Varje gång du använder mobilen vet någon var du är och vem du pratar med; även när den är avstängd vet någon (NSA, National Security Agency) i vilket rum du sover. Du är övervakad när du använder ditt Bank-ID och kreditkort eller din dator när du använder Microsoft, Google, Facebook. YouTube, Instagram, TikTok och Apple, inklusive din e-post, video- och ljudchattar samt alla sökmotorer och all data du lagrat i molnet.

Har du krypterat dina meddelanden så kan algoritmen knäckas eller har du råkat använda ord som ”protest”, eller ”anonym internet proxy” så kan du bli ”flaggad”, misstänkt och insamlad av det kraftfulla verktyget TURMOIL (finns på nästan alla servrar världen över) som därefter slår över till TURBINE vilken sedan låter en skadlig kod skickas till din dator, samtidigt som NSA nu har tagit över kontrollen av datorn. Slutligen: går du på gatan, kör bil eller flyger så vet NSA via övervakningskameror eller din mobil hur du rör dig. Låter allt detta oroande?

Den som verkligen var oroad, och kom till insikt om den skadliga övervakningen och beslöt att agera, var datorgeniet Edward Snowden, som tidigare hade arbetat för CIA (Civil Intelligence Agency) och därefter för NSA. Särskilt när han upptäckte att USA inte var en rättsstat, att NSA undergrävde USA:s lagar och kränkte dess författning, och att NSA var en viktig del av ”den djupa staten”.

Av misstag råkade en extremt hemligstämplad generalinspektörsrapport hamna på hans skrivbord. Den hade klassificeringsbeteckningen: TOPSECRET//STELLARWIND//HCS/COMINT//ORCON/NOFORN och bara ett tiotal människor i världen hade tillstånd att läsa den. Snowden tjuvläste den och beslöt att läcka de hemliga dokumenten till journalisten Glenn Greenwald på den brittiska tidningen The Guardian. Därefter försvann Snowden från USA och fick via Hongkong först asyl och sedan medborgarskap i Ryssland 2022. I USA riskerade han ett livstidsstraff. Hans bok Permanent Record, svensk översättning I allmänhetens tjänst, utkom 2019.

Hans avslöjanden ledde till en kris i förhållandet mellan Västeuropa och USA, särskilt när det framkom att både regeringars och statschefers mobiler hade avlyssnats, bland annat Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Brasiliens president Dilma Rousseff. Det ledde också till en förtroendekris i USA när det blev känt att amerikaners privata telefonsamtal avlyssnats, även när det inte fanns någon misstanke om brott.

Snowden upptäckte den obehagliga sanningen om hur NSA övervakade. Mindre intressant var vad som sades i samtal och skrevs i datorer. I stället handlade det om ”metadata”. Meta betyder ”över” eller ”sekundär”. Metadata är data om data.

Ta ett telefonsamtal som exempel. Metadata inkluderar datum och tid, varaktighet, numren till och ifrån och geografisk placering. Ett mejl inkluderar typ av dator, vem som skickade och vem som fick det, var och när det skickades och vem förutom avsändaren som hade tillgång till det. Metadata talar om för din övervakare vilken adress du sov på i natt och vilken tid du steg upp i morse. De avslöjar varje plats du har besökt, hur länge du vistats där, vem du tog kontakt med och vem som kontaktade dig. Med de svindlande volymerna av digital kommunikation i världen finns det inget sätt att avlyssna varje samtal och läsa varje mejl. Det är därför man inte bör betrakta metadata som någon godartad abstraktion, utan som själva kärnan i innehållet. Det är precis den första raden av information, från AI-styrda maskiner, som övervakaren behöver; den berättar allt som vår övervakare vill eller behöver veta om oss.

Vad var det då som den topphemliga generaldirektörsrapporten innehöll? STELLARWIND var kodnamnet för ett hemligt NSA-program som startade efter 11 september 2001 och innehöll massövervakning samt insamling av all sorts data och finansiella transaktioner – ofta utan rättslig prövning och ledde senare till omfattande debatt om laglighet och integritet. HCS anger att informationen kommer från mänskliga källor. COMINT avser signalspaning, det vill säga underrättelser om till exempel telefonsamtal och e-post. ORCON, ingen får dela eller vidarebefordra information utan godkännande från den som skapat den. NOFORN, informationen får inte under några omständigheter delas med utländska medborgare.

