2. Hur räddades Hillary Clinton som presidentkandidat?

Konspirationen mot Trump

I denna andra av fem artiklar om konspirationsförsöken mot Donald Trump redogör Dan Ahlmark för hur viktiga nyckelpersoner på amerikanska myndigheter räddande Hillary Clinton från åtal och bäddade för hennes presidentkandidatur.

publicerad 7 oktober 2018
- av Dan Ahlmark

Vinna eller försvinna för Nordens viktigaste dagstidning!


19 462 kr av 100 000 kr insamlade. Stöd kampanjen via swish 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Det verkar nu som en sann redovisning av de amerikanska myndigheternas agerande mot Trump under 2016-2018 portionsvis kommer att lämnas ut under de kommande månaderna. Även ett antal åtal kommer sannolikt att ske så småningom. En betydande del av FBI:s tidigare ledning har redan avskedats, förflyttats eller frivilligt avgått på grund av sina handlingar, och en del höga befattningshavare inom justitiedepartementet har också försvunnit. Det som nu behövs är en sann och objektiv officiell beskrivning av vad som hänt, och att de skyldiga åtalas. Genom arbetet av många journalister, kongressledamöter inom representanthusets underrättelseutskott, bloggar och vissa anställda inom FBI och justitiedepartementet har dock huvudkonturerna av händelseförloppet kartlagts – och dessa är chockerande. USA:s rättsliga myndigheter och troligen vissa underrättelseorgan har konspirerat och arbetat i syfte att (1) motarbeta en republikansk presidentkandidat före valet och (2) senare att underminera honom som president för att få eller tvinga honom att avgå. Något liknande har aldrig inträffat i USA, och parallellerna i andra västländer är nog ytterligt få. Det är nu självfallet viktigt att säkerställa, att de organ som utomlands och inom landet just ska skydda nationen USA och dess författning (men istället försökte underminera den demokratiska valprocessen och senare illegalt avsätta presidenten) aldrig i framtiden agerar på ett liknande sätt.

Vilka illegala handlingar har utförts?

Man kan beskriva de brott mot Trump och/eller konstitutionen, som skett, såsom uppdelade på tre faser (samtidigt får man observera att händelser i fas 1 och 2 fortgått parallellt).  Dessa är i Fas 1: Att bevara, det vill säga, rädda Hillary Clinton som presidentkandidat, trots hennes allvarliga brott mot sekretessbestämmelser. Fas 2: Federala tjänstemäns arbete för att Hillary skulle vinna valet. Fas 3: Federala tjänstemäns fortsatta arbete att efter valförlusten få Trump att lämna presidentposten (bli formellt avsatt eller – mera sannolikt –  bortmotad på grund av bristande folkligt stöd orsakat av konspiratörernas arbete med stöd och hjälp av kongresspolitiker, media, Hollywood och så vidare). Vissa insatser under fas 3 kan även beskrivas som försök till en mjuk statskupp. Dessutom tillkommer en fas 4, som gäller Trumpadministrationens arbete att avslöja konspirationen, samt det rättsliga efterspelet.  I denna artikel beskrivs händelseförloppet i fas 1.

Arbetet att rädda Hillary Clinton

USA:s utrikesminister Hillary Clinton använde under sin ämbetstid en egen server för viss kommunikation: syftet var självfallet att undvika övervakning och att informationen lagrades, där hon inte hade kontroll över den. Denna privata kanal gick helt emot strikta federala regler, som förbjöd att sända, motta eller lagra hemlighetsstämplat material på andra kommunikationskanaler än av myndigheten godkända. Övervakning och regelrätt spioneri från inte bara stormakterna Ryssland och Kina utan också från en rad regionala makter är orsaken till reglerna. Men varför undvek då Hillary övervakning ? Ingen vet säkert, men många tecken indikerar, att hon sannolikt var involverad i en komplex – och illegal – försäljning av tjänster till utländska makter, företag och personer.

Genom att som utrikesminister politiskt godkänna vissa avtal, stödja viss politik eller vissa ståndpunkter och så vidare kunde Hillary hjälpa företag och länder och i gengäld få (självfallet dolt) monetärt stöd till familjens fond (Clinton Foundation) för – säg – allmänna humanitära eller andra frågor. Men utbetalningarna från fonden, i vilken familjen Clinton praktiskt sett har bestämmanderätten, för sådana ändamål har inte varit betydande, utan pengarna har kvarhållits eller använts för andra ändamål. Och i ett uppmärksammat fall betalades dessutom Bill Clinton personligen genom att han fick 500 000 dollar för ett anförande i Moskva för en rysk bank. Just denna betalning har kopplats till Hillary Clintons motstånd mot den lag, som senare ändå infördes under 2012, vilken bestraffar ryska statstjänstemän involverade i ett visst politiskt mord samt korrumperade ryska och vissa utländska politiker (Magnitsky Act).

