Annons:

Kritiserad professor får 50 miljoner – ska forska om svenskarnas ”kunskapsresistens”

Uppdaterad oktober 13, 2020, Publicerad oktober 12, 2020
– av Isac Boman
Åsa Wikforss.

Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi, får nu hisnande 50 miljoner kronor av Riksbankens jubileumsfond för att forska på temat ”Kunskapsresistens: Orsaker, konsekvenser och motmedel”. Nya Dagbladet har mot den bakgrunden tittat närmare på Wikforss och hennes forskning.

Åsa Wikforss är professor i teoretisk filosofi och sedan 2019 även ledamot i Svenska Akademien där hon tog över avhoppade Sara Danius plats. Hon har tidigare givit ut boken ”Alternativa fakta: om kunskapen och dess fiender”, där hon argumenterar för att faktaresistens hos människor beror på psykologiska mekanismer och lyfter fram exempel på vad som kan göras för att aktivt bekämpa denna.

Den senaste tiden har hon lyfts fram i olika massmediala sammanhang där hennes medverkan som regel fokuserat på hur vad Wikforss betraktar som desinformation, propaganda och ”faktaresistens” ska bemötas och vilka mekanismer som ligger bakom dessa fenomen. På ett övergripande plan uttrycker Wikforss stor oro över att människor tror på vad sådant som hon anser är konspirationsteorier framom att lita på konventionella auktoriteter och officiella förklaringsmodeller.

Alla konspirationsteorier är dock inte felaktiga eller omoraliska enligt Wikforss. I programmet Malou efter tio omhuldar hon den bland mainstreammedier mycket populära konspirationsteorin om att den ryska regeringen ligger bakom att Donald Trump blev vald till amerikansk president 2016. Detta är dock någonting som inte har belagts och därtill direkt vederlagts genom den så kallade Mueller-rapporten i början av 2019.

Annons:

– Vad som kännetecknar en konspirationsteori är ju inte bara att det är en teori som handlar om en konspiration utan det är också hur man reagerar på motargument. Typiskt för en konspirationsteori är att det är inbyggt i konspirationen att alla invändningar som kommer in är påhittade och också del av den stora konspirationen, förklarar hon.

Wikforss menar också att Donald Trump ”har spridit konspirationsteorier långt innan han blev president”, att det ligger i Trumps ”natur” att sprida konspirationsteorier, samt att detta även är något som ingår i Trumps politiska agenda.

– Man kan säga att en konspirationsteori är som en dålig vetenskaplig teori som när den inte hänger ihop längre. Istället för att ge upp den så bygger man på den med massa konstiga extrateorier som håller ihop det och som gör att oavsett vilken evidens som kommer in så finns det ett skydd, och menar att det handlar om en form av ”kunskapsmotstånd” som gör att människor inte kan omvärdera sina ståndpunkter.

Wikforss anklagar därtill Donald Trump för att sprida ”konspirationsteorin” om att coronaviruset skulle vara tillverkat i ett kinesiskt laboratorium. Hon tycks i detta sammanhang dock inte notera att det är en uppfattning som delas av framstående forskare och förts fram exempelvis av nobelpristagaren Luc Motagnier, den medicinske professorn Nikolay Petrovsky vid Flinders universitet och även av en kinesisk toppforskare som flytt landet. Tilläggas kan att Trump samtidigt inte berört det kontroversiella faktum att de projekt vid Wuhan-laboratoriet i Kina där det avslöjats att man studerat coronavirus från fladdermöss och dess överföring till människor, fått stöd av amerikanska skattemedel under hälsomyndighetschefen Anthony Fauci.

– En aspekt är naturligtvis att människor känner sig otrygga, rädda och förbisedda och då får konspirationsteorier lättare fäste, säger hon och menar att detta är förklaringen till varför andra förklaringsmodeller än de officiella vunnit så mycket mark i USA.

Den särskilde utredaren Robert Muellers rapport som vederlade rysk valpåverkan tycks inte ha påverkat Wikforss uppfattning om att det amerikanska presidenvalet avgjordes av Ryssland. (Pressfoto: FBI)

 

Förra året fick 110 000 gymnasieelever en ”julklapp” i form av Wikforss bok ”Alternativa fakta”. Ett av bokens uttalade syften var att bekämpa kunskapsresistens och kunskapsfientlighet, men fick samtidigt stark kritik för att själv brista i källkritik och göra sig skyldig till feltolkning av fakta.

