Lovande botemedel hindrades i Sverige under coronakrisen

Publicerad juni 16, 2020
– av Isac Boman

Redan i ett tidigt skede av coronakrisen pekades varianter av malariamedlet klorokinfosfat ut som potentiellt effektivt mot viruset. Det är ett gammalt och billigt läkemedel, men processerna att pröva och sätta in det under coronakrisen i Sverige har trots detta omgivits av flera märkligheter. Samhällsnytt har grävt djupare i saken.

Än så länge finns endast anekdotiska bevis för dess effekt mot corona och forskarvärlden har varit tudelad till läkemedlet. En studie kom from till att medlet var ineffektivt – eller till och med skadligt – men fick senare avpubliceras efter att man hittat stora brister i datan den byggt på. Man vet samtidigt att länder som använt medlet i förebyggande syfte har lägre dödlighet av viruset än Sverige, och forskningen på klorokinfosfat och dess inverkan på corona fortsätter världen över.

Enligt de indikationer som finns är läkemedlet mest effektivt mot corona om det ges i ett mycket tidigt skede, för att hindra patienter från att bli allvarligt sjuka från första början. I Indien räcker det till exempel med bara symptom för att få klorokin utskrivet.

I Indien och Ryssland är dödligheten 2 respektive 1 procent medan den i Sverige ligger på omkring 10 procent av bekräftade fall. I detta bör tas i åtanke att Sverige enbart testar personer som blivit svårt sjuka av viruset och således hamnar de med milda symptom utanför statistiken. Bristande omfattning av tester är dock även förekommande i andra länder som har betydligt lägre dödlighet – så detta allena kan inte förklara Sveriges relativt sett höga dödssiffror.

I en artikel i GP redan i början av mars, vädjade de svenska professorerna Thomas Hedner och Olle Isaksson att regeringen och myndigheterna bör säkra tillgången på klorokinfosfat, eftersom läkemedlet har visat sig kunna vara effektivt mot covid-19. Kort därefter, i början på april, gick dock Läkemedelsverket ut med budskapet att ”klorokin och hydroxiklorokin bör endast användas för behandling av patienter med covid-19 inom kliniska studier”. Kort och gott stoppade man med detta i princip förskrivningen av klorokinfosfat utanför sjukhus.

Den något besynnerliga officiella anledningen som då uppgavs var att det skulle kunna uppstå brist på klorokinfosfat, eftersom läkarna i primärvården har börjat skriva ut läkemedlet till sig själva och till sina familjer samt andra patienter. En mejlkorrespondens som Samhällsnytt har tagit del av, visar att reumatologiprofessor Per-Johan Jakobsson på Karolinska Institutet varit en av de drivande personerna bakom myndighetens beslut. I sina mejl refererar Jakobsson flera gånger till ”Trumps twitter” – som han menar blev anledningen till att läkarna började ”hamstra” läkemedlet. Jakobsson säger själv att hans drivkraft var att säkerställa att hans egna patienter i behov av klorokinfosfat inte skulle bli utan. Klorokinfosfat använd inte bara vid malaria, utan även vid så kallade autoimmuna sjukdomar.

De kan bli allvarligt sjuka om de inte får läkemedlet. Och tanken var att även covid-sjuka skulle kunna få hydroxyklorokin om de ordineras det på sjukhus, säger han.

Enligt Per-Johan Jakobsson gick förskrivningen av läkemedlet upp och företaget Sanofi, som hade ansvar för lagerhållningen av klorokinfosfat i Sverige, meddelade att det tillfälligt tog slut i lager.

 

Det är inte i sig anmärkningsvärt att börja ransonera en bristfällig resurs så att de i störst behov kan få det – om det inte vore för omständigheten att klorokin under en lång tid producerats i Sverige av läkemedelsföretaget Recipharma AB på en fabrik i närheten av Stockholm. Företaget hade även ett lager av det verksamma kemiska ämnet som används för att tillverka läkemedlet. Fabriken ska gå i graven i slutet av juni, men det är oklart om produktionen ska flyttas till en annan anläggning. Till Samhällsnytt säger bolagets vd Carl-Johan Spak att myndigheterna aldrig uppmanade dem att återuppta eller öka sin produktion av läkemedlet.

