En indisk rhesusapa har blivit en stor internetsnackis efter att den ”adopterat” en hemlös hundvalp och tagit hand om den som sin egen unge.
På filmklipp kan man se hur rhesusapan bär runt på hundvalpen och till synes skyddar den från potentiella hot, samtidigt som hundvalpen själv verkar ha funnit sig i sin nya familjesituation.
Den udda konstellationen har vållat mycket munterhet och fått mycket uppmärksamhet i staden Allahabad, och såväl apa som hundvalp ska ha fått mycket mat och godsaker kastade till sig av muntra förbipasserande.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
På 1700-talet gick Sverige i bräschen för tryckfriheten - och även för medborgarnas rätt att ta del av offentliga handlingar.
Denna unika lagstiftning har under lång tid uppmärksammats även internationellt och har till och med inkluderats i Unescos världsarv.
I den digitala tidsåldern har tillgången på personuppgifter via kryphål i lagarna samtidigt exploaterats av företag och kriminella - något som blivit ett växande samhällsproblem.
År 1766 blev Sverige det första landet i världen att införa lagstiftning som garanterade tryckfrihet och allmänhetens rätt att ta del av offentliga handlingar. Denna lag, som var en föregångare till dagens Tryckfrihetsförordning, reglerade i konkreta ordalag rätten att publicera tankar, fakta och idéer i tryck. Tryckfrihetsförordningen är idag en av Sveriges grundlagar, och utsågs 2023 av Unesco även till en del av världsarvet.
En central del av denna för tiden banbrytande lagstiftning var offentlighetsprincipen, som innebär att allmänheten har rätt att ta del av myndigheters handlingar. Den utvecklas i Tryckfrihetsförordningen och Regeringsformen, och skyddar även rätten att närvara vid exempelvis rättegångar och politiska sammanträden. En allmän handling kan vara allt från ett mejl eller brev till en inspelning eller en rapport – så länge den finns hos en myndighet. Vissa dokument är fortfarande sekretessbelagda, till exempel där säkerhetsskäl eller skydd av privatpersoner kan motiveras. De offentliga handlingarna får däremot kopieras, delas och till och med läggas ut på nätet om man så vill.
Finland och Sverige unika i Europa
Flera länder har lagar som ger medborgarna rätt att ta del av offentliga handlingar. I Europa har exempelvis Danmark, Norge, Frankrike, Tyskland, Portugal, Storbritannien och Irland lagstiftning om insyn i myndigheters arbete. Däremot är det bara Sverige och Finland som, i samband med att lagarna lanserades 1766 var ett och samma land, har offentlighetsprincipen inskriven i sin grundlag. Även USA, Kanada och Australien har lagar om offentlighet, men dessa är vanliga lagar och inte en del av ländernas grundlagar.
”Kapitalisering av demokrati”
Offentlighetsprincipen är avsedd att ge medborgare, journalister och forskare insyn i myndigheter och beslutsfattande. Genom att allt offentliggörs avser den bland annat att motverka korruption, maktmissbruk och ineffektivitet, och i grunden stärka det demokratiska samhället. Den är samtidigt inte fri från en egen problematik, där exempelvis företag har funnit sätt att utnyttja dess svagheter för ekonomisk vinning och privatpersoner kommer i kläm på grund av att uppgifterna missbrukas.
I Sverige innebär offentlighetsprincipen att vem som helst kan begära ut en allmän handling och kopiera den, vilket även gäller uppgifter från myndigheter som Skatteverket, Trafikverket, Bolagsverket och Lantmäteriet. Offentliga uppgifter kan handla om namn, adress, telefonnummer, fastighetsinformation och ibland fordonstillhörighet.
Detta har samtidigt lett till att företag och sajter som Eniro och Hitta i nuläget kan lägga ut uppgifter som namn, adress, telefonnummer och ibland även bil- och hundägande för privatpersoner offentligt. Den svenska polisen beskriver tillgången på privata uppgifter som ett problem, och har exempelvis publicerat en utförlig guide till att minska sin exponering på nätet som du kan ta del av här.
