Övervakningssamhället

Regeringen vill låta utländska intressen spionera på svenska medborgare

publicerad 20 september 2021
Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist (S) i ett tidigare möte med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Regeringen förbereder nu en ytterligare utvidgning av den kritiserade FRA-lagen. Bland annat ska möjligheterna att kartlägga svenska medborgare utökas, samtidigt som man nu också ska ge utländska underrättelsetjänster direktåtkomst till personuppgifter man hämtar från signalspaningen. Förslaget möts av hård kritik bland annat av folkrättsexperter.

I förslaget står bland annat att utländska underrättelse- och säkerhetstjänster ska få direktåtkomst till personuppgifter som behandlas i försvarsunderrättelseverksamheten hos Försvarsmakten och FRA, rapporterar TT. Även utländsk organisation inom informationssäkerhetsområdet får den rätten. I utbyte ska FRA få större möjligheter att signalspana mot verksamhet även om den inte inriktas på Sverige.

Regeringen menar att det kan vara nödvändigt att ge direktåtkomst för utländsk underrättelsetjänst bland annat i brådskande ärenden.




Det kan till exempel handla om ett förmodat förestående terrordåd”, skriver regeringen.

Det kan också tillåtas i andra fall om Försvarsmakten eller FRA följer ett “underrättelsemässigt intressant skeende tillsammans med en utländsk myndighet”, med andra ord i stort sett enligt myndighetens eget godtycke.

Förslaget skulle vidare innebära att Försvarsmaktens och FRA:s behandling av personuppgifter utökas. Enligt gällande lagstiftning får uppgifter om en person endast behandlas om personen har en anknytning till en preciserad inriktning för underrättelseverksamheten. Det kravet kommer inte att vara kvar i det nya lagförslaget.

När FRA-lagen antogs 2006 gjordes en bedömning av regeringen att ”direktåtkomst för andra än svenska myndigheter inte kunde komma i fråga”, men nu har man alltså ändrat sig angående detta. Regeringen påstår att skyddet för personuppgifter “numera är möjligt att säkerställa”, samtidigt som Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten (Siun) menar att det finns en ökad risk för felaktig hantering av uppgifterna, bland annat eftersom det är svårt att kontrollera hur uppgifterna hanteras när de lämnar myndigheten.

Det är väl generellt så, att när personuppgifter lämnar en myndighet så minskar ju kontrollen av dem, det är svårare att veta vad som händer, och det gäller även när uppgifterna lämnas till utländska myndigheter, säger Annika Jäderlund, jurist på Siun, till TT.

Mark Klamberg, professor i internationell folkrätt, riktar kritik mot förslaget och menar bland annat att det kan skada Sveriges relationer till andra länder.

I vissa situationer kanske vi avlyssnar andra länder när vi inte är intresserade själva och det kan skada våra relationer till det landet, säger han till skattefinansierade SR.

Klamberg ser en risk att Sverige ska hamna i liknande situation som Danmark, där det under våren avslöjades att USA spionerade på svenska högt uppsatta politiker och tjänstemän genom landet, något som Nya Dagbladet rapporterade om.

I nuvarande lagstiftning måste signalspaning ske gentemot hot mot Sverige eller för att tillgodose svenska intressen. Detta krav försvinner med lagförslaget och är det som jag upplever som mest uppseendeväckande. Det är kopplat till direktåtkomst, Sverige blir mer av en avlyssningscentral eller filial till underättelsetjänster i större länder, säger Klamberg.

Försvarsminister Peter Hultqvist motiverar till Ekot förslaget med att ”säkerhetsläget för Sverige har förändrats” och att ”internationella samarbeten är avgörande för landets säkerhet”. Han tonar också ner oron för maktmissbruk när inte bara svenska utan även utländska myndigheter med detta får möjlighet att godtyckligt spionera på svenska medborgare.

– ”Utländska myndigheter kommer bara att få direktåtkomst i vissa fall och regler om sekretess och dataskydd måste följas”.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.


 


Liknande artiklar: