Under torsdagen offentliggjorde regeringen att man beslutat att återaktivera mönstringen och värnplikten i Sverige.
2009 valde den dåvarande borgerliga regeringen att avaktivera värnplikten. Men nu väljer den rödgröna regeringen att återinföra mönstring och grundutbildning med värnplikt.
I ett pressmeddelande motiverar regeringen sitt beslut med att allt för få frivilliga går med i Försvarsmakten samt att det säkerhetspolitiska läget försämrats.
Försvarsmakten får nu i uppgift av regeringen att ”planera för att minst 4 000 personer per år ska genomföra grundutbildning med värnplikt under 2018 och 2019”.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Montage. Foto: Tommy Winterskiöld Vestlie/CC BY 2.0, faksimil/Ibn Rush/YT
Ett av Sverigedemokraternas främsta skäl till att inte verka för ett fullständigt avskaffande av den kraftigt ifrågasatta lagen om hets mot folkgrupp (HMF), är den "ökande antisemitismen" i Sverige (arkivbild).
Sverigedemokraterna vill nu omforma lagen om hets mot folkgrupp (HMF). Vid landsdagarna i Örebro den gångna helgen röstade partiet med knapp marginal för en omfattande reform – samtidigt som förslagen om att helt avskaffa lagen föll med minsta möjliga differens.
Sverigedemokraternas landsdagar i Örebro resulterade i ett beslut om att partiet ska verka för en genomgripande förändring av lagen om hets mot folkgrupp.
Omröstningen blev mycket jämn: 79 ombud stödde partistyrelsens linje, medan 78 röstade för att helt ta bort lagen.
Inför beslutet hade flera motioner krävt att lagen skulle slopas i sin helhet. Motioner som fick stöd av många ombud från talarstolen.
Julia Fält, ombud från Fyrbodal, kritiserade lagens nuvarande tillämpning: — Lagen fungerar inte som tänkt. Den skapar godtycke, tystar debatt och straffar uttalanden som inte innebär något verkligt hot.
Petter Nilsson, ombud från Västerbotten, anslöt sig till kritiken: — Man har mer eller mindre genom praxis kommit fram till att svenskar inte kan utsättas för hets mot folkgrupp. Däremot har ett stort antal rättsfall kommit att aktualiseras för ’folkgruppen’ dragqueens, vilket är ganska talande.
Från flera talare återkom argumentet att lagen inte skyddar den svenska majoritetsbefolkningen och att den i dag tillämpas på ett godtyckligt sätt som begränsar yttrandefriheten.
Trots kritiken stod partistyrelsen fast vid att HMF-lagen inte bör avskaffas. I stället vill man omforma den så att den återgår till att handla om just folkgrupper i egentlig mening.
Partisekreteraren Mattias Bäckström Johansson har inför landsdagarna betonat att lagen bör renodlas och inte kopplas till exempelvis sexuell läggning eller religiös inriktning.
Julia Kronlid, riksdagsledamot och medlem i partistyrelsen, argumenterade för partistyrelsens linje och underströk historiska skäl till att behålla lagen.
— Jag förstår verkligen den frustration som kan finnas. Men vi får inte glömma bakgrunden till lagen, med förföljelsen som pågick mot judar och Förintelsen.
Kronlid framhöll även den nuvarande samhällsutvecklingen som en anledning till partistyrelsens linje.
— Med tanke på den ökande antisemitismen tycker jag att det är ett stort misstag att ta bort lagen. Det kommer att framställas helt felaktigt. Vår partiledare Jimmie Åkesson kommer att få stå i intervju efter intervju och svara på frågan "varför gå till val på att tillåta hets mot folkgrupp".
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Under söndagskvällens SVT Agenda visades en AI-genererad video utan att redaktionen var medveten om det. Klippet föreställde vad som verkade vara en konfrontation mellan en New York-polis och en agent från den federala migrationsmyndigheten ICE.
Videon ingick i ett längre reportage om spänningarna i USA kring utvisningar av papperslösa migranter, där ICE:s insatser lett till konflikter med lokalpolisen i flera demokratiskt styrda städer.
Det AI-genererade materialet visades vid två tillfällen: först i programmets intro och sedan som en del av det längre USA-reportaget.
— Det är olyckligt att vi av misstag publicerat ett AI-genererat klipp. Publiken ska alltid kunna lita på att bilder i Agenda är autentiska, säger Agendas ansvarige utgivare Michael Kucera.
Sändningen har tillfälligt plockats bort från SVT Play. En korrigerad version ska publiceras så snart som möjligt, tillsammans med en rättelse. Redaktionen uppger att man nu ser över sina rutiner för att undvika liknande fel i framtiden.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
I Norrbotten väljer allt fler kommuner bort kalhyggen i sina skogar. Luleå kommun har beslutat att all kommunal skog ska förvaltas genom plockhuggning istället för traditionella kalhyggen.
Det traditionella skogsbruket med stora kalhyggen är förbi i Luleås kommunala skogar. Sedan ett beslut för en månad sedan, ska samtliga avverkningar ske genom plockhuggning, där träd tas ut selektivt istället för att hela områden kalhuggs.
