3. Valkampanjen 2016

Konspirationen mot Trump

I denna fjärde och avslutande artikel om konspirationsförsöken mot Donald Trump lyfter Dan Ahlmark fram att det framstår som klart, att det förekommit en kriminell konspiration i syfte att hindra Trump att bli president. Bland annat användes olagliga avlyssningar mot personer i hans kampanj.

publicerad 10 oktober 2018
- av Dan Ahlmark

Vinna eller försvinna för Nordens viktigaste dagstidning!


2739 kr av 100 000 kr insamlade. Stöd kampanjen via swish 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Tidigt, troligen redan under 2015, hade olika privata företag – underleverantörer till FBI – utnyttjat en ej legal möjlighet att söka information genom att ta del av resultat från elektronisk avlyssning av olika personer av politiskt intresse. Många av dessa var troligen involverade i primärvalskampanjerna. Dessa underleverantörer arbetade uppenbarligen för en eller flera demokratiska kandidater. Denna möjlighet stängdes troligen under våren 2016 genom att chefen – amiral Mike Roger- för organisationen (NSA), som insamlade dessa data, upptäckt missbruket. Hillary Clinton började samtidigt med nerstängningen av denna informationskanal finansiera en eventuell redan tidigare pågående undersökning av kontakter Trump haft i Ryssland. Materialet togs fram från bland annat ryska källor av en brittisk före detta underrättelseanställd (Steele), som avskydde Trump. Denne Steele arbetade under 2016 också åt FBI, som betalade honom kanske före Clintons och Demokratiska Nationalkommitténs finansiering av dossiern. Det är troligt, att någon rysk underrättelsetjänst deltog i arbetet att framställa denna dossier, där Trump bland annat vid ett besök i Ryssland i samband med en skönhetstävling sägs ha ordnat att några prostituerade kissade på den säng, som president Obama sovit i under sitt besök i Moskva (därav det alternativa namnet Golden Shower Dossier).

Ett skäl till att man nu tror, att amerikanska underrättelseorgan samarbetade med Steele vid framtagandet av dossiern, är att det till exempel i denna fanns en uppgift om att en Michael Cohen besökt Prag under 2016. Michael Cohen är namnet på Trumps advokat, och berörda personer utgick då tydligen ifrån, att han var i Prag för att samtal med ryska regeringstjänstemän eller dylikt. Problemet visade sig senare dock vara, att advokat Cohen aldrig besökt Prag, vilket hans pass och annan information visade, så det måste ha gällt en annan Cohen. Men bara polis- eller underrättelsekällor i USA kunde ha fått fram denna information om en felbedömd Cohen; sedan på något vis vidarebefordrat denna, så att det materialet hamnade i dossiern, som sedan bland annat användes som legal grund för avlyssning. Detta påminner om höga FBI-tjänstemäns (senare avslöjade) läckor om Trump till pressen, vilken information publicerades och då användes av FBI som skäl att genomföra olika åtgärder: ”Det står ju i tidningen, att detta skett, så vi måste som ansvariga för kontraspionaget i USA göra si och så för att skydda USA”.

Missbruket av dossiern var dock inte bara begränsat till att bli grunden för avlyssning, utan innehållet i den läcktes också under kampanjen till olika tidningar och orsakade därvid Trump politisk skada genom ryktesspridningen. Det finns indikationer, att en eller flera nu okända agenter från FBI direkt infiltrerade Trumps kampanj under hösten 2016. Förutom att kanske skapa bevis var väl då syftet att inhämta kunskap. Sådana ”collectors” kräver dock justitieministerns godkännande. Bushs pressekreterare Eri Fleischer kommenterade detta med, att ingen FBI-chef skulle placera agenter hos motståndaren i en presidentvalskampanj utan presidentens vetskap. Under sommaren sökte FBI minst ett tillstånd att elektroniskt avlyssna Trumps kampanj men blev nekade. I oktober 2016 sökte man tillstånd igen för att genomföra elektronisk avlyssning av en påstådd rysk agent – Carter Page – som arbetade i Trumps kampanj. Det är inte troligt att skälet var, att FBI-ledningen nu blivit rädd för att Trump ändå kunde vinna. Eftersom hans nederlag verkade sannolikt, var man ju rätt slarvig att dölja sina olika åtgärder.

