MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 22 januari 2025

onsdag 22 januari 2025

SVT och DN till angrepp mot NyD efter myndighetsgranskningar

Statliga mediestödet

publicerad 18 februari 2021
– av Isac Boman
Nya Dagbladets granskningar av Myndigheten för press, radio och tv stod i fokus i SVT:s Kulturnyheterna.

Efter Nya Dagbladets granskningar har allvarliga oegentligheter framkommit i samband med att Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) nyligen delat ut 1,4 miljarder kronor i stöd till svenska medier. Nu rycker dock skattefinansierade SVT och den systemlojala Bonniertidningen DN in till myndighetens försvar tillsammans med den vänsterextrema underrättelsegruppen Expos understöd.

Statskanalens ”Kulturnyheterna” gör nu ett försök till en attack mot Nya Dagbladet, NewsVoice och Samnytt i en samordnad påverkanskampanj tillsammans med Bonniergruppens främsta propagandatidning DN och den ökända underrättelsegruppen Expo. I kulturredaktionens indignerade reportage lyfter man bland annat fram granskningen av myndigheten som en ”koordinerad påverkanskampanj”, som en anonym medarbetare på myndigheten ska ha uttryckt det.

I början av december nekades Nya Dagbladet stöd från myndigheten enligt motiveringen från handläggaren Dinara Berg att “redaktionellt innehåll i stor utsträckning tas fram av ideella resurser” och “därför inte anses ha behov av ekonomiskt stöd” – en motivering som tidigare inte använts i myndighetens 45-åriga historia, men som likväl omfattades utan reservationer i mediestödsnämnden.

Nya Dagbladet har därtill kunnat bekräfta att man uppfyllt alla formella krav som ställs på medier för att få del av redaktionsstödet och att samma stöd beviljades till Lidingö tidning – som inte har en enda anställd person och drivs helt på hobbybasis. Noteras kan även att vänsterpopulistiska Aftonbladet, som 2018 gjorde en vinst på 148 miljoner kronor och delade ut 156 miljoner till sina aktieägare, tilldelades 12 miljoner i redaktionsstöd. Myndighetens handläggare Kajsa Rohdin har också paradoxalt nog bekräftat till Nya Dagbladet att det enligt gällande regelverk inte heller finns någon gräns för hur stor andel ideella resurser man får ha.

Samtidigt nekades även NewsVoice redaktionsstöd efter handläggaren Kajsa Rohdins förslag med motiveringen att man “haft innehåll från skribenter och debattörer utanför det konventionella systemtänkandet”. Inte heller i detta fall förekom någon reservation från ansvariga ledamöter i mediestödsnämnden. Sammantaget underkändes NewsVoice och Nya Dagbladet båda med helt unika paragrafer sett till myndighetens historia – mediestödsförordningens paragrafer 2 respektive 9a – där det bland annat stipuleras att syftet med mediestödet är att främja mångfalden i medielandskapet och allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsmedia.

Enligt svensk lag skall presstödet därtill främja mångfald på tidningsmarknaden i Sverige. Som kuriosa kan nämnas att pseudokonservativa Svenska Dagbladet och den numera nedlagda socialdemokratiska tidningen Arbetet tillsammans har fått 7 miljarder kronor vilket motsvarar 25 procent av allt stöd som någonsin delats ut.

Efter detta inledde Nya Dagbladet och NewsVoice en omfattande granskning av myndigheten. I dessa har bland mycket annat framkommit att stöd delats ut i andra fall även trots uppenbart fusk – som i fallet med det vänsterradikala Rättvisepartiet Socialisternas publikation “Offensiv”, tidningen Yippie och vänsterliberala tidningen Tempus.

Ett annat graverande avslöjande var att mediestödsledamoten Brit Stakston gjort sig skyldig till grovt jäv genom att fuska till sig stöd för en egen blogg, Blankspot, och dessutom fått artiklar från denna marknadsförda från denna på myndighetens egen hemsida, där hon bland annat agiterat mot Donald Trump och fri opinionsbildning på internet.

Myndighetens generaldirektör Charlotte Ingvar-Nilsson understryker dock i statskanalens inslag att man inte gjort sig skyldig till politisk diskriminering på något sätt.

