MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 15 mars 2025

lördag 15 mars 2025

Svenska forskare ger ut ”klimatsmart” kokbok med insekter

Insektsmaten

publicerad 13 maj 2020
– av Isac Boman
Projektets gastronomiska kreatör Johanna Gerberich.

I flera års tid har forskare tryckt på för att svenskar och européer ska äta mer insekter som ett påstått mer klimatsmart alternativ till kött. Nu har forskare vid Kristianstad gett ut en kokbok fylld med insektsrecept där läsaren uppmanas laga mat med mjölmaskar, syrsor och gräshoppor.

– Vi har tagit ett helhetsperspektiv och fått en hel del ny kunskap, inte bara om hur och vad vi kan göra med insekter som ingredienser utan vi har även testat förpackningslösningar och processer som behövs för att insekter ska kunna bli aptitliga, näringsrika och attraktiva livsmedel, säger Karin Wendin, professor i mat- och måltidsvetenskap vid Högskolan Kristianstad i ett pressmeddelande.

Man tror att syrsor, mjölmaskar och gräshoppor är de insekter som har störst chans att bli etablerade livsmedel och förekommer därför i recepten. Enligt forskarna är insekterna ”välsmakande” och ska fungera som ”inkörsport” för svenskar som vill äta mer insekter. Insekterna går bra att äta till både frukost, fika och fest, menar man vidare.

– Recepthäftet sammanfattar vad vi kommit fram till i forskningsprojektet ganska bra. Och sedan ger det folk ett hum om hur man kan använda insekter. Precis som nöt-, fläsk- och lammkött smakar olika smakar också insektsarter olika. Mjölmask smakar nötaktigt och har smak av umami och cerealier. Syrsa smakar som popcorn med en touch av kyckling och umami, säger Johanna Gerberich adjunkt i mat- och måltidsvetenskap vid Högskolan Kristianstad och projektets gastronomiska kreatör.

Det är ännu inte lagligt att sälja insekter som livsmedel i Sverige, men forskarna tillägger att man som konsument samtidigt kan köpa insikter från  ”det stora utbud” som finns i våra grannländer och i andra delar av världen.

EU fortsätter godkänna insekter i mat

Insektsmaten

publicerad 11 februari 2025
– av Sofie Persson
Sedan tidigare har mjölmask i fryst, torkad och pulverform godkänts som livsmedel inom EU.

EU har godkänt ett nytt mjölmaskpulver som livsmedel. Det är det senaste tillskottet i unionens satsning på insekter i mat.

Insekter räknas som nya livsmedel inom EU, vilket innebär att de inte konsumerades i större omfattning före den 15 maj 1997. För att godkännas måste de granskas av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA). Endast det företag som får sitt livsmedel beviljat har rätt att producera och distribuera det, och tillståndet gäller i fem år.

EU har de senaste åren godkänt ett antal insektsarter som livsmedel. Idag får mjölmask, buffalolarv, hussyrsa och gräshoppor användas i fryst, torkad eller pulverform i exempelvis bröd, chips och kosttillskott.

Två företag får sälja mjölmaskar

EU har nu godkänt UV-behandlat pulver av hela mjölmaskar som livsmedel efter en ansökan som gjordes av det franska företaget Nutri’Earth. Tidigare har mjölmask blivit godkänt att använda fryst, torkad eller i pulverform av företaget Fair Insects BV. Det innebär med andra ord att två olika företag får producera och distribuera mjölmaskar.

Enligt gällande regler måste det tydligt framgå i ingredienslistan om ett livsmedel innehåller insekter. Eftersom de kan orsaka korsallergier krävs även en tydlig märkning på förpackningen.

Virus och tungmetaller

Insekter lyfts ofta fram som ett mer miljövänligt livsmedel eftersom de kräver mindre mark, vatten och foder. Samtidigt finns risker, då studier visar att insekter kan innehålla tungmetaller, bakterier och virus.

Trots EU:s satsningar på insekter har exempelvis länder som Italien valt att helt förbjuda detta i landet. Anledningen är att man inte vill att insekter ska associeras med det italienska köket.

Brittiska forskare vill göra insekter och labbkött ”mainstream”

Insektsmaten

publicerad 2 september 2024
– av Sofie Persson

Ett statligt finansierat forskningscentrum i Storbritannien ska arbeta för att insekter och andra köttalternativ blir mer ”mainstream” för allmänheten. Forskningscentret har även fått över 300 miljoner kronor i finansiering från olika företag.

National Alternative Protein Innovation Centre (NAPIC) kommer att baseras vid University of Leeds, där man skall undersöka hur man kan minska byråkratin samt säkerställa livsmedelssäkerheten för insekter som livsmedel och andra alternativa köttalternativ som exempelvis labbodlat kött. Forskarna kommer även att titta på potentiella allergener, hälsoeffekter och sätt att dämpa oro över både smak och pris. Vidare kommer man att undersöka vilka köttalternativ som säljer till kunderna, genom fokusgrupper och enkäter.

Vi vill göra alternativa proteiner till mainstream för en mer hållbar planet, säger professor Anwesha Sarkar från universitetet till The Telegraph.

Det nya forskningscentret kommer också att få 23 miljoner pund, cirka 316 miljoner svenska kronor, i finansiering från multinationella företag och andra företag. Enligt tankesmedjan Green Alliance kommer hela den alternativa köttindustrin att vara värd omkring 7 miljoner pund, eller cirka 94 miljoner svenska kronor.