Företag finner kryphål
Sajter som MrKoll, Ratsit, Merinfo har tagit exploateringen av personuppgifter ännu ett steg längre. Som betalande kund kan du genom dessa få tillgång till hela personnummer, kreditupplysningar, löneuppgifter samt om personen har någon pågående eller tidigare handling vid domstol eller liknande. Det går också ofta att se vilka som bor grannar med personen, samt en detaljerad beskrivning om hur man hittar till rätt lägenhet, om personen exempelvis bor i ett flerfamiljshus.
Detta bryter egentligen mot lagen att offentligt publicera personers hela personnummer, men sajter som Ratsit och MrKoll undkommer ännu så länge detta på grund av de fungerar som kreditupplysningsföretag och därför lyder under Kreditupplysningslagen (KuL). Därför kan de, till betalande medlemmar, ge ut hela personnummer helt lagligt.
Delar av offentlighetsprincipen exploateras av företag. Foto: iStock
Det går självklart att argumentera både för och emot dessa tjänster. Att kunna se löneuppgifter kan exempelvis vara en fördel för att jämföra sin lön med kollegors och säkerställa rättvisa arbetsvillkor, eller för att granska löneskillnader mellan anställda och chefer. Vissa uppger också att de använder dessa tjänster för att kontrollera någon de överväger en relation med, exempelvis genom att se ekonomisk status eller eventuella rättsliga domar.
Samtidigt kan tjänsterna utnyttjas av kriminella för att kartlägga potentiella offer. Informationen gör det enkelt att se en persons ålder, kön och om de bor ensamma – utan skydd av exempelvis en vakthund. Dessutom kan tillgång till personnummer och andra personuppgifter användas vid bedrägerier, identitetskapningar eller falska låneansökningar.
Sverige är inte ensamt om att ha företag som tjänar pengar på offentlighetsprincipen. Även i Finland utnyttjas liknande lagar för att sälja uppgifter, och i USA använder många företag Freedom of Information Act för att kommersialisera offentlig information.
Regeringens utredning
Regeringen tillsatte den 19 oktober 2023 en utredning om ett förstärkt skydd för personuppgifter på tryck- och yttrandefrihetsområdet. Syftet var att stärka den personliga integriteten när personuppgifter publiceras i vissa söktjänster.
Utredningen, ledd av Daniel Gustavsson, föreslog att begränsa grundlagsskyddet för söktjänster som offentliggör uppgifter om adresser, telefonnummer och lagöverträdelser. Istället skulle dessa omfattas av dataskyddslagen och GDPR, vilket skulle ge ett starkare skydd för individers personuppgifter.
Förslagen uppges sammantaget syfta till att balansera yttrandefrihet med integritetsskydd i en digital era. Utredningen, som skulle ha redovisats senast den 15 november 2024, har nu slutfört sitt arbete och överlämnat sina förslag.
EU och grundlag krockar
Dataskyddsförordningen, GDPR, är en EU-lag som trädde i kraft 2018 för att ge privatpersoner större kontroll över sina personuppgifter. Lagen kräver i vidare mening att företag och organisationer hanterar dessa uppgifter säkert och transparent. Privatpersoner har rätt att få veta vilka uppgifter som samlas in, hur de används samt även rätt att begära korrigering eller radering vid fel. Under vissa omständigheter kan man kräva att uppgifter tas bort helt, den så kallade ”rätten att bli bortglömd”. GDPR skyddar även mot oönskad direktmarknadsföring och möjliggör flytt av data mellan tjänster. Lagen stärker i detta avseende individens rättigheter och skapar tydliga regler för hantering av personuppgifter inom EU.
EU:s lag och den svenska grundlagen går dock emot varandra när det gäller sajter som exempelvis Eniro eller MrKoll. Enligt GDPR har man som privatperson rätt att vända sig till verksamheter som behandlar personuppgifter och be att få dem raderade. Däremot har de flesta sajter ett så kallat utgivningsbevis, vilket ger dem rätt att publicera uppgifter utan samtycke och har därmed grundlagsrätt att också neka om någon begär att deras uppgifter tas bort.