Efter Läkemedelsverkets beslut rasade efterfrågan på klorokin i Sverige. Trots det planerar företaget att påbörja produktion av hydroxyklorokin – en variant av klorokinfosfat med färre biverkningar. Med Läkemedelsverkets beslut kommer större delen av produktionen att gå på export till andra länder.

Kenneth Nordback på Läkemedelsverket, som var föredragande i beslutet att begränsa förskrivningen av klorokinfosfat, säger sig inte känna till att klorokin produceras i Sverige när Samhällsnytt frågar honom. Nordback menar att det inte är hans ansvar att känna till detta eller uppmana företaget att öka sin produktion. Nils Feltelius, expert på Läkemedelsverket, som även han var delaktigt i att begränsa förskrivningen av klorokinfosfat, medger att han ”hörde något” om att läkemedlet produceras i Sverige. Men Feltelius, likt Nordback, säger att det inte var hans ansvar att utreda alla omständigheter i detta ärende.

Den ansvarige chefen för beslutet att stoppa klorokinfosfat var Läkemedelsverkets chefsjurist Joakim Brandberg, som 2015 gjorde sig känd för att polisanmäla svenska medborgare som diskuterade kolloidalt silvers effekter i en sluten Facebookgrupp.

Samhällsnytts skärmdump från Läkemedelsverket.

 

I samma veva som man stoppade klorokinfosfat beviljade Läkemedelsverket en beredskapslicens för remdesivir – ett nytt läkemedel för ebola. Remdesivir hade en lång och dyr utveckling, men visade sig inte tillräckligt effektivt mot ebola. Gilead Sciences, som utvecklat läkemedlet, såg en ny chans när det nya coronaviruset gjorde entré. Flera studier har emellertid visat att remdesivir har mycket tveksam effekt på coronaviruset. Läkemedlet kan enligt studierna förkorta sjukdomsförloppet ”något” i bästa fall, men trots tveksam effekt användes det nya, relativt okända, läkemedlet med oklara biverkningar på svårt sjuka Covid-19-patienter runt om i Sverige – som i praktiken blivit försökskaniner i ett medicinskt experiment.

Flera personer som varit delaktiga i att stoppa klorokinfosfat – däribland professor Carl-Johan Jakobsson genom ett eget bolag, experten Nils Feltelius och utredaren Karl Mikael Kälkner i sina myndighetsroller – har uppseendeväckande nog själva varit med i utvecklingen och godkännandet av nya läkemedel. Dock nekar Jakobsson till något samarbete med Gilead Sciences. Läkemedelsverkets utredare Kälkner har inte svarat på Samhällsnytts frågor. Sammanträffanden värda att åtminstone notera i sammanhanget är uppgifterna att svensk-brittiska Astra Zeneca velat gå samman med Gilead Sciences och nyligen även fått ett lukrativt kontrakt för att ta fram vaccin mot coronavirus.

I början av april rapporterade Nya Dagbladet om liknande märkliga processer kring hydroxiklorokinets användning i Frankrike, där den franske presidenten Emmanuel Macron då anklagades för att gå läkemedelsindustrins ärenden under coronakrisen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Stora brister i vården – tusentals nekas psykologisk behandling

Publicerad yesterday 10:06
– av Redaktionen
Antalet patienter med psykisk ohälsa ökar – vårdresurserna gör det inte.

Nio av tio vuxna patienter med depression får inte den psykologiska behandling som Socialstyrelsen rekommenderar. Inom barn- och ungdomspsykiatrin är situationen lika allvarlig – där får endast knappt var femte ung person med depression rätt vård.

Enligt Socialstyrelsens riktlinjer ska minst 60 procent av personer med depression och 70 procent av personer med ångest erbjudas psykologisk behandling som exempelvis kognitiv beteendeterapi. Organisationen Mind, som arbetar aktivt med psykisk hälsa och bland annat driver Självmordslinjen, har analyserat statistik från Patientregistret, där man kan konstatera att regionerna brister allvarligt i sitt ansvar eftersom riktlinjerna inte följs.

Inom vuxenpsykiatrin får endast nio till tio procent av patienter med depression den behandling som rekommenderas. När det gäller ångestsyndrom får 22 till 25 procent rekommenderad behandling.

