoner exemplar globalt
Filmatiseringar: Schakalen (1973), Täcknamn Odessa (1974), Krigshundarna (1981), Det Fjärde Protokollet (1987) - med flera

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Döden – ur annat perspektiv

Människan och medvetandet

Skulle vi må bättre av att vidga vår syn på döden? Kan vi leva ett rikare liv med högre närvaro genom att se döden på ett naturligare sätt – utan fruktan?

publicerad 11 juni 2025

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

54 490 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Kan det vara så att vi faktiskt saknar grundläggande livskunskap? Födelse, levnad och död är ju livsprocesser alla genomgår. Men trots att de är gemensamma för alla kan våra inställningar till dessa förlopp skilja sig avsevärt åt. Människans syn på livet och döden påverkas av både prägling under uppväxten, kulturell omgivning, tillägnad livs­kunskap, egenart och utvecklingsnivå. Hennes inställning till döden blir särskilt synbar ställd i svåra situationer. När döden uppfattas av människan såsom existensens definitiva slut blir den självklart något att frukta. Ställd inför hotande fara och utan förståelse för dödens natur söker hon undvika den till varje pris. Men kan priset bli för högt? Detta är ämnen för individuell begrundan.

Den fysiska livsformens bevarande är det som värderas mest av de flesta människor, vilket visar att något ädelt är under utveckling. Det är i det fysiska livet vi lär oss älska och värna om varandra. Detta ädla behöver uppnås innan livs­tillit, urskill­nings­förmåga och verkligt sunt förnuft kan vakna, och vi med högre mental­med­vet­en­het och med ökad kunskap om människans evolution kan betrakta livet ur ett högre perspektiv. Om hjärtats högre emotionella egenskaper inte utvecklades först skulle människan riskera att bli av en kall och omänsklig natur, lagd åt att hamna på avvägar i livet.

Goda kvaliteter såsom medkänsla och ödmjukhet gror lättare under svåra omständigheter, sådana som ofta ger upphov till begrundan av hållna värderingar. Genom att människan försätts i krissituationer och lär sig hantera dessa ”förbereds marken” inom henne och möjliggör medvet­enhets­­­utveckling.

Gemensamma kriser i ett samhälle har potential att höja den kollektiva medvetenheten. De bearbetade livs­erfarenheterna erbjuder en bördigare jord för de frön av kunskap som såtts i människoriket av högre naturrikens individer. Medvetenhetens normalt långsamma utveckling påskyndas när vi tillvaratar de möjligheter som ges oss under livets gång och när vi reflekterar över och bearbetar våra erfarenheter. Ett öppet och undersökande sinnelag förhindrar att emotionella illusioner och mentala fiktioner kristalliseras i vår tankevärld. Ett viktigt steg tas när människan börjar att söka förstå livets högre mening. Detta möjliggör en begynnande förståelse för människans utvecklingsväg och ett förändrat förhållningssätt till både livet och döden.

Den västerländska illusionen om bara-ett-liv

Av jordens alla invånare lär en majoritet ha insikten att detta jordeliv endast är ett av ofantligt många. Det är i västvärldens mer sekulariserade samhällen som denna kunskap ignorerats till förmån för materiell utveckling, med undantag av de stora tänkare genom tiderna, vilka insett reinkarnationens faktum. Att födas och att dö är för individen liksom aktivitet och vila, båda lika nödvändiga ur det verkliga jagets synvinkel. Vi går in i och ut ur inkarnation, om och om igen, med högst varierande perioder av vila. Det är endast det lägsta av våra höljen, den fysiska organismen, vi lämnar bakom oss på jorden. Existensen fortsätter, och lika verkligt som vi uppfattar vårt vanliga liv uppfattas tillvaron efter den så kallade döden. Det verkliga offret eller ”döden” ur jagets synvinkel är att födas till den fysiska världen – med alla dess begränsningar. Ändå är det i fysiska världen vi har att göra de livs­erfarenheter som tar oss framåt på evolutionens väg.