Det stämmer naturligtvis inte, menar hon.

Ingvar-Nilsson är personligen framförallt kritisk mot granskningen av ansvariga handläggare som förberett besluten om mediestöd och att dessa bland annat benämnts med namn. Själv avskriver hon dessa från något betydande personligt ansvar eftersom det formellt är mediestödsnämnden som ska godkänna deras förberedda ärenden med majoritetsbeslut.

Av inslaget framgår samtidigt inte att dessa majoritetsbeslut som regel omfattas närmast rutinmässigt av nämnden, vilket i praktiken ger enskilda handläggare ett avgörande inflytande och ansvar för de beslut som fattas. Gällande nämndens senaste 500 ärenden har myndigheten inte kunnat presentera ett enda beslut som avviker från handläggarens redan förberedda förslag. Tilläggas kan att det enligt nuvarande praxis inte heller är möjligt att överklaga ett beslut som väl har godkänts av nämnden.

Myndighetens generaldirektör är samtidigt noga med att understryka att artiklarna som förekommit i Nya Dagbladets, NewsVoice eller Samhällsnytts granskning inte kan betecknas som olagliga.

Vi kan absolut inte styra över vad tidningarna skriver, vi ska inte styra över vad tidningarna skriver, konstaterar hon.

Hon framhåller medarbetare hängts ut, men understryker noga att det har aldrig varit fråga om vad man kunnat bedöma som hat eller hot.

 Hade det varit det hade vi polisanmält det, klargör hon.

I ”Kulturnyheternas” inslag förekommer inte någon som helst information som framkommit i granskningen av myndigheten, och inte heller i det mycket liknande uppslag som Bonniertidningen DN bidragit med. Trots de extremt grova uthängningar och pressetiska övergrepp som skattefinansierad media och Bonnierpressen regelbundet gjort sig skyldiga till genom åren, lägger man tvärtom fullt fokus på att ifrågasätta granskningen i sig själv och antyder att den resursstarka myndigheten orättfärdigt utsatts för stor press på ett ”obehagligt och kränkande sätt”.

Kulturnyheternas medarbetare Simon Pollack Sarnecki, son till den ökände judiske kriminologen och medieprofilen Jerzy Sarnecki, har i inslaget därtill involverat den profilerade judisk makt-aktivisten Jonathan Leman på den vänsterextrema underrättelsegruppen Expo. Den beryktade gruppen betecknar sig själv som ”antirasistisk” men har under många år motsatt sig europeiska folkgruppers rätt till egna hemländer på etnisk grund och har samtidigt medarbetare som öppet tagit ställning för den våldsbejakande svart makt-rörelsen BLM. Arbetsmetodiken har framförallt varit specialiserad på uthängningar, karaktärsmord och systematisk kartläggning av politiska fiender där även Nya Dagbladet, NewsVoice och Samhällsnytt kommit att inkluderas.

I reportaget lyfter Pollack Sarnecki fram Lemans beteckning på Nya Dagbladet, NewsVoice och Samnytt som ”en del av ytterhögerns medielandskap” och dennes tankar om att det framförallt handlar om ett kulturkrig från de tre tidningarna mot ”vad man upplever som politiska motståndare”.

Det handlar inte om att hitta systemfel eller belysa att något inte går rätt till, menar Leman som istället tror att det “handlar om att skrämma människor till tystnad” snarare än att med journalistikens verktyg granska problem och orättvisor.

SVT valde i onsdagskvällens inslag i Kulturnyheterna att inte delge Nya Dagbladets svar som skickades in under eftermiddagen. Även den systemlojala Bonniertidningen DN:s utsände Josef Svenberg har varit i kontakt med Nya Dagbladet för ett liknande uppslag på samma tema, något redaktionen dock valt att inte förhålla sig till överhuvudtaget.

Chefredaktörer kritiska till nya mediestödet

Statliga mediestödet

publicerad 29 juni 2023
– av Markus Andersson
Chefredaktörerna Leonidas Aretakis, Flamman och Felicia Ferreira, Dagen.

Åtta chefredaktörer vädrar sitt missnöje mot utformningen av regeringens nya mediestöd. Oro uttrycks bland annat för att politiska och religiösa tidningar kommer att få betydligt mindre pengar och således få det svårare att bedriva journalistik.

