Polisen försökte stoppa pågående demonstration i Göteborg

Uppdaterad november 13, 2017 Publicerad november 13, 2017
– av Markus Andersson
Ulla Brehm (t.h), presstalesperson vid polisen region Väst, medgav att polisen avbröt demonstrationen

Under helgen gick in polisen i Göteborg in och stoppade en pågående demonstration i centrala Göteborg. Beslutet strider mot gällande prejudikat och grundlagsbestämmelser kring demonstrationsfriheten.

I lördags samlade Nordiska motståndsrörelsen, NMR, sig till en spontan demonstration i centrala Göteborg. Demonstrationsdeltagarna samlades på en parkering och började samlat gå mot de centrala stadsdelarna.

Organisationen hade inte sökt om ett formellt demonstrationstillstånd utan nyttjade den grundlagsskyddade demonstrationsfriheten som skyddar rätten att demonstrera utan en formell ansökan hos polisen.

Göteborgspolisen mobiliserade snabbt ihop stora resurser för att försöka avbryta Nordiska motståndsrörelsens demonstration och ställde upp ett tiotal fordon i linje och blockerade således all trafik tvärs över gatan i demonstrationstågets färdriktning.

Plötsligt klev sedan polismän in framför de gående demonstranterna med ett åttiotal deltagare och kommenderade demonstrationståget att stanna.

– Vart får vi gå?, frågade en representant organisationen.

– Ni får inte gå någonstans, säger polisbefälet.

– Då stoppar du en pågående demonstration?

– Jajemen, erkänner polisbefälet som försöker kommendera deltagarna att ställa sig stillastående på sidan av vägen.

Ulla Brehm, presstalesperson vid polisen region Väst, medgav till SVT att polisen avbröt demonstrationen.

Enligt tidigare rättsfall (JO 1992/93 s 62.) anses det att polisen har avbrutit en demonstration om de tvingar den att stå still, ett agerande som inte medges i lagen om demonstrationsfrihet. Händelsen fångades på film.

https://youtu.be/Ow9I8TCJMXg?t=26s

Demonstrationsdeltagarna vänder om och går en annan väg, men polisen fortsätter att följa demonstrationsdeltagarna och gör flera ytterligare försök att avbryta demonstrationen. Vid flera tillfällen används kraftigt våld från polisen med pepparspray och batonger för att markera mot deltagare som inte höll sig precis på trottoarerna.

Ett 15-tal demonstranter greps med hänvisning till ohörsamhet mot ordningsmakten.

Skarp kritik mot polisinsatsen
Polisens insats under lördagen har fått skarp kritik. Bland annat skriver Csaba Perlenberg som är krönikör på Expressen ”Polisens bedömningar och lagtolkningar ska inte påverkas av twitterkritik” och hänvisar till debatten efter organisationens oannonserade demonstration den 17 september då ett hundratal deltagare demonstrerade på Göteborgs gator utan att polisen ingrep.

På Twitter rasade då Centerns partiledare Annie Lööf mot Storgöteborgs polischef Erik Nord: ”Helt obegripligt att de tillåts demonstrera även utan tillstånd”. Erik Nord svarade: ”Annie, vem ska kunna den svenska lagstiftningen om inte ni som stiftar den?”.

Enligt uppgift skall polisen också ha vägrat att på förfrågan lämna ut tjänstenummer över de polisen som man ville peka ut för att ha gjort sig skyldiga till övervåld under insatsen.

Nordiska motståndsrörelsen har valt att anmäla polisen för överträdelse mot demonstrationsfriheten samt övervåld och tjänstefel.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Man i 60-årsåldern död efter konfrontation med ungdomar i Malmö

Ökade otryggheten

Publicerad yesterday 12:01
– av Redaktionen
Under natten kontrollerades flera ungdomar i området, men ingen har ännu gripits.

En man i 60-årsåldern har dött efter en våldsam incident vid en skolgård i Malmö i går kväll. Polisen har inlett en förundersökning om mord men ingen är ännu gripen och det råder fortfarande oklarheter kring händelseförloppet.

Larmet kom in till polisen strax efter klockan 21 på onsdagskvällen. Enligt larmsamtalen hade flera personer hamnat i bråk vid en skolgård i Malmö, och en av dem hade fallit till marken.

