MORGONDAGENS DAGSTIDNING – torsdag 14 augusti 2025

torsdag 14 augusti 2025

Nu är Sverige fritt från burhöns

publicerad 2 juli 2025
– av Markus Andersson
Så sent som 1988 var det bara fem procent av värphönsen som inte hölls inlåsta i burar.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Enligt Djurens Rätt är Sverige nu helt fritt från burhöns – trots att något lagstadgat förbud fortfarande inte har införts.

Det framgår av statistik som djurrättsorganisationen tagit fram från länsstyrelserna och äggbranschen. Man beskriver det som ett genombrott efter över 50 års arbete mot burhållning och tar själva åt sig en stor del av äran för utvecklingen.

– Att Sverige är fritt från burar är enormt viktigt för hönorna – och en seger för alla som har stått på deras sida. Djurens Rätts medlemmar har visat att förändring är möjlig, även när politiken sviker, säger Benny Andersson, generalsekreterare för Djurens Rätt.

Sverige är enligt organisationen det första landet i världen som har avskaffat burhållning av hönor utan ett uttryckligt lagförbud.

”Påverkansarbete gör skillnad”

Motståndet mot burhållning började redan på 1970-talet. År 1988 beslutade riksdagen att förbjuda burar, men när övergångsperioden på tio år löpte ut fanns burhållningen kvar – och lagen ändrades. Enligt Djurens Rätt ledde detta till att deras eget arbete intensifierades.

Organisationen lyfter bland annat fram rapporter som Hönan eller ägget (2009) och Släpp burarna (2022), liksom återkommande informationskampanjer och företagsdialoger. Ett viktigt steg var också initiativet ”Djurvänlig kommun”, där samtliga svenska kommuner enligt Djurens Rätt till slut valde bort burägg i offentliga upphandlingar.

Sedan 2008 har över 85 företag i Sverige – bland dem livsmedelskedjor, hotell och restauranger – tagit avstånd från burhållning efter samtal med organisationen. Detta har enligt Djurens Rätt varit avgörande för utvecklingen. Totalt uppskattar man att minst 17 miljoner hönor har undgått ett liv i bur sedan dess.

– Det är engagerade djurvänner runtom i Sverige som har rott detta i hamn. Vi har påverkat företag, kommuner och drivit kampanjer utan att ge upp. Detta är ett tydligt bevis på att långsiktigt och enträget påverkansarbete gör skillnad, säger Benny Andersson.

”Sverige måste ta nästa steg”

Parallellt har Djurens Rätt engagerat sig i EU:s arbete med att fasa ut burhållning. Organisationen har samlat in över 50 000 namnunderskrifter till det europeiska medborgarinitiativet End the Cage Age. Ett lagförslag väntades 2023 men har skjutits upp till 2026.

Även om burarna är borta i praktiken i Sverige, menar Djurens Rätt att arbetet inte är färdigt.

– Vi har sett en fantastisk utveckling, men nu måste Sverige ta nästa steg. Djurens Rätt kräver ett lagstadgat förbud mot burhållning omgående. Det finns inget att vänta på nu, uppmanar Benny Andersson.

Trots att burarna nu är tomma menar många kritiker att svenska höns fortfarande lever under undermåliga förhållanden – exempelvis i trånga stallar med tusentals individer, där tillgång till utevistelse ofta saknas helt.

Vägen till ett burfritt Sverige

  • 1988 – En ny djurskyddslag lovar att burhållning ska förbjudas. Samtidigt hålls 95 procent av Sveriges värphöns i oinredda burar.
  • 1997–2005 – Det utlovade burförbudet dras tillbaka. Endast oinredda burar förbjuds. Ägg börjar märkas för att konsumenter ska kunna välja bort burägg.
  • 2008 – Djurens Rätt lanserar sin första stora företagskampanj mot burägg. Hemköp blir först med att ta avstånd. Vid tiden hålls 40 procent av hönorna i burar.
  • 2013–2017 – Flera stora livsmedelskedjor, däribland Coop, Willys, Lidl, Netto och City Gross, slutar sälja burägg. Andelen burhöns sjunker snabbt.
  • 2017 – Djurens Rätt utvidgar arbetet till att omfatta även egna märkesvaror i butikskedjornas sortiment. Andelen hönor i bur minskar under perioden till 13 procent.
  • 2019 – Efter dialog med Djurens Rätt antar de tre största grossisterna policys mot burägg. Kampanjen Släpp burarna lanseras. Andelen hönor i bur sjunker till 8 procent.
  • 2020–2021 – EU-kommissionen lovar att införa ett förbud mot burhållning, efter medborgarinitiativet End the Cage Age, där Djurens Rätt varit en drivande part.
  • 2021 – Efter 13 års kampanj säger ICA nej till burägg. 95 procent av Sveriges kommuner har samtidigt valt bort burägg i offentliga upphandlingar. Endast 3,5 procent av hönorna hålls nu i bur.
  • 2024–2025 – Grossisten Martin & Servera slutför sin utfasning av burägg. Totalt har över 85 företag antagit policys efter dialog med Djurens Rätt. Mindre än 1 procent av hönorna hålls i bur.
  • 2025 – Djurens Rätt får officiell bekräftelse: Alla burar i Sverige är nu tomma.