Det är den så kallade FISA-domstolen som så gott som alltid bestämmer sådan avlyssning, och dess godkännande gör all tidigare – då illegal – avlyssning för det angivna syftet legal. Myndigheten, som söker tillstånd, måste därvid prestera ett verifierat och högt trovärdigt material för att få tillåtelse att avlyssna en amerikansk medborgare i USA. Men det huvudsakliga underlag, som FBI presenterade, var den ovannämnda dossiern, som fortfarande var helt overifierad. Och myndigheterna berättade vid ansökan inget om dess bakgrund inklusive finansiering och presenterade heller inte bakgrundsmaterial om Carter Page (vilket skulle ha kastat starka tvivel på, att han verkligen var en rysk agent). Det är möjligt att artiklar, skrivna på basis av läckor om dossierns innehåll, också använts för att komplettera materialet till FISA-domstolen. Frun till fjärdemannen i USA:s justitiedepartement (DOJ) – Bruce Ohr – hade arbetat med dossiern för bolaget, som fått uppdrag att producera den. Men även Bruce Ohr hade förvånande nog kontakter 2016 med det bolaget samt med Steele, och var den, som överlämnade den färdiga dossiern till FBI.

De personer, som sökt/skrivit under denna ansökan eller någon av tre senare likadana ansökningar (intervallvis förnyade med samma material) har begått brott. Vi talar i detta sammanhang om toppskiktet i FBI liksom flera biträdande justitieministrar, däribland Rosenstein, nuvarande andreman vid DOJ. Den första ansökan undertecknades av FBI-chefen Comey och biträdande justitieministern Yates. När man fick godkännandet av denna FISA-ansökan, fick man därmed rätten att även avlyssna dem, som Carter Page var i kontakt med, vilket innebär att väldigt många i kampanjen därmed kunde avlyssnas. Och att kunna avlyssna andra var huvudsyftet med ansökan. Avlyssning skedde nog inte främst för att avslöja något gällande ryska kontakter – man var ju medveten om att inget material som knöt Trump till Ryssland hade hittats  – utan att få underlag att skapa något, som kunde skada och kompromettera Trump. Men vad är då innebörden i detta ? Material bland annat lögner från en eller flera ryska underrättelsekällor användes alltså av USA:s högsta rättsmyndigheter för att på flera vägar försöka stjäla ett presidentval.

Beträffande Carter Page kan noteras, att han tidigare arbetat och hjälpt FBI i ett annat verkligt ryskt spionfall, vilket gör den plötsliga misstanken om, att han var rysk agent märklig. Naturligt nog förhördes han heller aldrig av FBI eller den senare Mueller-utredningen om sin ”verksamhet” och åtalades självfallet aldrig. Många tecken gör det tydligt, att denna FISA-ansökan var en ren bluff för att få möjlighet att avlyssna Trumps kampanj, och – ifall han vann – hans begynnande administration. Lustigt nog kan Carter Page nu civilt stämma alla berörda i FBI och DOJ för förtal och vinna höga bötesbelopp. De tidningar, som genom läckor erhållit falskt material om honom och publicerat det med hans namn, har då heller ingen immunitet mot sådana civilrättsliga krav. Trumps krävde i slutet av september 2018 att man nu låter allmänheten ocensurerat läsa visst tidigare censurerat bakgrundsmaterial avseende Carter Page samt innehållet i den sista FISA-ansökan. Denna begäran orsakade en storm av protester från demokrater i kongressen och även från FBI och DOJ. Man visste, hur förödande materialet var för konspiratörerna och – det demokratiska partiet.