Så minskar du din synlighet på nätet
Det första man bör göra om man inte vill ha sitt telefonnummer synligt är att kontakta sitt telefonbolag och begära hemligt nummer. Det innebär att bolagen inte lämnar ut telefonnumret till nummerupplysningssajter. Däremot kan man behöva gå in på vissa sajter och själv manuellt plocka bort numret i efterhand.
På Eniro och Hitta.se kan man logga in med BankID och ändra sina uppgifter. På Ratsit kan man logga in med BankID och helt dölja sina uppgifter. Det ska också gå fint att kontakta kundtjänst om man inte har BankID. Det ska dock tilläggas att ”validerade medlemmar” på sajten ändå kan se ens uppgifter. På Merinfo.se kan man även där logga in för att plocka bort sina uppgifter eller kontakta kundtjänst.
Det går inte att helt ta bort alla uppgifter på MrKoll.se, något som hänvisas till offentlighetsprincipen. Däremot kan man logga in med BankID och göra sitt telefonnummer och sin adress osynlig. Telefonnummer kan man göra osynliga permanent, men adressen går bara att göra osynlig med 30 dagars intervall, sedan måste man återigen gå in och dölja den manuellt. Det ska tilläggas att hela adressen inte döljs, postnummer och ort finns kvar oavsett. Att hitta var man logga in på sidan kan också vara klurigt. Gå in på kundservice och läs sedan under rubriken ”Hur kan vi hjälpa dig?”. Där kan man klicka sig vidare på ”Det gäller något som är publicerat hos er” och hitta inloggningssidan.
På Lexbase, en databas som lagrar offentliga handlingar från svenska domstolar, kan man inte plocka bort sig själv enligt sajten. På upplysning.se som främst tillhandahåller kreditupplysningar, men som också fritt publicerar adresser, ska det gå att söka efter sitt namn och klicka sig in på sin sida. Kopiera sedan webbadressen till din sida och mejla den till info@upplysning.se tillsammans med ditt fullständiga namn och din hemadress. Skriv i mejlet att du vill bli borttagen från sajten och invänta om det fungerar.
Som tidigare nämnts kan man i enlighet med GDPR kontakta bolag för att få sina uppgifter raderade. För att underlätta sådant har Integritetsskyddsmyndigheten IMY skapat en brevmall man kan använda. Skulle ett företag sedan neka att ta bort uppgifterna kan man lämna in klagomål till IMY. Tidigare har dock IMY inte behandlat klagomål från sajter som har utgivningsbevis, det vill säga grundlagsskyddad rätt att publicera uppgifter, om det inte funnits något undantag från grundlagsskyddet. På senare tid har domstolspraxis förändrats både på europeisk och nationell nivå. Denna utveckling har fått IMY att bedöma sig behöriga att utreda klagomål mot söktjänster med frivilligt utgivningsbevis.
Slutet för rättsdatabaser
Under 2024 vägrade ett antal domstolar att lämna ut allmänna handlingar till bland annat Nyhetsbyrån Siren samt olika rättsdatabaser med hänvisning till EU:s dataskyddsförordning GDPR. Siren tog detta vidare juridiskt och hänvisade till grundlagen. Nyhetsbyrån använder dessa handlingar i journalistiskt syfte, men också i sina databaser Acta Publica och Be Informed, där man kan se vilka personer som dömts för olika brott.
Hovrätten beslutade förra året att Nyhetsbyrån inte hade rätt att föra ett fullständigt register över domar, samt att personnummer, namn och adress för enskilda personer inte fick nå allmänheten via deras betalande kunder. Däremot fick Siren använda det i journalistiskt syfte.
I början av 2025 slog även högsta domstolen fast att hovrättens beslut var rätt och att handlingar inte får delas vidare till betalande kunder i en databas. Beslutet innebär att domstolen anser att EU:s dataskyddsförordning väger tyngre än svensk grundlag.
Högsta domstolens ställningstagande kan innebära en början på slutet för andra rättsdatabaser som exempelvis Ratsit, MrKoll och Lexbase, som idag gör det möjligt för betalande kunder att söka efter domstolsbeslut.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Den muslimske ledaren Aynur Birgalin menar att skaparna bakom den animerade tv-serien The Simpsons använder den till att ”programmera” publiken och förbereda för verkliga händelser som ännu inte ägt rum.