 

Källa: Djurens Rätt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Äldre får billigare tandvård

publicerad Idag 8:44
– av Redaktionen
Patienterna ska som mest betala 10 procent av referenspriset eller tandläkarens pris om det är lägre, medan staten täcker resterande 90 procent.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Äldre ska få billigare tandvård, föreslår regeringen i ett nytt lagförslag. Kostnaderna kan då sjunka kraftigt för patienter över 67 år.

I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen en omfattande tandvårdsreform som ska likställa högkostnadsskyddet för tandvård med det som gäller inom övrig sjukvård.

Socialminister Jacob Forssmed har tidigare kallat reformen ”den största tandvårdsreformen på över 20 år”. I första skedet riktar den sig till äldre, där målet är att göra tandvården betydligt mer prisvärd.

— Det är viktigt och rimligt att detta första steg i ett förstärkt högkostnadsskydd riktar sig mot äldre med sämst munhälsa, säger han.

Det har alldeles för länge varit en stor skillnad mellan hur tänderna och den övriga kroppen värderas i vårt gemensamma välfärdssystem och det ändrar vi nu på, deklarerar SD:s gruppledare Linda Lindberg under en pressträff på onsdagen.

Minska med hälften

För personer över 67 år kan kostnaden för tandvård minska med mer än hälften – från ungefär 4 600 kronor till runt 1 900 kronor per år. Patienterna ska som mest betala 10 procent av referenspriset eller tandläkarens pris om det är lägre, medan staten täcker resterande 90 procent. Exempelvis kan en lagning som kostar 1 200 kronor komma att kosta endast 120 kronor för en patient i åldersgruppen.

Det allmänna tandvårdsbidraget höjs också från 600 till 1 000 kronor per halvår för äldre med vissa särskilda behov.

Undersökningar och viss annan tandvård kommer dock inte att omfattas av reformen. Där gäller istället det gamla högkostnadsskyddet.

Under 2026 avser man att avsätta cirka 3,4 miljarder kronor för reformen. För att omfördela resurser har man bland annat tidigare sänkt åldersgränsen för den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården från 23 till 19 år, som började gälla i år.

Lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2026 och kommer omfatta alla som fyller 67 år eller mer nästa år.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Arbetslösheten fortsätter att stiga

publicerad Igår 13:54
– av Redaktionen
I slutet av juli var drygt 373 000 personer inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen. Det är en ökning med cirka 16 000 jämfört med samma månad förra året.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Antalet arbetslösa ökar i Sverige, enligt Arbetsförmedlingen. Ungdomsarbetslösheten har däremot hållit sig relativt stabil under året.

Arbetslösheten har ökat från 6,8 till 7,1 procent i juli jämfört med samma period förra året. Det innebär att cirka 373 000 personer var inskrivna hos förmedlingen, och det har ökat med omkring 16 000 jämfört med samma månad förra året.

Osäkerhet i omvärlden dämpar både konsumtion och investeringar. Hushållen fortsätter att hålla hårt i plånboken, vilket påverkar arbetsmarknaden, säger Lars Lindvall, Arbetsförmedlingens prognoschef i ett pressmeddelande.

Bland unga i åldern 18–24 år var 8 procent inskrivna som arbetslösa i juli, vilket endast är en sparsam ökning från 7,9 procent förra året.

Ungdomar är generellt mer flexibla, beredda att flytta mellan yrken, säger Lindvall till Bonniertidningen DN.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Svenskar vill ha fysiska fjällkartor

Digitaliseringen

publicerad Igår 6:57
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Efterfrågan på tryckta kartor i svenska fjällen är fortsatt mycket hög även trots den ökade digitaliseringen, enligt Naturvårdsverket. Samtidigt ökar också andelen ovana fjällvandrare som antas ha lägre kunskap vad gäller kartläsning.

Under sommaren genomförde Naturvårdsverkets fjällsäkerhetsråd en undersökning riktad till fjällens destinationsbolag och STF:s fjällanläggningar, där man ställde frågor om bland annat besöksutveckling samt hur stor efterfrågan var på tryckta kartor. Bland destinationsbolagen finns bland annat Kiruna, Arjeplog, Åre, Funäsfjällen, Vemdalen och Sälen, samt STF:s fjällstationer i Abisko, Kebnekaise, Saltoluokta, Sylarna, Helags och Grövelsjön.

Åtta av tio anläggningar svarade att det är ”stor eller viss efterfrågan” på tryckta fjällkartor i deras del av fjällen, och endast en av tio att det är ”enstaka” som efterfrågar fjällkartor. Idag är det vanligt att svenskar använder mobilen till allt i takt med att digitaliseringen ökar, men det gäller inte alls på samma sätt när man kommer upp i fjällen, berättar Per-Olov Wikberg, samordnare vid Naturvårdsverkets fjällsäkerhetsråd.