Av regeringens proposition om mediestödets utformning framgår bland annat att medier som fokuserar på lokaljournalistik kommer att gynnas – men också att mer nischade tidningar riskerar att få kraftigt minskat – eller helt slopat stöd.

I en debattartikel beskrivs mediestödet som ett ”dråpslag” där flera chefredaktörer argumenterar för att det kommer att leda till att färre perspektiv kommer fram och att vissa röster kanske helt försvinner.

– Det är jättebra att propositionen fokuserar på lokaljournalistik som är otroligt viktig för demokratin. Men det är synd att den ställer detta mot den rika floran av politiska och religiösa tidningar som också berikar samtalet, säger Leonidas Aretakis, chefredaktör för den socialistiska tidningen Flamman till skattefinansierade SVT.

– Egentligen borde jag inte vara orolig men jag blir ändå det då Mats Svegfors utredning föreslog att 82 procent av nischningens stöd ska fasas ut på längre sikt, fortsätter han.

Den kristna tidningen Dagen kommer att få sitt stöd halverat inom några år om de rekommenderade förändringarna implementeras.

Chefredaktören Felicia Ferreira är mycket orolig för utvecklingen.

– Vi bevakar till exempel väldigt djupt och väldigt brett civilsamhället, kyrkor och kyrkliga samfund. Det finns också ett antal andra nischtidningar som är experter inom sina områden och som bevakar delar av Sverige. Kanske röster som annars inte hörs.

Kulturminister Parisa Liljestrand (M) avfärdar kritiken i ett mejl till SVT och hävdar att ”ett mediestöd är till för att underlätta för samhällsbevakning i hela landet”.

Vilka tidningar som får eller inte får stöd kommer att avgöras av mediestödsnämnden, men tidningar på den nationella mediemarknaden kan fortsatt få stöd. Om det skulle visa sig att man inte kommer in i det nya systemet, då har vi tagit höjd för ett mycket generöst övergångsstöd”, påstår hon vidare

Mediestödsreformens syfte är att säkra lydnad mot makten

Statliga mediestödet

Utredningen för en reform av mediestödet vill ersätta kravet på "god etisk sed" med att omfatta dogmen om "alla människors lika värde". Den egentliga målsättningen med detta handlar självfallet inte om medieetik, utan om att förhindra att oberoende media som NyD får verka på samma villkor som medströmsmedia.

publicerad 29 juni 2022
– av Isac Boman
Mats Svegfors och Jeanette Gustafsdotter förklarar den tilltänkta reformen av mediestödet.

Tidigare har kravet för statligt mediestöd primärt varit att en tidning följer ”god etisk sed”. Det är ett rimligt krav, som man från mediemyndigheten MPRT:s sida, om än motvilligt, konstaterat att även Nya Dagbladet uppfyllt.

Nu ser det dock ut som att utredaren Mats Svegfors och demokratiministern Jeanette Gustafsdotter kan komma att ersätta detta krav med vad man kallar för ett nytt ”demokratikriterium”.

Kriteriet är utformat som att den publicistiska verksamheten inte får stå i strid med grunderna för det demokratiska styrelseskicket samt respekten för alla människors lika värde och den enskilda människans frihet, integritet och värdighet.”, står det att läsa i Svegfors utredning.

Termen ”alla människors lika värde” är en dogm utan möjlighet till applicering i det verkliga livet. Termen är i själva verket en felöversättning ifrån FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Artikel 1 i FN-deklarationen lyder ”All human beings are born free and equal in dignity and rights” vilket korrekt översatt blir att ”Alla människor är födda fria och lika i värdighet och rättigheter” – vilket får en helt annan innebörd.

Sådana väsentliga nyanser är det dock inte troligt att en mediestödsnämnd i dagens myndighets-Sverige har kapacitet att omfatta, varken intellektuellt eller moraliskt.

Anser verkligen Mats Svegfors att det bör vara ett krav för ledarsidan på en tidning att se Moder Teresa och Anders Breivik som lika mycket värda för att kvalificera sig för statligt mediestöd? Tesen om att alla människor är lika mycket värda är uppenbart absurd, och frågan kan förstås inte besvaras varken av Svegfors eller Gustafsdotter.