Hur märkligt det än kan låta i svenska öron, var kanske sådan försäljning av politiska tjänster skälet till utnyttjandet av den privata servern och brotten mot sekretesslagarna. När serverns existens upptäcktes och ett kongressutskott krävde att få ta del av dess mejl, försvann 33 000 mejl från den, trots att detta var förbjudet i och med att krav på informationen framställts av utskottet. Och servern ”tvättades” beträffande dessa mejl ren på elektroniska spår på det mest kraftfulla sätt som fanns, vilket utplånade alla möjligheter att rekonstruera dessa data. Samtidigt förstördes ett antal telefoner utnyttjade av Hillary och hennes stab under den period mejlen gällde, fysiskt genom direkt kraft (hammare, klubbor etc.), efter att man elektroniskt eliminerat allt innehåll. Man kan undra om de matrecept, middagsinbjudningar och bröllopsförberedelser, som Hillary angav mejlen handlat om, verkligen motiverade en sådan behandling.

När FBI så småningom blev tvunget att undersöka den privata servern, tog toppledningen med FBI-chefen James Comey i spetsen över fallet. Förutom att många i FBI-ledningen personligen var anhängare till Hillary, och en del troligen redan kände till eller medverkat till illegal informations inhämtning om Trump, tillkom en annan faktor. Obama kände uppenbarligen till och hade själv utnyttjat den illegala kanalen vid kommunikation med Hillary. Så det fanns alla skäl att bara koncentrera sig på ett minsta möjliga syfte. Man granskade inte alls sådant som förstörelsen av data, motiv för användningen av servern, omfånget av dess utnyttjande och så vidare, utan enbart sekretessaspekten. Undersökningen kom att kännetecknas av, att många av organisationens regler till exempel för vittnesförhör hävdades inte bli observerade, immunitet gavs mycket fritt till vittnen, som därefter inte kunde åtalas och så vidare. Förhöret med Hillary själv sades ha varit extremt tillmötesgående mot henne.

I den utredning av ärendet, som FBI:s generalinspektör publicerade i juni 2018 hävdades dock, att tjänstemännens beteende inte var oförenligt med praxis i liknande fall. Förhöret med Hillary genomfördes av en hög FBI-tjänsteman – Strzok – som senare avslöjades som en hängiven anhängare av henne. Ingen inspelning av detta förhör gjordes, så enbart det resultat tjänstemännen skrev ned i sina protokoll kvarstår. Man hade tidigare funnit att 65 identifierade mejl till servern kunde klassificeras som ”Secret” och 22 som ”Top secret”. De var dock inte utmärkta som sådana vid tillfället, men regeringsledamöter har fått utbildning i att bedöma dessa nivåer.

När resultatet av den samlade utredningen skrevs ihop av bland annat FBI-chefen Comey, ändrade Strzok den viktigaste formuleringen om Hillarys utnyttjande av den privata kommunikationskanalen från ”grossly negligent”, som sannolikt skulle medfört åtal för henne, till det kritiska men legalt sett oväsentliga omdömet ”extremely careless”. Man hävdade dessutom, att inga utländska makter sannolikt penetrerat systemet. Senare förekommer uppgifter om, att exempelvis Kina gjort det.

Efter den avslutade undersökningen framträdde Comey i en mycket uppmärksammad presskonferens, där han uttalade, att Hillary varit ytterst slarvig med hemliga data, men att hanteringen ändå inte kunde bedömas vara brottslig. Inget åtal borde alltså ske. Ett viktigt skäl anfört av honom var, att inget uppsåt kunde bevisas. Men aktuell sekretesslag kräver inte uppsåt. Skälet till att en brottsundersökande organisation som FBI kunde ta sig sådan makt att i realiteten frikänna Hillary var, att justitieministern Lynch tidigare ertappats med att i hemlighet samtala med Bill Clinton. Av etiska och mediala skäl kunde hon inte fatta huvudbeslutet utan bekräftade senare bara Comeys slutsats. Detta avslutade den 6 juli 2016 Fas 1 av FBI:s och justitiedepartementets (DOJs) insatser. Hillary Clinton kunde framträda som presidentkandidat och så småningom – som det verkade – säkerligen bli president.

Den 28 oktober återtog Comey dock undersökningen. Skälet var att mannen gift med Huma Abedin – Hillarys närmaste assistent – efter ett sexbrott fått sin laptop beslagen. New Yorkpolisen fann där mängder av mejl och tydligen ett betydande antal från Hillarys server. Andrew McCabe, som var FBI:s näst högste chef  – senare avskedad och nu under hot om åtal  – hade erhållit datorn tidigt, men vidtog inga åtgärder gällande den under en hel månad. På grund av krav från New York-polisen, uppbackat av ett hot att de annars skulle underrätta media, återupptog Comey serverundersökningen. Den 6 november sade han sig gjort en genomgång av alla relevanta mejl och deklarerade, att inget material av intresse fanns och lade åter ner utredningen. Många tvivlar dock på, att man på så kort tid (en vecka) kunde ha granskat innehållet. Detta var då bara två dagar före presidentvalet, och han har senare beskyllts av Hillary att ha skadat henne i valet genom den återupptagna sena utredningen. Comey syns främst anföra, att han trodde att hon skulle vinna, och att han inte ville att en outredd dator senare skulle hänga som ett moln över hennes kommande valseger. Det är fullt rimligt argument, eftersom prognoserna i mainstreammedier visade en sådan, och de allra flesta i Washington var helt övertygade om en klar seger.  Men vi kommer troligen så småningom få höra mera om innehållet i denna laptop.

 

Dan Ahlmark

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!