Syrier och “svensk-rwandier” döms för grova folkrättsbrott

publicerad 17 februari 2017
Syriern som deltog i avrättningen tog sig senare till Sverige och fick permanent uppehållstillstånd och flyktingstatus

En 61-årig man döms för folkmord och grovt folkrättsbrott i Rwanda och en 46-årig man döms för grovt folkrättsbrott i Syrien. Båda får livstids fängelse.

Onsdagen den 15 februari dömdes den 61-årige mannen, som är svensk medborgare, i Hovrätten till livstids fängelse för folkmord och grovt folkrättsbrott i Rwanda 1994. Han är tidigare dömd i Tingsrätten. Torsdagen den 16 februari dömdes den 46-årige mannen från Syrien till livstids fängelse i Tingsrätten för grovt folkrättsbrott.

– Domarna ger en viktig signal om att Sverige inte är en fristad för krigsförbrytare. Genom att utreda dessa brott kan vi ge målsägande upprättelse och visar att det, trots komplexa utredningar, blir resultat i slutändan, säger Per Ahlström, tillförordnad chef för gruppen för utredning av krigsbrott, nationella operativa avdelningen.

Anmälningarna ökar

Gruppen ansvarar för alla utredningar gällande folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. De arbetar just nu med 45 öppna ärenden.

– Vi har sett en ökning av antalet anmälningar. 2016 fick vi in sammanlagt 63 anmälningar, 2015 fick vi in 40 och 2014 fick vi in 36, säger Per Ahlström.

Att utreda folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser är komplicerat. Brotten har ofta begåtts för många år sedan i andra länder och bevisläget är ofta svårt eftersom det sällan finns någon skriftlig eller teknisk bevisning utan endast muntliga berättelser från vittnen eller målsäganden.

Komplicerade utredningar

Den 46-årige mannen, som dömdes för grovt folkrättsbrott i Syrien, finns med på en videosekvens där han, tillsammans med flera gärningsmän, avrättar bakbundna fångar med automatvapen. Han är den andra personen som döms i Sverige för krigsbrott i Syrien.

– När gäller folkmord längre tillbaka i tiden är bevisläget svårare. När krigsbrott begåtts i Syrien kan det finnas filmer och bilder, som i det här fallet, säger Per Ahlström.

Utredningen av folkmordet i Rwanda tog tre år, med rättegångarna i Tingsrätt och Hovrätt inräknade. Endast den misstänkte fanns i Sverige. Alla förhör med målsägande och vittnen gjordes på plats i Rwanda.

– Rättegångsförhandlingarna hölls delvis på plats. Vi har fått all hjälp vi bett om av myndigheterna i landet utan att de har styrt oss. Samarbete är en förutsättning för att det ska gå att utreda denna typ av brott.

 

Källa: polisen.se

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!