– Det är orimligt att skriva en bok som varnar för alternativa fakta och samtidigt inkludera ett kapitel om skolan som är en uppvisning i manipulering av fakta både innehållsmässigt och metodiskt, skriver exempelvis skolforskaren Magnus Hultén till SVT.

Den starkaste kritiken riktades mot ett kapitel som handlade om skolans roll i arbetet att få elever att tänka mer kritiskt. Enligt Hultén innehöll texten ett flertal rena faktafel.

– Hon har inte koll på när olika kunskapsmätningar är gjorda, vilka årtal de är gjorda och hur länge de har pågått. Om man vill dra väldigt stora växlar på Pisa-mätningar och deras fall så måste man ha bra på fötterna.

Wikforss skakade dock snabbt av sig kritiken och menade att det handlade om ”ett par små faktafel” som skulle åtgärdas innan nästa upplaga och att de inte påverkar den huvudsakliga poängen med boken.

– Det är ju precis som jag säger, vi kan ha fel. Och då behöver vi varandra för att hitta de felen och så rättar vi till, hävdade hon då.

Omslaget till Wikforss bok.

 

Nu har Wikforss alltså tilldelats drygt 50 miljoner kronor för att forska vidare om ”kunskapsresistens”. Det är de psykologiska mekanismerna och faktorerna som ligger i fokus och psykologiska experiment ska också utföras. Bland annat ska man undersöka hur ”irrationalitet ingår i kunskapsresistens”, hur ”kunskapsresistenta” personer reagerar på bevisföring, och vilka yttre faktorer som förstärker personens hållning. Man är också intresserade av att se hur en persons ideologiska ståndpunkter påverkar förmågan att reagera på evidens och hur olika människor egentligen värderar vad man menar är ”politiskt relevant information”.

Målsättningen bortom detta är att hitta strategier för att motverka och bekämpa sådant man betecknar som propaganda och felaktiga uppfattningar. Stora resurser ska också läggas på att undersöka hur påstådd desinformation sprids i digitala och sociala medier och hur våra sociala medievanor kan avgöra huruvida vi är att räknas som ”kunskapsresistenta” eller inte.

Wikforss själv förklarar att hennes djupa engagemang i den här typen av frågor grundar sig i ett värnande av demokratin och att ”dumheter” inte kan tolereras. Enligt henne var Storbritanniens folkomröstning om EU med det påföljande brittiska utträdet ur unionen inte genuint demokratiskt, utan snarare ett resultat av desinformation.

– Folkomröstningen om Brexit 2016 drevs mycket av desinformation och ifrågasättande av expertis och första gången vi hörde talas om fake news var under presidentvalet i USA hösten 2016. Nu finns det ju uppgifter som tyder på att det faktiskt avgjorde valet, hävdar hon i en intervju med Universitetsläraren.

Vaccinmotstånd lyfts fram av Wikforss fram som en huvudlös konspirationsteori som avviker något - eftersom hennes uppfattning i detta fall är att de som uttrycker denna ofta har vänstersympatier, medan de flesta andra konspirationsteorier och falsk information ska komma från politiskt högerorienterat håll.

– Men man kan konstatera att väldigt mycket av den medvetna produktionen av fejkade nyheter har kommit från högerhåll, menar hon.

Därtill kategoriserar hon dessutom uppfattningen om att Sverige gradvis är på väg mot en systemkollaps på grund av en närmast okontrollerad invandring som en konspirationsteori. Detta handlar enligt henne om en ”falsk berättelse” från högerextremister och har inte något att göra med hur verkligheten ser ut.

– Om man lurar folk att tro saker som inte är sanna, som överdriven brottsstatistik, kan man också lura dem att rösta på saker som inte är i enlighet med deras preferenser, förklarar hon.

Hon menar att människor som ger uttryck för denna typ av uppfattningar rentav kan utgöra ett hot mot demokratin.

– Om man sprider information som får folk att tro att vi står inför en systemkollaps får det konsekvenser. Eftersom det verkar vara en enorm kris kan människor bli villiga att frångå viktiga demokratiska principer som att upprätthålla fri- och rättigheter. På det sättet kan man manipulera folk bort från demokratin, förklarar hon vidare.

Bland andra exempel hon hinner beröra som en irrationella konspirationsteorier inkluderas även kritiken mot utbyggnaden av 5G-tekniken och dess koppling till ohälsa, liksom fenomenet QAnon samt förintelseförnekelse.