UK Research and Innovation är en statlig myndighet som finansierar centret och där vill man bland annat undersöka vilka typer av insektsproteiner konsumenter är mest benägna att köpa.

Hur kommer det sig att människor i Storbritannien kulturellt sett gärna äter en räka, men inte en insekt? Att förstå varför det är så skulle vara till hjälp, säger professor Guy Poppy.

Vidare handlar det om att undersöka vilka bearbetningsnivåer som skulle krävas för att förvandla insekten till något som människor är villiga att äta.

Är det så att den måste malas till ett pulver som sedan blir en proteinbaserad kaka, kanske med reducerad fett- och sockerhalt, eller finns det något mellansteg där insekten förvandlas till något som ser ut som en hamburgare? säger Poppy.

Forskningscentret kommer att undersöka vilka möjligheter regeringen eller industrin har att övertyga människor om att byta ut sin biff mot ett växtbaserat eller laboratorieodlat alternativ, till exempel genom diverse informationskampanjer.

Ville få svenskarna att äta insekter – nu går bolaget i konkurs

Insektsmaten

publicerad 25 juli 2024
– av Isac Boman
Mjölmaskssatsningen blev inte den succé som Tebrito hade hoppats.

Tebrito i Orsa ville få svenskarna att äta insekter genom att göra mat av industriodlade mjölmaskar. Trots att man fick in 45 miljoner kronor från investerare har man inte lyckats få ordning på ekonomin och nu har bolaget istället försatts i konkurs.

Tebrito grundades 2016 av Nils Österholm och Åsa Martén. När Livsmedelsverket för drygt tre år sedan lät meddela att man godkänner mjölmaskar som mat trodde många investerare att bolaget gick en ljus framtid till mötes. Så blev det inte.

Bolaget har arbetat hårt för att hitta en långsiktigt hållbar finansiell lösning. Men trots konstruktiva dialoger med potentiellt mycket intressanta samarbetspartners i syfte att skala upp bolaget har det tyvärr inte gått att lösa den mest akuta ekonomiska situationen”, skriver grundaren Nils Österholm i ett yttrande.

Så sent som i fjol hävdade samme Österholm i en intervju med Bonnierägda DN, att han var övertygad om att insekter snart blir ett naturligt inslag på hyllorna i matbutikerna.

– En dag kommer vi dit. Just nu händer det mycket i kulisserna. Det tar tid att skapa en tillräckligt stor produktion, att utveckla själva produkten och marknadsföringen och att få alla godkännanden, sa han då.

Impact Loop noterar att även Mycorena – ett bolag som ”skulle förändra hela matindustrin med sina svampbaserade ingredienser” nyligen gick i konkurs och att aktörer som sysslar med att ta fram alternativa proteinkällor för närvarande befinner sig i en tuff situation. Detta förklaras delvis med att sommaren påstås vara en ”tuff tid att säkra kapital i”.

Förra året omsatte Tebrito 531 000 kronor och gjorde ett minusresultat på 13,6 miljoner. Så sent som förra månaden tog man in 4,1 miljoner kronor från externa investerare – vilket alltså inte tycks ha hjälpt.

Ovetande skolelever serveras insekter

Insektsmaten

publicerad 18 mars 2024
– av Sofie Persson
Alla elever är inte förtjusta i tanken på att äta insekter.

På en skola i Södertälje serveras mat gjord på larver utan att eleverna förstår vad de äter. När eleverna sedan får veta vad maten innehåller blir vissa av dem chockerade och vill inte längre äta ”tacofärsen”.

Under kalla kriget fanns stora matförråd avsedda för att hantera kriser, något som är borttaget idag. Regeringen presenterade nyligen en rad förslag för bland annat detta, då man exempelvis rådde medborgare att alltid ha minst en veckas matranson hemma. Vidare ska även bland annat skolor och äldreboenden kunna tillhandahålla mat, vilket innebär upp till tre miljoner måltider varje dag.

På gymnasieskolan testar man därmed nya recept som är avsedda om krisen eller kriget kommer. Vid en lunch serveras tacos med insekter, något eleverna till synes är ovetande om. Eleverna får sedan informationen om att insekter är klimatsmarta och nyttiga, samt att de levt ett bra liv. Eleven Maria Alejandra får frågan om maten är god innan hon vet vad det är hon äter.

Det är utsökt, säger hon till skattefinansierade SVT.

Allergiska reaktioner

När hon sedan får veta att det innehåller insekter blir hon chockad.

Insekter!? utbrister hon och säger sedan att hon inte vill äta mer av maten.

På grund av risken för korsallergi, särskilt för skaldjursallergiker, måste det märkas på produkterna att insektsarterna kan framkalla en allergisk reaktion, enligt Livsmedelsverket. Även Astma- och allergiförbundet har uppmanat företag att vara noga med märkningen, eftersom det kan vara farligt för en del allergiker att äta insekter.

Insekter är så kallade nya livsmedel, vilket innebär att de inte ätits i större utsträckning inom EU före den 15 maj 1997. Idag finns det fyra godkända insektsarter att använda i livsmedelsproduktion inom unionens gränser.

Share via
Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.

Send this to a friend