Om man bryter ner de stora Snowden-avslöjandena i grupper så blir de mer transparenta – och mer skrämmande.

Några exempel:

Program för insamling av massdata.

1. PRISM, direkt åtkomst till användardata från Google, Facebook, Apple, Microsoft och andra.
2. XKeyscore, NSA:s sökmotor som möjliggör att söka igenom miljarder poster av e-post, chattar och webbhistorik.
3. Bullrun, NSA-program för att bryta ner krypteringsstandarder och sätta in bakdörrar.
4. STORMBREW, partnerskap med telekommunikationsföretag för att samla in internettrafik.
5. Dishfire, insamling av nästan 200 miljoner textmeddelanden dagligen.
6. CO-TRAVELER – Platsspårningsprogram som spårar mobilanvändarens rörelser.

Internationell verksamhet.

1. Tempora – program som fångar all fiberoptisk kommunikation genom GCHQ, den brittiska motsvarigheten till NSA.
2. FIVE EYES – allians för utbyte av spiontjänster mellan USA, Storbritannien, Kanada, Australien och Nya Zeeland.
3. Spionera på utländska ledare, politiker och statschefer.
4. RAMPART-A – program för avlyssning av fiberoptiska kablar i 33 länder.

Tekniska funktioner.

1. Quantum Insert – Omdirigering av användare till falska webbplatser för att installera skadlig kod.
2. FOXACID – NSA:s system för att hacka sig in i måltavlornas datorer.
3. MYSTIC – spelar in ”vartenda samtal” i vissa länder.
4. TURBINE – AI-System för automatisering av att införa implantat av skadlig kod.

Edward Snowden gjorde något farligt för en person i hans ställning men han hade bestämt sig för att säga sanningen. USA:s regering bröt mot lagen och konstitutionen. Han samlade in över 200 000 hemliga NSA-dokument och läckte dem till medierna och allmänheten. Hur reagerade amerikanerna och världen på detta?

Det sände en chockbild över hela klotet – en övervakningsapparat som spionerade på miljontals människors telefonsamtal, mejl och internetaktivitet. Flera länder, särskilt Tyskland, Frankrike och Brasilien, reagerade med ilska när man förstod att NSA hade avlyssnat deras ledare, och visade att man samarbetat med techjättar som Google och Facebook samt hur till exempel svenska myndigheter, FRA och industriföretag omedvetet hade lagrat data i USA.

Amerikanska folket var splittrat. Medan en del hyllade Snowden som en modig visselblåsare, beskyllde andra honom för landsförräderi. Opinionsmätningar visade att runt hälften av amerikanerna stödde hans handlingar. President Barack Obama försvarade initialt övervakningen som ”en rimlig avvägning”, men tvingades senare införa begränsningar i NSA:s metoder, bland annat genom USA Freedom Act 2015 som krävde domstolsgodkännande för insamling av telefondata. EU reagerade med skärpta dataskyddslagar och krav på garantier från USA.

Donald Trumps tid vid makten har präglats av en turbulent relation till spionverksamheten. I april 2025 sparkade han NSA-cheferna Timothy Haug och Wendy Noble efter påtryckningar från högerextrema krafter. Men Trump har inte visat något större intresse för reformer av NSA, snarare handlade det om byten av personer med större lojalitet. Öppenheten som Snowden ville främja verkar inte stå högt på Trumps agenda. Men avslöjandena satte igång en världsomspännande debatt om integritet och säkerhet, bidrog till ökad krypteringsteknik och fick EU att dra upp ramar som GDPR (dataskyddsförordningen General Data Protection Regulation, 2018).

Men en sak står klar: Världen vaknade upp 2013 när Snowden drog undan ridån – och avslöjade ett NSA med byxorna nere. Vad som dolde sig där bakom kommer att påverka generationer framåt. Även om NSA överväger att avsluta vissa program, kvarstår frågan om massövervakning som ett av tidens mest polariserande säkerhetsdilemman.

Christer Nilsson

historiker, författare