Den fysiska döden kommer för oss alla förr eller senare. När organismen är alltför tärd och sjuklig kommer det ena eller det andra orsaka den inre människans tillbakadragande, vilket kan kallas den naturliga döden. Detta är något oundvikligt, och ur det verkliga jagets synvinkel något nödvändigt och gott. Ett fysiskt redskap som inte längre kan tjäna sin funktion måste människan lösa ur sitt grepp och jaget således frigöras för högre existens. Människans fruktan att mista nära och kära kan naturligtvis vara stor, emedan vi i vår okunnighet tror att vi verkligen förlorar dem, och i fysisk gestalt är detta förstås sant. Men sanningen är att vi har mött och älskat varandra i så många skepnader, att vi får vara tacksamma att minnena av våra avsked i det förflutna är utom räckhåll för oss. Trots detta kan den jordiska kärleken naturligtvis ge upphov till stor sorg och saknad när en älskad närstående dör, men med de insikter vi har möjlighet att nå genom högre livskunskap kan vi undvika att låta oss förtäras av sorgen. Vi möts igen, och banden stärks. Döden är ingenting att frukta utan är en befriande övergång och glädje när vi går vidare till finare existensvärldar.

Många har vittnat om de upplevelser som mött dem under så kallade nära-döden-upplevelser – NDU – vilka dock visar endast den första anhalten efter döden – den enda från vilken människan kan återvända. Mycket mer återstår för jaget att uppleva i dessa högre världar under det att hon successivt frigör sig från emotionalhöljet och sedermera mentalhöljet, vilka möjliggjort hennes känsloliv och tankeliv under inkarnationen.

Foto: Pixabay

Konsekvensen av förnekelse

I det moderna samhället har ny teknologi inom vården mångdubblat kapaciteten att rädda människoliv, på gott och ont. Målet att till varje pris förlänga och rädda liv kan vara lovvärt och riktigt, men detta är inte alltid fallet. När eventuella konsekvenser av påstådda förebyggande och livsuppehållande åtgärder inte beaktas, kan dessa ge desto allvarligare följder för individen. Ibland förlänger livsuppe­hållande åtgärder livet i en organism som inte längre tjänar sitt syfte och där det högre jaget bara väntar på lämpligt sätt att gå över. Kunde vi se detta ur ett högre perspektiv, skulle vi kanske le överseende åt människornas ihärdiga försök att ”rädda liv”. Många gånger skadar dessa försök mer än de gör gott.

Om vi vid svåra och dödshotande tillstånd, där möjlighet till tillfriskning är utesluten, i stället kunde acceptera vårt tillstånd som en förberedelse för övergång, med tillit till att inkarnationen går mot sitt slut, skulle vi i stället kunna välja att dö tryggt hemma i lugn och välkänd miljö. Med våra nära och kära samlade kan detta bli till en stilla och vacker övergång, ett fint farväl, samtidigt som möjlighet finns att ta hjälp av palliativa insatser vid behov.

Förutom fysiska organismens begränsning när det gäller livslängd har även skördelagen sin verkan, inte enbart individuellt utan även kollektivt. Att människor ”tas ur inkarnation” är ingen slump utan har alltid en orsak, även om den må vara avlägsen och omöjlig för oss att förstå. En älskad människas död har även en betydande inverkan på närståendes utveckling, vilket ur ett högre perspektiv och under vissa omständigheter skulle kunna ses som en offerhandling. Varje individ har dessutom alltid ett livets skuldkonto som lättas av vad som kan uppfattas som ”för tidig” död, såsom kan vara fallet vid olyckshändelser eller tragiska omständigheter. Oavsett för oss ofattbara orsaker får vi aldrig tveka att ge den omvårdnad våra medmänniskor behöver. Denna omsorg är förutom ren medmänsklighet även andras goda skörd, en gott­görelse för gamla skulder och god sådd genom en ny orsakshandling. Det långa tids­perspektivet är alltid en realitet även om det ytterst sällan beaktas. En begynnande förståelse för lagen om orsak och verkan leder ofrånkomligen till större ödmjukhet inför livet.