Hos barn- och ungdomspsykiatrin får endast 14,8 procent av killar och 19,5 procent av tjejer med depression psykologisk behandling i enlighet med riktlinjerna. För unga med ångestsyndrom ligger andelen på 33 till 36 procent. Inom BUP beskrivs problemen bero på bristen på psykologer.

På många BUP-mottagningar har psykologbristen exempelvis varit akut i flera år. Dålig arbetsmiljö och små möjligheter att påverka arbetssituationen gör att verksamheterna har svårt att rekrytera och behålla personal, säger Kristina Taylor på Psykologförbundet, i ett pressmeddelande.

"Vår tids största folkhälsoutmaningar"

Patientregistret har dock stora brister. Insatser från primärvården syns inte alls, och det saknas en systematisk nationell uppföljning av den psykologiska vård som ges. Dessutom brister inrapporteringen från flera regioner. Trots att tillgänglig data måste tolkas försiktigt visar den att målnivåerna inte nås.

Psykologförbundet och Mind menar att det krävs att regionerna gör stora förändringar så att Socialstyrelsens riktlinjer ska kunna följas ordentligt.

Psykisk ohälsa är en av vår tids största folkhälsoutmaningar. Det är dags att gå från riktlinjernas ord till regionernas handling, säger Rickard Bracken, generalsekreterare på Mind.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Skenskrivningar i sommarstugor ett växande problem

Uppdaterad oktober 3, 2025, Publicerad oktober 3, 2025
– av Redaktionen

Myndigheterna varnar för en ny trend där små fritidshus utnyttjas i organiserade brottsplaner. Det handlar om skenskrivningar – när personer folkbokför sig på adresser där de i själva verket inte bor.

Enligt granskningar kan hundratals personer skriva sig på en sommarstuga som endast har en bäddsoffa med förvaring, vilket är långt ifrån rimligt. Trots det har sådana adresser godkänts i folkbokföringen och därefter använts i brottsupplägg, skriver Hem & Hyra.

Problemet är inte bara administrativt. Genom att vara skrivna på falska adresser kan kriminella nätverk dölja sina verkliga vistelseorter, undgå myndighetskontroller och till och med begå bidragsfusk. Skenskrivningarna kan också ligga till grund för mer avancerade brott, som identitetsbedrägerier eller omfattande välfärdsbrott.

Skatteverket och polisen har på senare tid intensifierat samarbetet för att komma åt fusket. Särskilda kontroller görs för att upptäcka orimliga folkbokföringar, exempelvis när många personer är registrerade på samma lilla bostad. Myndigheterna har också möjlighet att genomföra hembesök för att verifiera var personer faktiskt bor.

Samtidigt framhåller experter att folkbokföringssystemet i grunden bygger på tillit. Det gör det enkelt att skriva sig på en adress – men svårt att upptäcka systematiskt missbruk i tid.

Frågan har blivit politiskt känslig. Flera riksdagspartier har efterlyst hårdare kontroller och skärpta straff för den som medvetet folkbokför sig fel. Kritiker menar däremot att för hårda åtgärder kan drabba människor som redan lever i utsatta situationer och som saknar stabilt boende.

Klart är att skenskrivningar i sommarstugor har blivit ett allt tydligare tecken på hur folkbokföringssystemet kan utnyttjas. Myndigheternas arbete framöver kommer därför spela en viktig roll i att täppa till kryphålen och återställa förtroendet för systemet.

Fakta: Skenskrivning

  • Definition: När en person folkbokför sig på en adress där hen inte faktiskt bor.
  • Syfte: Kan användas för att dölja vistelseort, begå bidragsbrott eller undvika myndighetskontroll.
  • Risker: Underminerar folkbokföringens tillförlitlighet, försvårar myndighetsarbete och kan kopplas till organiserad kriminalitet.
  • Åtgärder: Skatteverket och Polisen gör hembesök, jämför uppgifter och har möjlighet att avregistrera felaktiga folkbokföringar.
  • Straff: Att medvetet folkbokföra sig på fel adress kan ge böter eller fängelse.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Man i 60-årsåldern död efter konfrontation med ungdomar i Malmö

Ökade otryggheten

Publicerad oktober 2, 2025
– av Redaktionen
Under natten kontrollerades flera ungdomar i området, men ingen har ännu gripits.

