Svenskarnas barnafödande befinner sig på historiskt låga nivåer. Under första halvåret 2025 föddes endast 49 700 barn – det lägsta antalet sedan 2002.

Samtidigt visar nya siffror från SCB att befolkningstillväxten nästan stannat av helt, med en ökning på bara 5 000 personer sedan årsskiftet.

Den svenska befolkningskrisen fördjupas. Trots att Sverige idag har 10,5 miljoner invånare – att jämföra med cirka 9 miljoner år 2002 – föds det nu färre barn än för 23 år sedan. Det innebär att födelsetalen per capita har rasat till extremt låga nivåer.

— Den låga folkökningen under 2024 och 2025 beror till största del på att antalet personer som registrerats som utvandrade legat på en högre nivå än tidigare år, men det påverkar även att det föds färre antal barn, säger Guadalupe Andersson, befolkningsstatistiker på SCB.

Siffrorna från SCB:s nya rapport är nedslående läsning. Under årets första sex månader föddes 840 färre barn jämfört med samma period 2024, en minskning med 1,7 procent. Den nedåtgående trenden som pågått i flera år visar heller inga tecken på att vända.

Samtidigt har antalet dödsfall ökat. Under första halvåret avled 47 000 personer, vilket var 1 400 fler än samma period året innan. Kombinationen av färre födda och fler döda skapar en demografisk kris som riskerar att hota landets framtid.

Långt under kritisk nivå

Sveriges födelsetal låg förra året på blott 1,43 barn per kvinna – långt under de 2,0 barn per kvinna som krävs för att befolkningen inte ska minska över tid. Utan storskalig massinvandring till Sverige skulle befolkningen redan nu krympa dramatiskt.

Statistiken inkluderar dessutom alla kvinnor bosatta i Sverige, även de från invandrargrupper som traditionellt föder betydligt fler barn än svenskarna. Det faktiska födelsetalet för svenska kvinnor är därför sannolikt betydligt lägre än vad statistiken visar.

Trots fortsatt massmigration under Tidöregeringen ökade Sveriges befolkning med endast 5 000 personer under första halvåret 2025. Det är visserligen något högre än förra årets rekordlåga ökning, men ligger fortfarande på en historiskt låg nivå för 2000-talet.

Födelsekollapsen är inte något unikt för Sverige utan ett fenomen som drabbar hela västvärlden. Experter listar en lång rad orsaker till att allt färre väljer att skaffa barn: skyhöga bostadspriser, ekonomisk otrygghet, karriärpress, förändrade relationsideal och en individualistisk kultur där barnafödande ses som ett hinder för självförverkligande.

Konsekvenserna av utvecklingen blir enligt demografiska prognoser förödande: en krympande arbetskraft som ska finansiera pensioner och vård för en snabbt växande äldrebefolkning, brist på personal inom alla samhällssektorer, kollapsande bostadsmarknader i glesbygden och ett skattesystem som inte längre kan bära välfärden. SCB:s beräkningar visar att försörjningskvoten – antalet arbetande per pensionär – kommer halveras inom 30 år om trenden fortsätter.