I många år har tittare tvärsäkert hävdat att The Simpsons på ett närmast kusligt sätt återkommande lyckats förutspå världshändelser av olika slag och i tv-serien lyft fram saker som ännu inte hänt, men som senare blivit verklighet.
Donald Trump som president, influensaliknande pandemier från Asien, uppfinningar som vid tidpunkten inte existerade, Siegfried & Roys tigerincident, stormningen av Kapitolium och utpekandet av framtida Nobelprisvinnare är några få av många fler exempel på detta som brukar lyftas fram.
Muftin Birgalin, som är ordförande för den andliga administrationen för muslimer i ryska delrepubliken Basjkirien, menar dock att det varken handlar om profetior eller någon slump – istället hävdar han att ”dirigenterna bakom kulisserna” högst medvetet använder serien för att påverka allmänheten.
– Vi hör ofta att The Simpsons påstås förutspå framtiden. Men låt oss fundera över det hela. Kan det bara vara tillfälligheter? Nej, naturligtvis inte, argumenterar den rättslärde muslimen.
– Det här är inte förutsägelser utan specifika krafters avsiktliga arbete med att implantera vissa koncept via popkulturen för att testa allmänhetens reaktion och förbereda människor för olika händelser, fortsätter han.
”Inget skämt”
Enligt Birgalin används filmer, tv-serier och memer för att ”programmera” publiken och kontrollera deras tankar. Han lyfter också fram den amerikanska serien Madam Secretary som han menar är ”nästan 90 procent identisk” med verkliga händelser i Ukraina.
Serien, som kretsar kring den fiktiva amerikanska utrikesministern Elizabeth McCord, visades 2015-2016. En medverkande ukrainsk karaktär bar efternamnet Zelinsky, vilket påminner mycket om den ukrainske ledaren Volodymyr Zelenskyj, som valdes till president 2019.
– En tillfällighet? Nej. Det är ett i förväg planerat scenario. Det är inte ett skämt. Det är inte något att skratta åt, utan en allvarlig signal att tänka på, menar Birgalin.
Kritiker till teorin menar att ”profetiorna” i The Simpsons snarare ska betraktas som slumpmässa sammanträffanden och pekar exempelvis på att covid-19 inte var det första luftburna virusutbrottet från Asien, och att Donald Trump redan år 2000 gjorde ett misslyckat försök att bli president.
– Om man studerar historia och matematik är det bokstavligen omöjligt för oss att inte förutsäga saker. Om du säger tillräckligt många saker kommer några av dem att överlappa med verkligheten, har Simpsons-producenten Matt Selman tidigare kommenterat om seriens förutsägelser.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Tänk dig en bok som är lika mycket ett konstverk som en saga. Den gyllene Dalen av Malin Sellergren är just en sådan skapelse – en rikt illustrerad konstsaga där poesi och bild samverkar för att beröra läsaren på djupet.
I en tid då skärmar konkurrerar om barnens uppmärksamhet bjuder denna bok in till en lugn stund av läsning och betraktelse, för både stora och små.
När bildkonst och poesi möts
Den gyllene Dalen är en unik berättelse där varje sida pryds av fantasifulla färgillustrationer och poetiska sångtexter. Historien följer en liten flicka som längtar efter frihet bortom det strikta barnhemmet där hon bor. När hennes lillebror går bort i sjukdom förlorar hon livsgnistan och börjar bokstavligen krympa av sorg.
I desperation bestämmer hon sig för att söka efter den legendariska Gyllene Dalen – en plats där alla drömmar sägs bli verklighet. Snart får hon sällskap av den talande vandrande pinnen Charlie, och tillsammans ger de sig ut på sitt livs äventyr genom förtrollade skogar och höga berg.