Nya Dagbladet tog avstånd från den infantila dogmen redan 2018 i ett offentligt ställningstagande mot bakgrund av en analys om dess skadlighet, så vi får utgå från att det ser ut att bli ett definitivt nej till något framtida mediestöd för tidningen.

I praktiken handlar det förstås inte om några etiska eller moraliska principer – utan om makt. Att ”tro på alla människors lika värde” är framförallt en eufemism för att ”vara lojal till den rådande maktens dagordning”. Under just denna dogm ingår i explicita ordalag exempelvis att inte rikta kritik mot det pågående projektet att byta ut ursprungsbefolkningen i Sverige till folkgrupper från tredje världen, eller mot hbtq-lobbyn med dess allt mer motbjudande projekt framförallt i relation till barn och unga.

I den bemärkelsen är den faktiska målsättningen självfallet att mediestöd inte ska gå till verkligt oberoende media som ger sig in på kontroversiella områden som ovan nämnda och kritiserar den rådande maktens institutioner.

En ytterligare intressant skrivelse är att tidningar inte får stå i strid med ”den enskilda människans frihet, integritet och värdighet”. En fråga till Svegfors och demokratiminister Gustafsson är huruvida detta kommer att omfatta mediehus som Bonnier och Schibsted – som stödde och drev på för införandet av den medicinska apartheid som under en tid villkorade grundläggande medborgerliga rättigheter i Sverige med experimentella injektioner från läkemedelsindustrin?

Frågan är givetvis också retorisk. Målet med mediestödet från statligt håll är, som med hela systemet i Sverige varit under lång tid, att låta sossarna dominera staten, Wallenberg dominera näringslivet och parhästarna Bonnier-Schibsted dominera medielandskapet. Mediestödet är, om än en liten, framförallt en kugge i att smörja och upprätthålla detta upplägg.

 

Isac Boman

Nytt ”demokratikriterium” ska läggas in i mediestödet

Statliga mediestödet

publicerad 29 juni 2022
– av Sofie Persson
Mats Svegfors.

Utredningen gällande mediestöd, som Mats Svegfors fick i uppdrag förra året, är nu slutförd och inlämnad till kulturministern. I den menar Svegfors att man bör lägga till vad man kallar för ett ”demokratikriterium”, vilket i praktiken betyder att tidningar måste omfatta parollen ”alla människors lika värde” för att kunna få mediestöd.

I oktober förra året fick Mats Svegfors, tidigare vd för statsradion Sveriges Radio och tidigare chefredaktör för Schibsted-tidningen Svenska Dagbladet, i uppdrag av dåvarande kultur- och demokratiminister Amanda Lind att utreda mediestödet. I slutet av sin utredning meddelade Svegfors att det ”kommer att bli ändringar” i mediestödet och att lokaljournalistik bland annat kommer att prioriteras.

Nu har Svegfors lämnat in sin utredning till nuvarande kulturminister Jeanette Gustafsdotter, rapporterar skattefinansierade SVT. Förutom att fokus bör ligga på lokaljournalistik vill man bland annat också avveckla driftstödet och ersätta det med redaktionsstöd samt göra mediestödet teknikneutralt, vilket innebär att publiceringsform inte kommer att vara en avgörande faktor för vem som får stödet.

En annan del man vill lägga till är ett ”demokratikriterium”, vilket i praktiken ser ut att innebära att det nu blir ett krav att bevisa en tro på slagordet ”alla människors lika värde” om man vill ansöka om mediestöd.

Mediestöd får lämnas för allmänna nyhetsmedier som har en publicistisk verksamhet som inte står i strid med grunderna för det demokratiska styrelseskicket samt respekten för alla människors lika värde och den enskilda människans frihet, integritet och värdighet”, står det i utredningen.

När Samnytt talar med Svegfors förtydligar han att det ska handla om en ”tydlig avvikelse” och enbart ska gälla när en ”publicistisk verksamhet verkligen strider mot det demokratiska samhällsskicket”. Vidare påpekar han att mediestöd och mediefrihet är två skilda saker.

En tidning eller ett digitalt medium som driver en antidemokratisk hållning ges inte stöd med statliga pengar. Vi är samtidigt väldigt angelägna om att betona att mediestödet är en sak, mediefriheten en annan sak. Man ska inte blanda ihop de sakerna, säger han till Samnytt.