Det har till och med förekommit uppgifter om, att FISA-domstolen inte avgjorde detta ärende, utan att det andra alternativet att få ett godkännande för avlyssning utnyttjades. Det är att justitieministern godkänner ansökan. Men enligt lagen syns ett krav då vara, att presidenten godkänt åtgärden. Men att Obama gjort det, verkar mycket orealistiskt med hänsyn till den politiska risken.

En del av vår kunskap om beteendet inom bland andra FBI kommer från den mängd av SMS som chefsagenten Strzok och juristen Lisa Page utväxlade. De påstås ha varit ett kärlekspar, vilket kan betvivlas, men deras hat mot Trump var tydligt. De talade bland annat om att en ”försäkring” måste skapas, ifall nu Trump skulle vinna. En tolkning är att en FISA-ansökan var denna försäkring, men en annan är, att det gällde det beteende hos olika tjänstemän, som kommer att avslöjas, bland annat när de ovan omtalade dokumenten om FISA-ansökan mm offentliggörs.

Särskilt Strzok har varit viktig i arbetet mot Trump. Han hade en ledande ställning i utredningen om Hillary Clinton (fas 1), arbetade sedan i FBI mot presidenten under fas 2 och inledningen av fas 3. Därefter övergick han och Page till Mueller-utredningen om samverkan med ryssarna, trots att han egentligen inte trodde på, att det fanns något att undersöka. Under fas 2 var paret mycket aktivt bland de tjänstemän, som läckte olika typer av hemlighetsstämplad information negativ för Trump till media. Och en del av det, som hände efter valet, planerades tydligen preliminärt redan en eller två månader före själva valdagen. Man visste ju, att man i händelse av Trump-seger måste fortsätta att dölja vilka övervakningsmässiga och andra åtgärder, som vidtagits mot Trump både före och efter FISA-ansökan. De, som arbetade för att hindra Trumps valseger var alltså ett antal topptjänstemän inom FBI och DOJ samt möjligen från några underrättelseorganisationer (CIA, ODNI). Inom FBI syns chefsjuristen James Baker och biträdande FBI-chefen Andrew McCabe vara de aktivaste och stöttades på nästa nivå av till exempel Peter Strzok. Denne ledde FBI:s undersökning av Hillary Clintons server och senare FBI:s undersökning av Trumpkampanjens påstådda samverkan med Ryssland i valet. Stabschefen i FBI James Rybicki och chefen för FBIs informationsavdelning – Mike Cortan – verkar också varit aktiva i viss utsträckning. Inom DOJ syns biträdande justitieministern Sally Yates och Bruce Ohr, vice biträdande justitieminister, vara de främsta. Det är oklart vilken roll biträdande justitieministern Rosenstein spelat. De före detta cheferna för DOJs Nationella säkerhetsavdelning Carlin och McCord har av oklara skäl avgått. Vi vet ännu inte i vilken utsträckning FBI-chefen Comey (blir sannolikt åtalad pga FISAansökan), justitieministern Lynch och president Obama kände till kärngruppens agerande.

Baker degraderades senare och avgick tidigt, medan Comey, McCabe, Yates, Kortan och Strzok nu har avskedats. Carlin, Rybicki och Page har avgått. Ohr degraderades, men är kvar på DOJ, samtidigt som han är under undersökning. Det påstås nu, att chefsjuristen Baker, Ohr och Lisa Page samarbetar med de åklagare, som undersöker tjänstemännens beteende inom FBI och DOJ. De försöker därigenom undvika åtal eller få ett lägre straff.

Det framstår som klart, att det varit fråga om kriminell konspiration i syfte att hindra Trump att bli president. Det är dock fortfarande oklart, vem som var den drivande kraften bakom idén om ett kraftfullt motstånd mot Trump. Den roll som till exempel cheferna för de två självständiga underrättelseorganen CIA och ODNI eventuellt spelade, är ännu inte klar, och därvid är den före detta CIA-chefen Brennan särskilt intressant.

 

Dan Ahlmark

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!