Berättelsen kombinerar klassisk sagomagi med djupa teman. Genom flickans resa behandlas ämnen som hopp, mod, vänskap och att övervinna svåra motgångar. Sellergrens bakgrund som både konstnär och poet märks tydligt: texterna har en rytmisk, nästan musikalisk ton, och bilderna för tankarna till Elsa Beskows och Astrid Lindgrens sagovärldar. Läsaren bjuds in i en värld där eldflugor och skogsväsen dansar över sidorna, och varje uppslag är en visuell upplevelse i sig.
Karaktärerna Elara och Charlie ger sig i boken iväg på ett äventyr för att söka efter den försvunne brodern.
Naturens kraft och själens läkedom
En central inspiration bakom Den gyllene Dalen är kärleken till naturen. Malin Sellergren, som hämtar mycket av sin skaparglädje från skogar och sjöar, låter naturen spela en huvudroll i boken. Den trollska skog som flickan vandrar igenom blir inte bara en bakgrund, utan agerar nästan som en egen karaktär som speglar hennes inre resa. När hon möter viskande träd, glittrande älvar och små djur som hjälper henne längs vägen, påminns vi om hur läkande naturens närvaro kan vara.
– Jag ville skriva en saga som helar, förklarar Malin Sellergren. Genom att förena ord och bild i ett naturromantiskt äventyr hoppas jag att läsaren ska känna sig stärkt och inspirerad att hitta sin egen ”gyllene dal” – sin inre plats av hopp.
Den gyllene Dalen riktar sig visserligen till barn från 6 år och uppåt, men är verkligen en “allålderssaga”. Både unga och vuxna kan hitta något värdefullt i den – om det så är de fantasirika illustrationerna, de vackra verserna eller det trösterika budskapet att aldrig sluta tro på drömmarnas kraft. I en harmonisk blandning av ord och bilder har Malin Sellergren skapat en modern saga som påminner om klassikerna många av oss växte upp med, samtidigt som den känns fräsch och angelägen för dagens läsare.
Den gyllene Dalen är mer än en bok – det är en upplevelse som vill påminna oss om naturens magi och om kraften i vårt eget hopp.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
I William Shakespeares födelsestad Stratford-upon-Avon, England, pågår just nu en hårt kritiserad omprövning av den världsberömde dramatikerns kulturella arv.
Stiftelsen Shakespeare Birthplace Trust, har nämligen beslutat om att ”dekolonisera” sin ansenliga och omfattande samling av bland annat Shakespeare-relaterat material, mot bakgrund av att detta påstås riskera att främja ”vit överhöghet”.
Man uppger att beslutet innebär att utforska imperiets och kolonialismens inverkan på museets samlingar, samt hur Shakespeares verk har bidragit till dessa narrativ.
Stiftelsen menar att vissa objekt i samlingarna kan innehålla ”språk eller avbildningar som är rasistiska, sexistiska, homofobiska eller på annat sätt skadliga”, rapporterar The Standard.
Initiativet är ett resultat av en studie som genomfördes tillsammans med Dr Helen Hopkins från University of Birmingham 2022. Studien kritiserade stiftelsens attraktioner i Stratford för att porträttera Shakespeare som ett ”universellt geni” – en tanke som påstås ”stärka ideologin om vit europeisk överhöghet”.
Som en del i initiativet planerar Shakespearestiftelsen att diversifiera sitt fokus genom att fira globala kulturella bidrag, såsom den bengaliska poeten Rabindranath Tagore och Bollywood-dans inspirerad av ”Romeo och Julia”.
Demontering av historien
Kritiker menar dock att beslutet är en del av en bredare trend att dekolonisera kulturella institutioner. Man uttrycker oro för att en sådan omprövning av historiska figurer som William Shakespeare kan leda till en demontering av inflytelserika vita personer i Väst, snarare än att främja en verklig förståelse för det komplexa kulturella arvet.
Shakespeare Birthplace Trust betonar att projektet inte ska ses som kritik av Shakespeares verk, utan syftar till att omvärdera den historiska kontexten av museets samlingar och artefakter.
Att ”dekolonisera” Shakespeares arv riskerar dock enligt bedömare att inte bara förlora den historiska kontexten av den världsberömde skaldens verk. Initiativet riskerar dessutom att förvanska den kulturella betydelsen av en av de mest inflytelserika författarna genom tiderna.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