När polis anlände till platsen påträffades mannen livlös och trots att händelsen nu utreds som mord är det oklart exakt vad som orsakat mannens skador.

— Det finns fortfarande frågetecken kring vad som har hänt och varför han har fått de skador han har fått, säger Evelina Olsson, presstalesperson vid polisregion Syd.

Oklar dödsorsak

På frågan om mannen har tydliga skador svarar Olsson att det inte går att dra några slutsatser ännu.

— Ja men man kan få skador av att ramla också. Det går inte alltid att avgöra. Här finns det en del frågetecken.

Enligt uppgifter till Schibstedägda TV4 Nyheterna ska mannen ha varit ute på en hundpromenad när han kom i konflikt med tre ungdomar. Polisen bekräftar att en hund fanns på platsen, men vill inte gå in på detaljer om de inblandade.

— Vi har inga uppgifter alls om de inblandade, konstaterar polisens presstalesperson.

Stor polisinsats

Under natten genomförde polisen kontroller av flera ungdomar i området, men ingen har gripits. Mannens anhöriga har underrättats om dödsfallet och utredningen fortsätter nu med full kraft, enligt presstalespersonen.

— Vi har en förundersökning om mord och en mall som ska följas. Det ska sammanställas uppgifter, knackas dörr och kontrollera kameror, förklarar Evelina Olsson.

Avspärrningarna vid brottsplatsen hävdes vid halv fyra-tiden i natt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fler unga skeptiska till demokratin

Publicerad oktober 1, 2025
– av Redaktionen
Inte ens var fjärde ung svensk anser att de har möjlighet att påverka i samhället.

Färre unga anser att demokrati är det bästa sättet att styra ett samhälle på, visar en ny rapport från Ungdomsbarometern. Samtidigt minskar förtroendet för Sveriges politiker.

I år ser 79 procent av de unga demokrati som det bästa alternativet för styre, jämfört med 88 procent 2021. Utvecklingen sammanfaller med en ökad misstro mot politiker – 45 procent av de unga tror inte att de kan lösa de problem som finns i Sverige.

Samtidigt uttrycker sex av tio unga en ökad oro för att demokratin i Sverige ska försvagas.

När unga blickar framåt gör de det i en tid präglad av kriser och osäkerhet. Om man inte tror att demokratin har kraft att lösa de stora samhällsproblemen blir det också svårare att känna att den egna rösten gör skillnad, säger Ulrik Hoffman, samhälls- och kompetensförsörjningsexpert på Ungdomsbarometern, i ett pressmeddelande.

Mindre påverkan

Under 2019 ansåg 52 procent av de unga att man hade möjlighet att påverka i samhället, nu är siffran nere på 23 procent. Färre identifierar sig också med politiska identiteter, som exempelvis feminist eller antirasist. Oron kring krig, kriminalitet och ekonomi har också ökat markant.

Att fler unga upplever att de frågor som oroar dem i dag är sådant de själva har liten makt över, säger Johanna Göransson, livsstils- och konsumtionsexpert på Ungdomsbarometern.

Studien, som kommer en gång varje år, bygger på svar från 1 450 unga i åldern 15–24 år.

Det bör noteras att Ungdomsbarometern inte tydligt definierar vad som avses med demokrati i undersökningen. I Sverige syftar begreppet vanligtvis på den parlamentariska demokratin och det nuvarande politiska systemet med relativt fria val, maktdelning och skydd för vissa grundläggande rättigheter.

Vissa politiska aktivister argumenterar dock frekvent för att demokrati inte bara är ett styrelseskick utan även inkluderar specifika värderingar inom exempelvis jämställdhet, ”antirasism” eller klimatpolitik – vilket gör demokrati synonymt med en viss politisk agenda snarare än ett styrelseskick.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Polisen: Barn dödas när de utför sprängdåd åt kriminella

Ökade otryggheten

Publicerad oktober 1, 2025
– av Redaktionen
Polisen uppmanar föräldrar att vara närvarande i sina barns liv - både fysiskt och digitalt.

Antalet bombdåd i Sverige har ökat kraftigt – och allt oftare är det barn som utnyttjas av kriminella nätverk för att utföra dem.