Sverige är ett av världens mest digitaliserade länder. Vi är vana vid att lösa de flesta problem med mobilen och genom appar. Fjällen är dock en annorlunda miljö eftersom det ofta saknas mobiltäckning om man lämnar samhällen och större vägar och ger sig ut på längre turer. Därför krävs förberedelse och träning inför en vistelse, inte minst för ovana besökare. Det är positivt att de tryckta fjällkartorna fortsätter att efterfrågas. Att de finns och att de är viktiga tillsammans med kunskap kring hur man läser och använder kartor behöver även ovana besökare ha kunskap om, säger han i ett pressmeddelande.

Vidare i undersökningen svarar också sju av tio anläggningar att man sett en ökning på ovana besökare de senaste fem åren. Detta är en besöksgrupp som kan antas ha lägre kunskap om användning av fjällkartor än mer vana fjällvandrare. Naturvårdsverkets fjällsäkerhetsråd uppmanar alla fjällbesökare att lära sig läsa fysiska kartor samt att antingen skaffa en tryckt karta eller ladda ner en digital inför en fjällvandring.

En tryckt eller en nedladdad karta till mobilen kan upplevas som en trygghet vid en fjällvandring särskilt när det inte är någon mobiltäckning. Men det krävs även att man kan läsa kartor och att man tränar på att använda kartor tillsammans med en kompass inför fjällbesöket. Vi uppmanar därför alla nya fjällbesökare att skaffa tryckta kartor eller att ladda ned digitala kartor inför en vandring och att träna på att använda dem tillsammans med kompassen, säger Wikberg.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

SDU-toppen vill skapa myndighet som griper illegala invandrare

Migrationskrisen i Europa

publicerad 12 augusti 2025
– av Jan Sundstedt
Denice Westerberg anklagar den moderatledda regeringen för att vara feg och likgiltig inför den illegala invandringen.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sverigedemokraternas ungdomsförbunds förbundsordförande, Denice Westerberg, föreslår att Sverige inför en fristående migrationspolis med samma skarpa mandat som den amerikanska myndigheten ICE.

Syftet är att hitta, gripa och utvisa människor som vistas illegalt i landet, en fråga som SDU-toppen anser är helt avgörande för Sveriges framtid.

I en debattartikel i vänsterpopulistiska tabloiden Aftonbladet beskriver Ungsvenskarnas ledare Sverige som stående vid ett vägskäl, där valen står mellan att ta tillbaka kontrollen över gränserna eller att förlora landet för evigt.

Hon menar att Sverigedemokraterna efter tre år med Tidösamarbetet ska ha genomfört en rad åtgärder för att minska asylinvandringen och skärpa rättspolitiken, och att det nu är dags att ta itu med de människor som redan är här illegalt.

”I dag befinner sig minst 100 000 människor i Sverige utan tillstånd. Troligen långt fler om man räknar med mörkertalet. Vi vet inte vilka de är, var de finns eller vad deras avsikter är”, konstaterar hon, och framhåller säkerhetsriskerna kopplade till denna okända grupp.

”Vi minns korankravallerna”

Westerberg lyfter fram de omfattande invandrarupploppen i Sverige under våren 2022 som ett exempel på hur allvarligt detta problem kan bli.

”Vi minns korankravallerna 2022. Upplopp i flera dagar, där målet var att skada och döda poliser. Flera av de som deltog saknade svenskt medborgarskap”, skriver hon och fortsätter:

”Hur ska polisen kunna förebygga nästa upplopp när vi inte ens vet vilka, eller hur många, potentiella deltagare som befinner sig i landet?”

För att åtgärda detta föreslår Westerberg att Sverige etablerar en fristående migrationspolis med samma befogenheter som ICE, den amerikanska myndigheten som har mandat att genomföra gryningsräder, ID-kontroller och frihetsberövanden av personer som vistas illegalt i USA.

”Dags att välja”

Den nya svenska myndigheten skulle enligt Westerberg ha mandat att agera på svenska gator, arbetsplatser och skolor.

”Det är betydligt hårdare att låta hundratusentals människor leva här utan tillstånd, ibland trots lagakraftvunna utvisningsbeslut, medan svenska familjer lämnas i otrygghet och polisen får arbeta med bakbundna händer,” konstaterar SDU-ledaren.

”Det är dags att välja. Antingen tar vi tillbaka vårt land – eller så överlämnar vi det till människor som aldrig haft rätt att vara här”, slår hon fast.

Kritisk mot regeringens passivitet

Westerberg betonar också att de åtgärder som den moderatledda regeringen hittills infört är otillräckliga för att komma till rätta med de omfattande problemen.

”Är det brist på vilja? På mod? Eller är Moderaterna fortfarande rädda för att göra det som krävs av rädsla för det politiskt korrekta etablissemangets reaktioner?” frågar hon sig och uppmanar makthavarna att agera omedelbart:

”Om regeringen inte agerar nu kommer tryggheten som generationer före oss tog för given aldrig tillbaka”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.