Foto: Pixabay

Från det högre perspektivet

De större perspektiven innefattar bland annat mänskligheten såsom kollektiv, civilisationers uppgång och fall, väsendenas medvetenhetsutveckling och planetens evolution, som alla står under högre lagar. Ur det högre perspektivet är inkarnationen en nödvändighet för att växa genom livserfarenheter, lärdomar och insikter, sådana vi endast kan få i den fysiska världen. När syftet med den enskilda inkarnationen uppnåtts (något vi ej har möjlighet att nå full insikt i), inga fler möjligheter till lärorika erfarenheter kan erbjudas eller den mänskliga organismen gjorts otjänlig, kallar Augoeides, människans skyddsängel, människan ur inkarnation för fortsatt tillvaro i finare materievärldar. Augoeides tillhandahåller människan ett kausalhölje under passagen genom människoriket. Allt detta är en helt naturlig process enligt kunskap som förmedlats till mänskligheten från högre rikens individer.

Alla dessa upprepade inkarnationer tjänar till att utveckla tolv essentiala egenskaper hos människan, vilkas uppnående är nödvändiga inför nästa etapp i evolutionen, hennes övergång till det femte naturriket. Dessa för människan väsentliga egenskaper är livstillit, självtillit, laglydnad, rättrådighet, opersonlighet, offervilja, trohet, förtegenhet, livsglädje, målmedvetenhet, vishet och enhet. Alla dessa rymmer många närliggande egenskaper. Detta följande naturrike – essentialvärlden eller enhets­världen – existerar i finare materia än den fysiska, och där måste allt som inte är enhet, kärlek och visdom vara övervunnet en gång för alla. Innan dess är gemensamma målet i människoriket att uppnå enhet och broderskap, återspeglat i ett samhällsbyggande av helt ny kvalitet. Då kan mänskligheten genom sitt utstrålande av ljus, kärlek och kraft fullgöra sin egentliga roll och vara till välsignelse för lägre naturriken.

I vår tid finns denna kunskap om verkligheten framställd genom mentalsystemet hylozoik, förmedlat på nytt av den svenske esoterikern Henry T. Laurency (1882-1971) och är särskilt anpassad för västerländska sinnen.

 

Lena Fredriksson

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norsk spelstudio släpper nytt Mumin-spel

publicerad 10 juni 2025
– av Sofie Persson
Winter’s Warmth släpps till PC och konsoler under 2026.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

54 490 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Åttio år efter att Mumintrollen såg dagens ljus, får Tove Janssons bok nytt liv i spelvärlden. Winter’s Warmth bygger på Trollvinter – en berättelse om ensamhet, mognad och frigörelse, både för Mumintrollet och dess skapare.

Trollvinter, som är den sjätte boken om Mumintrollen, brukar räknas som en av Tove Janssons mest personliga verk. Den kretsar kring Mumintrollet som vaknar upp under vinterns dvala och ensam beger sig ut i vinterlandet. Där upptäcker han sig själv och mognar på personliga plan. Författaren skrev boken under en turbulent tid i sitt liv, där hon beslutade sig för att gå emot familjens värderingar och flytta ihop med sin kvinnliga partner.

För första gången tog hon steget fullt ut och började leva tillsammans med en annan kvinna. Hon frigjorde sig från familjen och blev vuxen. Efter detta blir hennes berättelser djupare och mer filosofiska, och handlar mer om existentiella frågor, säger systerdottern Sophia, som förvaltar sin mosters konstnärliga arv, till norska statskanalen NRK.

Winter’s Warmth, utvecklas av norska spelutvecklaren Hyper Games. Precis som boken präglas spelet av mycket känslor och ensamhet.

Boken är inte rädd för att ta tag i teman som ensamhet, död och isolering, och det ska inte spelet heller vara, säger vd:n Are Sundnes.

”Fortsätter traumatiseringen”

Vidare vill man få in de mer skrämmande elementen som också Jansson har i böckerna. Sundnes pekar exempelvis på Mårran, som han menar har ”traumatiserat fyra-fem generationer av skandinaver”.

Vi fortsätter den traumatiseringen genom spelen, säger han och fortsätter:

Jag tycker att det är fint om vi kan väcka lite känslor. Jag tycker inte att man ska vara rädd för att folk blir ledsna eller rädda. Det är ju en del av spelmediet att det ska täcka känslor.

Spelet kommer att släppas under nästa år och finnas till PC till en början, det kommer också att släppas på konsoler, men det är oklart vilka. Spelutvecklaren släppte även ett Mumin-spel under 2023 som heter Snusmumriken: Mumindalens melodi som finns på PC och Switch.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.