Lärarlarmet: Elever kan knappt skriva för hand

Digitaliseringen i skolvärlden har inneburit att svenska elever skriver allt mindre med papper och penna. Nu larmar ett stort antal lärare om att många barn skriver oläsligt – och att den hastiga digitaliseringen kan få stora negativa konsekvenser.

2000 lärare har svarat på yrkestidningen Ämneslärarens enkät och nästan samtliga anser att det är viktigt att eleverna skriver för hand i skolan. Ändå uppger nästan var femte lärare (18,5 procent) att deras elever sällan eller aldrig gör detta.

Enligt professor Göran Lundborg vid Lunds universitet, som skrivit boken ”Handen i den digitala världen”, kan det vara så att vissa lärare är rädda för att framstå som “bakåtsträvande” om de kräver att eleverna skriver för hand.

– Kanske, man blir ju lätt betraktad som nörd om man inte fullt ut bejakar digitaliseringen, konstaterar Lundborg.

– Man lär inte bara med hjärnan utan med hela kroppen, handens rörelser liksom graverar in minnesspår i hjärnan. Själva greppet om pennan och de finmotoriska rörelserna över papperet aktiverar olika områden i hjärnan, påpekar han vidare.

Han menar att föräldrar ofta uttrycker oro och klagomål över att barn knappt kan skriva för hand längre, att de stavar illa och att de mest kommunicerar via mycket korta meddelanden på mobiltelefonen.

– Samtidigt måste man konstatera att barnen redan utanför skolan och förskolan får tidiga erfarenheter av det digitala. Mot den bakgrunden känns det viktigare att skolan fokuserar på färdigheter i att skriva för hand.

Lärarutbildaren och lektorn Barbro Westlund vittnar om att hon i sitt yrkesliv stött på ett stort antal föräldrar och lärare som beklagat sig över att barnen numera brister i skrivkunnighet, även hon menar att det är mycket viktigt att unga får öva på att skriva för hand.

– Jag har träffat så många lärare och föräldrar som vittnat om hur slarvigt barn skriver för hand upp i åldrarna. De har inte fått öva tillräckligt på att skriva läsligt.

– Att skriva bokstäverna med penna gör att hjärnan får lättare att minnas dem än om man trycker på tangenter. Men innan bokstäverna ska skrivas kan barnen forma dem med kroppen eller göra stora handrörelser i luften. Att leka med bokstäver på olika sätt är viktigt också för läsinlärningen, förklarar hon.

Enligt Westlund anser hennes kollegor i Finland att svenska skolor snabbt hoppar på ”olika trender” – medan man i Finland är mer negativt inställda till att överge väl beprövade arbetssätt, varför digitaliseringen i skolan inte skett i samma höga tempo som i Sverige.