Hon anser sammantaget att den bästa strategin mot detta är att forskare primärt ska motverka sådan desinformation genom forskning och kunskap, och påtalar en uppenbar risk i att förtroendet för hennes kår kan sänkas om man tar allt för tydlig ställning i värderingsfrågor.

Populister har redan teorin om oss att vi har en politisk agenda och att vi är köpta av eliten, eller tillhör eliten. Man ska inte spä på det genom att vara uppenbart politisk i sin forskarroll. Man kan naturligtvis engagera sig politiskt, men då ska man vara tydlig med att man kliver ur sin forskarroll, säger Wikforss.

På sociala medier och forum är många försiktigt skeptiska till Wikforss arbete och menar att hon själv brister i verklighetsuppfattning och objektivitet i sina resonemang på ett sätt som antyder projicering och en subjektivt vänsterliberal eller vänsterpopulistisk vinkling i de teser hon driver.

Alltså, att Wigforss vill sätta kunskapen i centrum och varnar för falska nyheter och slutsatser är förstås något bra, problemet är som vanligt på vilket sätt det sker och vad hon blundar för. Eftersom hon i mångt och mycket intar ett traditionellt vänsterperspektiv av svenskt snitt och har vissa grundförutsättningar för sina resonemang måste hennes slutsatser om fake news i mångt och mycket starkt ifrågasättas”, skriver exempelvis användaren HusvagnSvensson i en betecknande utläggning för den kritiken på Flashback.

Förutom Wikforss så kommer Kathrin Glüer, Torun Lindholm och Henrik Oscarsson att leda de tre forskargrupperna för att få fram ett filosofiskt, psykologiskt respektive statsvetenskapligt perspektiv. Den fjärde gruppen leds av Jesper Strömbäck och kommer fokusera på hur påstådd desinformation sprids i både traditionella och sociala medier.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Socialtjänsten: Fotbollsskor och massage istället för hårdare straff

Organiserade brottsligheten

Publicerad yesterday 18:05
– av Jan Sundstedt
Anna Bakken Krantze tror inte på straff eller "hårdare tag" för att få bukt med unga gängkriminella.

Efter att en 14-åring misstänks ha skjutit sex personer i Gävle kritiserar socialtjänsten regeringens förslag om sänkt straffålder.  Lösningen är inte hårdare tag, hävdar enhetschefen Anna Bakken Krantze – utan träningskort, fotbollsskor och massage till trötta föräldrar.

En 14-årig pojke är misstänkt för sex fall av mordförsök och grovt vapenbrott efter skjutningen i Gävle förra helgen. Pojken hade enligt uppgift kopplingar till kriminella gäng och var tidigare känd hos socialtjänsten.

Anna Bakken Krantze, enhetschef på socialtjänsten i Gävle, vill inte bekräfta uppgifterna men erkänner att myndigheterna ofta ligger flera steg efter.

— Vi jobbar väldigt aktivt ihop med polis, näringsliv, fritidsaktiviteter, fritidsgårdar och så vidare. Men tyvärr ligger vi ofta flera steg efter, eftersom de som förser unga med vapen och droger ligger många steg före oss, säger hon till Schibstedägda TV4.

Annons:

Regeringen presenterade för några veckor sedan ett förslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år för grova brott. Statsminister Ulf Kristersson motiverade det med att "barn ska vara barn, men 13-åringar som går omkring med skarpladdade vapen kan inte behandlas som vilka barn som helst".

Tror inte på straff

Anna Bakken Krantze är dock inte alls nöjd med förslaget.

— Jag tänker inte att rätt väg att gå är att sänka åldern, eller att vi ska jobba med 'hårdare tag' eller straffa de här människorna, säger hon.

Hennes alternativa "lösning" har väckt uppståndelse och frågor på sociala medier. Istället för strängare åtgärder menar hon att socialtjänsten behöver mer resurser för att erbjuda olika former av stöd och fritidsaktiviteter till ungdomarna.

— Vi skulle behöva medel till att erbjuda alternativ. Köpa träningskort, köpa ett par fotbollsskor, gå ut och käka, ge massage till någon trött mamma eller pappa. Det är det vi behöver få medel till, vi behöver mentorer som kan gå in och vara förebilder. Vi behöver liksom fylla på från andra håll, fortsätter enhetschefen.

"Behöver jobba mer med relationer"

Hon fortsätter att förklara sin syn på hur gängkriminaliteten bland unga ska bekämpas.