En man i 60-årsåldern har dött efter en våldsam incident vid en skolgård i Malmö i går kväll. Polisen har inlett en förundersökning om mord men ingen är ännu gripen och det råder fortfarande oklarheter kring händelseförloppet.

Larmet kom in till polisen strax efter klockan 21 på onsdagskvällen. Enligt larmsamtalen hade flera personer hamnat i bråk vid en skolgård i Malmö, och en av dem hade fallit till marken.

När polis anlände till platsen påträffades mannen livlös och trots att händelsen nu utreds som mord är det oklart exakt vad som orsakat mannens skador.

— Det finns fortfarande frågetecken kring vad som har hänt och varför han har fått de skador han har fått, säger Evelina Olsson, presstalesperson vid polisregion Syd.

Oklar dödsorsak

På frågan om mannen har tydliga skador svarar Olsson att det inte går att dra några slutsatser ännu.

— Ja men man kan få skador av att ramla också. Det går inte alltid att avgöra. Här finns det en del frågetecken.

Enligt uppgifter till Schibstedägda TV4 Nyheterna ska mannen ha varit ute på en hundpromenad när han kom i konflikt med tre ungdomar. Polisen bekräftar att en hund fanns på platsen, men vill inte gå in på detaljer om de inblandade.

— Vi har inga uppgifter alls om de inblandade, konstaterar polisens presstalesperson.

Stor polisinsats

Under natten genomförde polisen kontroller av flera ungdomar i området, men ingen har gripits. Mannens anhöriga har underrättats om dödsfallet och utredningen fortsätter nu med full kraft, enligt presstalespersonen.

— Vi har en förundersökning om mord och en mall som ska följas. Det ska sammanställas uppgifter, knackas dörr och kontrollera kameror, förklarar Evelina Olsson.

Avspärrningarna vid brottsplatsen hävdes vid halv fyra-tiden i natt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fler unga skeptiska till demokratin

Publicerad oktober 1, 2025
– av Redaktionen
Inte ens var fjärde ung svensk anser att de har möjlighet att påverka i samhället.

Färre unga anser att demokrati är det bästa sättet att styra ett samhälle på, visar en ny rapport från Ungdomsbarometern. Samtidigt minskar förtroendet för Sveriges politiker.

I år ser 79 procent av de unga demokrati som det bästa alternativet för styre, jämfört med 88 procent 2021. Utvecklingen sammanfaller med en ökad misstro mot politiker – 45 procent av de unga tror inte att de kan lösa de problem som finns i Sverige.

Samtidigt uttrycker sex av tio unga en ökad oro för att demokratin i Sverige ska försvagas.

När unga blickar framåt gör de det i en tid präglad av kriser och osäkerhet. Om man inte tror att demokratin har kraft att lösa de stora samhällsproblemen blir det också svårare att känna att den egna rösten gör skillnad, säger Ulrik Hoffman, samhälls- och kompetensförsörjningsexpert på Ungdomsbarometern, i ett pressmeddelande.

Mindre påverkan

Under 2019 ansåg 52 procent av de unga att man hade möjlighet att påverka i samhället, nu är siffran nere på 23 procent. Färre identifierar sig också med politiska identiteter, som exempelvis feminist eller antirasist. Oron kring krig, kriminalitet och ekonomi har också ökat markant.

Att fler unga upplever att de frågor som oroar dem i dag är sådant de själva har liten makt över, säger Johanna Göransson, livsstils- och konsumtionsexpert på Ungdomsbarometern.

Studien, som kommer en gång varje år, bygger på svar från 1 450 unga i åldern 15–24 år.

Det bör noteras att Ungdomsbarometern inte tydligt definierar vad som avses med demokrati i undersökningen. I Sverige syftar begreppet vanligtvis på den parlamentariska demokratin och det nuvarande politiska systemet med relativt fria val, maktdelning och skydd för vissa grundläggande rättigheter.

Vissa politiska aktivister argumenterar dock frekvent för att demokrati inte bara är ett styrelseskick utan även inkluderar specifika värderingar inom exempelvis jämställdhet, "antirasism" eller klimatpolitik – vilket gör demokrati synonymt med en viss politisk agenda snarare än ett styrelseskick.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.