— Vi ser att det går i takt med vad Luleås invånare vill och att det är något positivt för miljön, den biologiska mångfalden och klimatet, säger Ulrika Lundberg (V), ordförande i infrastruktur- och servicenämnden till skattefinansierade SVT.
Kommuninvånarna värdesätter att kunna röra sig i skogen utan att mötas av stora avverkade ytor, enligt Lundberg.
Omställningen är resultatet av ett åttaårigt arbete från Naturskyddsföreningen som drivit frågan mot kommunledningen. Det är fortfarande oklart hur förändringen kommer att påverka ekonomin i skogsförvaltningen.
Även Haparanda kommun och Gällivare kommun undersöker möjligheten till hyggesfritt skogsbruk. I grannkommunen Piteå har man redan arbetat med hyggesfri metod under ett par år. Där kombineras dock fortfarande traditionellt trakthyggesbruk med den nya metoden, beroende på var i kommunen skogen ligger.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Moderaterna går till val 2026 på ett nytt hyressystem som partiet kallar trygghetshyror. Förslaget innebär att dagens kollektiva hyresförhandlingar och bruksvärdessystem avskaffas.
Socialdemokraterna avvisar reformen och meddelar att en rödgrön regering kommer att riva upp beslutet om det genomförs.
Debatten om marknadshyror har återigen blossat upp i svensk politik. Efter att frågan bidrog till regeringskrisen 2021 har den legat lågt, men nu driver Moderaterna på för ett omfattande skifte, skriver Hyresgästföreningens medlemstidning Hem & Hyra.
Partiet vill införa så kallade trygghetshyror, ett system där fastighetsägare fritt får sätta hyran när en lägenhet blir ledig. Moderaternas bostadspolitiska talesman David Josefsson beskriver reformen som ett nödvändigt steg för att korta köerna och öka byggtakten.
– Jag tycker egentligen inte att det är en så revolutionerande fråga, säger Josefsson till Hem & Hyra.
Till skillnad från traditionella marknadshyror ska hyran vara bunden för den som väl skriver kontrakt, med årliga indexjusteringar samt möjlighet till höjning vid större renoveringar. Josefsson framhåller att modellen ger långsiktig trygghet.
– Det är därför det heter trygghetshyror. Besittningsskyddet ska vara kvar, det är viktigt. Det här förslaget innebär inte en avreglering, utan en omreglering, säger han.
Kritiken: "Slår undan benen för partsmodellen"
Socialdemokraterna avfärdar reformen och anser att Moderaternas förslag hotar den svenska så kallade partsmodellen.
Partiets bostadspolitiske talesman Joakim Järrebring vill heller inte ge intryck av att partiet öppnar för marknadshyror i någon form.
– Det spelar ingen roll vilket namn du ger förslaget. Huvudsyftet är att slå undan benen för partsmodellen. Kollektiva förhandlingar ger en bättre maktbalans, menar Järrebring.
Socialdemokraterna tänker inte behålla ett borgerligt förändrat system utan kommer att återställa partsmodellen om de får möjlighet.
Partiet markerar tydligt sitt stöd för partsmodellen och vill säkerställa att den förs vidare i arbetsmarknadspolitiken.
Moderaterna säger 'ja' och Socialdemokraterna 'nej' till marknadshyror. Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet
Produktivitetskommissionens stöd för förändringar
Moderaternas linje vilar till dels på Produktivitetskommissionens slutbetänkande, som presenterades i oktober.
Kommissionen argumenterar för att dagens hyresreglering gör att bostäder i storstäderna utnyttjas ineffektivt.
Enligt rapporten ligger Stockholms hyror omkring 36 procent under marknadsnivå, och hyresgäster disponerar i snitt 0,28 rum mer än de behöver.
David Josefsson vill dock tona ned den diskussionen, även om han medger att många i centrala lägen bor större än nödvändigt.
– Succesivt tror jag att man kanske kommer att välja att bo lite mindre, om man vill bo på en sådan adress.
Socialdemokraterna: "Nyproduktionen helt avgörande"
Socialdemokraterna betonar i stället att nyproduktionen måste öka. Joakim Järrebring pekar på investeringsstöd och byggkrediter som viktiga verktyg.
– Nyproduktionen är helt avgörande om vi ska klara bostadsförsörjningen.
Partiet vill återinföra statliga stöd vid nybyggen och är öppet för att förstärka insatserna.
– Nu har vi budgeterat 3 miljarder kronor till byggstimulans och 5 miljarder till byggkrediter. Men vi är inte främmande för att höja de beloppen ytterligare.
Både Moderaterna och Socialdemokraterna tror att bostadsfrågan kan få större utrymme inför valet 2026, trots att frågan historiskt sällan engagerar väljare på bred front.
– Den verkliga politiska konflikten mellan blocken är hur stort ansvar marknaden och staten ska ta i den här frågan. Det är skiljelinjen, säger Joakim Järrebring.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