— Jag tänker att vi behöver jobba ännu mer med relationer, vi behöver jobba tätare ihop med polis, med psykiatri, med skola, och ge människor en känsla att man är värd någonting.

Socialtjänsten i Gävle uppger nu att man kommer utreda både skjutningen och sitt eget agerande i fallet.

— Vi behöver absolut göra en händelseanalys, vi har redan idag suttit i flera olika möten där just syftet är att titta på om vi gjort det vi kunnat. Vi behöver titta på risker och väga dem mot varann, säger Anna Bakken Krantze.

Fritidsgårdarna togs över av gängkriminella

Att satsa på "meningsfulla" fritidsaktiviteter som motmedel mot gängkriminalitet är inget nytt. I åratal har avsaknaden av fritidsgårdar och liknande insatser pekats ut av politiker och myndighetsföreträdare som en central förklaring till varför unga hamnar i kriminella nätverk.

Men denna argumentation har tystnat allt mer – något som sammanfaller med att fritidsgårdarna själva i många fall förvandlats till naturliga samlingsplatser och rekryteringscenter för just gängkriminella.

I vissa fall har verksamheterna till och med drivits av personer med starka kopplingar till den organiserade brottsligheten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Delfiner på Kolmården svalde batterier

Publicerad yesterday 15:03
– av Redaktionen
Efter snabb behandling är delfinerna tillbaka till sitt vanliga jag – de äter gott och simmar runt som om ingenting hänt.

Två delfiner på Kolmården råkade få i sig batterier av misstag. Delfinariet stängdes ner, men nu uppges delfinerna vara undersökta och må bra.

Det var i samband med en rutinbehandling av en delfin som man råkade tappa en inhalator i golvet. Den gick sedan i delar, varpå vissa delar föll i bassängen där delfinerna håller till.

Just nu så håller vi delfinariet stängt för att dels behöver vi ju undersöka delfinerna, hålla dem under uppsikt och även undersöka bassängen, sade Annika Trosellius, Kolmårdens presstalespersonen, under lördagen till skattefinansierade SR.

Det visade sig att två delfiner fått i sig varsitt mindre batteri från den tappade inhalatorn. Efter det kunde man snabbt få ut batterierna och efter hälsoundersökningar konstatera att delfinerna mådde bra. Samtliga visar ett normalt beteende, äter och simmar vanligt.

Annons:

Under söndagen var delfinariet åter öppet och delfinerna utförde sina föreställningar.

Händelsen hör inte till vanligheten, menar Trosellius, och nu ska djurparken se över sina rutiner och sin hantering av utrustning för att något liknande inte ska kunna hända.

Dödsfall tidigare i år

I våras avled en av parkens delfiner, som hette Pärla. Det var först oklart vad dödsorsaken var, men i slutet av september konstaterade Statens veterinärmedicinska anstalt att Pärla avled till följd av en streptokocker-infektion som utvecklades till blodförgiftning, något som SR rapporterade om.

I många år har man lyft problematiken kring att hålla just delfiner i fångenskap. Delfiner, som är högintelligenta och sociala djur, påverkas ofta negativt både fysiskt och psykiskt av att hållas på djurparker – vilket har gjort att vissa länder, som exempelvis Storbritannien och Frankrike, implementerat starka lagar kring delfinhållning.

Under 2022 meddelade Kolmården att man kommer att påbörja en avveckling av delfinariet, i syfte att satsa mer på utrotningshotade arter. Däremot meddelade man så sent som 2024 att man inte kommit vidare i avvecklingen på grund av att man inte vet vart man ska placera de delfiner som idag hålls.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tre kriminella nätverk står för hälften av gängvåldet

Organiserade brottsligheten

Publicerad yesterday 11:07
– av Redaktionen
Rawa Majid, Mikael Tenezos och Ismail Abdo leder de grupperingar som begått flest våldsdåd under året.

Foxtrot, Dalen och Rumba – tre kriminella nätverk och deras ledare bär skulden för nästan hälften av allt gängvåld som lett till personskador eller dödsfall i Sverige under 2025.

Trots omfattande polisinsatser efter den stora våldsvågen 2023 fortsätter samma gängtoppar att styra sina organisationer och anstifta våldsdåd från utlandet, det visar en intern lägesrapport som Bonniertidningen Expressen tagit del av.

Polisens rapport pekar ut tre huvudaktörer: Foxtrot med ledaren Rawa "Kurdiska räven" Majid, Dalennätverket med Mikael "Greken" Tenezos i spetsen, samt nätverket Rumba under Ismail "Jordgubben" Abdo.