Bonnierkoncernen uppger i ett uttalande att man är mestadels positiva till det nya förslaget, även om det innebär att man troligen kommer att få mellan 20 och 40 miljoner mindre från mediestödet, rapporterar Journalisten.

Utredningen ska nu på remiss och förändringarna väntas kunna träda i kraft senast den 1 januari 2024.

Nya Dagbladet erkänns som allmänt nyhetsmedium

Statliga mediestödet

publicerad 5 juli 2021
– av Markus Andersson
mprt-poster

Efter en långdragen kamp mot Myndigheten för press, radio och tv, MPRT, erkänns nu Nya Dagbladet som allmänt nyhetsmedium i Sverige. Dock inte retroaktivt. Att myndigheten tvingas erkänna tidningen ses ändå som en stor framgång för oberoende och ”alternativa” medier i Sverige då tidningen inte anpassat sitt innehåll och valt att inte ansluta sig till det etablerade ”pressetiska systemet”.

Nya Dagbladet grundades 2012 och har hela tiden haft en inriktning mot allmän och bred nyhetsförmedling med fokus på kvalitet framför kvantitet. Tidningen har sedan växt till att bli Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning.

I slutet av förra året ansökte Nya Dagbladet om så kallat redaktionsstöd som en del i det nya mediestöd som etablerades under 2020. Stödet nekades dock av myndigheten som menade att tidningen hade ett ”redaktionellt innehåll” som ”i stor utsträckning tas fram av ideella resurser”. Beslutet saknade dock stöd i den så kallade mediestödsförordningen som myndigheten har att följa.

Tidningen valde trots att beslutet formellt inte gick att överklaga, gå vidare med ärendet till både JO samt Förvaltningsrätten och Kammarrätten som emellertid inte velat eller kunnat påverka MPRT:s uppenbart felaktiga beslut och fjolårets redaktionsstöd har alltså fortfarande inte beviljats.

Nya Dagbladet har dock fortsatt att växa i både storlek och omsättning och efter att tidigare i år ansökt om innovations- och utvecklingsstöd kunde alltså myndigheten inte längre hitta skäl till att neka tidningen stöd. Tidningen beviljas därmed 224 000 kronor i stöd för att utveckla en mobilapp för Android och iOS.

Allmänt erkännande

Erkännandet är däremot avsevärt större och viktigare än stödet för att utveckla en mobilapp. Myndigheten har genom att tidningen uppfyller samtliga kriterier därmed fastslagit att Nya Dagbladet:

  • Stärker demokratin genom att främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling i hela landet via en mångfald av allmänna nyhetsmedier med redaktionellt innehåll av hög kvalitet.
  • Bedriver en verksamhet som innefattar ”nyhetsbevakning” och som har ett ”redaktionellt innehåll bestående av regelbunden och allsidig nyhetsförmedling som ger uttryck för ett brett utbud av ämnen och perspektiv samt granskning av för demokratin grundläggande skeenden”.
  • Följer vad som kan anses vara ”god medieetisk sed” trots att NyD aktivt valt att inte anslutna sig till medieombudsmannen. Detta som det första oberoende mediet i Sverige.
  • Inte uppmanar till brott.
  • Inte sprider desinformation.
  • Inte vilseleder kring vetenskap.

 

Detta trots att tidningen fortsatt att rapportera om kontroversiella ämnen och inte anpassat, raderat eller ändrat något innehåll på sajten och inte heller avser att göra detta.

Det har dock uppdagats att regeringen valt att inte fortsätta tillsätta de medel som det nya mediestödet hade avsetts att ha. Ursprungligen skulle det så kallade redaktionsstödet omfatta 500 miljoner kronor årligen, men i år finns det bara 90-100 miljoner att tillgå.

Det hela innebär att nya oberoende medier, som likt Nya Dagbladet har rätt till stödformen, blir särskilt drabbade då bara omkring en femtedel av medlen finns att tillgå. Detta samtidigt som det traditionella presstödet, som i huvudsak gynnar de gamla etablerade mediehusen, garanteras sitt fortsatta stöd på 500 miljoner kronor årligen.