Polisen slår nu larm efter att flera unga skadats och minst en dödats när de hanterat handgranater och sprängladdningar.

Ökningen är dramatisk. Fram till augusti i år har 119 detonationer skett i Sverige, jämfört med 76 under samma period förra året och allt oftare är det barn och tonåringar som utför spräng- och branddåd åt gängkriminella uppdragsgivare.

Det finns flera dokumenterade fall där unga skadats svårt, och minst ett dödsfall har inträffat när unga hanterat sprängmedel och brandfarlig vätska.

— Att hantera brandfarliga vätskor och sprängmedel kan vara dödligt eller exempelvis orsaka allvarliga brännskador, hörselskador eller bortsprängda händer, betonar Dan Windt, operativ koordinator vid polisens nationella driftcenter.

Handgranater vid förskolor

På grund av det hänsynslösa utnyttjandet har Polismyndigheten startat en kampanj i sociala medier riktad till unga. Budskapet är tydligt: ta aldrig uppdrag från kriminella och hantera aldrig sprängmedel – det är livsfarligt. Polisen uppmanar också föräldrar att vara vaksamma och känna igen varningstecken.

— Föräldrar och andra viktiga vuxna behöver fortsatt vara närvarande i barnens liv såväl fysiskt som digitalt. Ställ mycket frågor och be om hjälp. Kontakta socialtjänsten i din kommun om barnet kontaktas av kriminella eller larma polis i ett så tidigt skede om du misstänker att ditt barn är på väg att begå ett brott så kan vi tillsammans förhindra det, fortsätter Windt.

Många av sprängdåden har utförts med insmugglade handgranater som använts både för hämnd och utpressning. Vid flera tillfällen har odetonerade handgranater hittats i bostadsområden – även vid eller i närheten av förskolor.

— En sprängladdning eller handgranat kan se ut på många olika sätt. Om du upptäcker ett misstänkt farligt föremål ska du inte under några omständigheter röra föremålet, hålla ordentligt avstånd, varna andra och larma polisen genom att ringa 112, uppmanar Dan Windt avslutningsvis.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Miljardsatsning på vägar och järnvägar – tar 25 år att komma ikapp

Publicerad oktober 1, 2025
– av Redaktionen
Decennier av eftersatt underhåll ska nu åtgärdas på både väg och järnväg.

Över tusen miljarder kronor ska gå till underhåll och upprustning av svenska vägar, järnvägar samt sjö- och luftfart, enligt Trafikverkets nationella plan för transportinfrastruktur.

Samtidigt meddelar myndigheten att det kommer ta 25 år att komma ikapp med järnvägsunderhållet – och att flera planerade satsningar skrotas.

Det var i höstas som regeringen tog beslut om att rusta upp Sveriges infrastruktur i syfte att bland annat skapa bättre förutsättningar för effektiva och hållbara transporter. I tisdags presenterade Trafikverket sina förslag på hur pengarna bör användas.

Totalt ska 1 171 miljarder delas upp, där hälften av pengarna kommer gå till underhåll och hälften till utveckling av ny infrastruktur.

Planen är att bland annat komma ikapp med eftersatt underhåll på både vägar och järnvägar. Prognosen för när man kommer vara ikapp med arbetet uppskattas vara år 2037 för vägar och 2050 för järnvägen.

Det går att göra snabbare men då kan vi inte släppa fram lika mycket tågtrafik som vi gör i dag, säger Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana till skattefinansierade SVT.

”Resor ska bli effektivare”

Det kommer också göras en hel del satsningar för att möta ”Sveriges framtida behov av effektiva, hållbara och robusta transporter”. Vidare kommer man också att skrota vissa projekt som varit aktiva, bland annat utbyggnaden av dubbelspår i Maria–Helsingborg samt Gävle–Kringlan, som anses vara för dyra. Detta gör man för att frigöra pengar till andra projekt som man anser har större nytta.

Mycket i den här planen handlar om bättre förutsättningar för arbetspendling, ett mer konkurrenskraftigt näringsliv och ett starkt totalförsvar. Resor och transporter ska bli tillförlitligare, effektivare och säkrare, säger Maiorana.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.