"Det finns drygt 50 kartlagda nätverk i Sverige som bedöms ha mycket högt våldskapital. I ljuset av detta är det anmärkningsvärt att endast tre nätverk är involverade i närmare hälften av det våld som leder till personskador och/eller dödsfall", skriver polisen.

Annons:

Konflikterna mellan de tre nätverken har dämpats något sedan våldsvågen 2023, vilket syns i statistiken där skjutvapenvåldet minskat kraftigt, men polisen varnar samtidigt för att detta inte betyder att nätverken försvagats. Både Foxtrot och Dalen har i stället fokuserat på narkotikahandel och utför våldsdåd mot betalning.

Släpptes mot borgen – nu gripen igen

Rumba-nätverket uppges ha försvagats sedan ledaren Ismail Abdo greps av turkisk polis i början av juli 2025. Gripandet betraktas som en stor framgång för svensk polis, då nätverket misstänks för omfattande vapensmuggling och en lång rad våldsdåd.

Abdo hade tidigare gripits i Turkiet i maj 2024, då beväpnad med en laddad pistol och iförd skottsäker väst. Men han släpptes efter att ha betalat motsvarande cirka 6 500 kronor i borgen.

Smugglar handgranater från Balkan

Foxtrot, som bedöms vara det mest våldsdrivande nätverket, har enligt polisen "en etablerad logistikkedja för att smuggla vapen och handgranater från Balkan". Nätverket har genomfört flera dåd per månad under 2025, främst för att stärka sin position på narkotikamarknaden.

Bland de uppmärksammade händelserna märks en serie i Västsverige där en skjutning och fyra brandattentat genomfördes efter att nätverkets medhjälpare stulit över 30 kilo kokain. I ett annat fall utfördes tre sprängdåd mot en persons anhöriga som påtryckning för att denne skulle börja handla med Foxtrots narkotika.

Rawa Majid, som lämnade Turkiet hösten 2023, är fortsatt på fri fot. Uppgifter har gjort gällande att han suttit frihetsberövad i Iran och han har också beskyllts för att orkestrera dåd mot israeliska mål i Europa för den iranska regimens räkning.

I januari mördades Majids farbror i Husby. I ett förhör berättade Majids pappa att sonen lovat att inte hämnas.

— Han lovade mig att inte göra någonting, sa pappan. När polisen frågade varifrån sonen fick information om vem som beställt mordet blev svaret: "Han vet allt."

Polisen bedömer att "ett kritiskt beroende för nätverk Foxtrots våldsanvändning är sannolikt de strategiska personer som befinner sig utomlands".

Ny våldsvåg att vänta

Mikael Tenezos, den tidigare hockeytalangen som leder Dalennätverket, är i sin tur häktad i sin utevaro men styr sitt nätverk från Mexiko. Trots svenska myndigheters upprepade vädjan, senast i februari 2025, har han ännu inte gripits.

Dalen-nätverket dominerar narkotikahandeln i norra Sverige, med Gävle som ny central distributionsort. Nätverket utför även våldsdåd mot betalning, främst hot, våld och skuldindrivning för ekobrottslingar. Vapnen som använts har i hög grad kommit från Rumba-nätverkets smuggling från Turkiet.

Polisen varnar för risk att en ny storkonflikt kan bryta ut om Foxtrot och Dalen krockar på narkotikamarknaden. Båda nätverken bedöms ha förmåga att snabbt växla upp och genomföra flera våldsdåd på kort tid.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fyra av fem småbarn får för mycket skärmtid

Publicerad yesterday 09:11
– av Redaktionen
Barn under två år bör inte använda skärmar överhuvudtaget.

Fyra av fem svenska barn i ettårsåldern exponeras för mer skärmtid än Folkhälsomyndigheten rekommenderar. Det visar en ny studie från Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH).

Det var förra året som Folkhälsomyndigheten gav ut riktlinjer kring skärmtid för barn och unga. Bland annat rekommenderade man att 13–16-åringar skulle halvera sin skärmtid, som i snitt då låg på 6,5 timmar per dag. Vidare rekommenderade man att barn mellan två och fem år bör använda skärm max en timme per dygn, samtidigt bör barn under två år inte använda skärm överhuvudtaget.

I studien, som publicerats i Acta Paeditrica, har man tittat på vanor bland svenska barn som är 18 månader gamla och fyra år gamla. Totalt deltog 1078 18-månaders barn och 750 fyraåringar.

Resultaten visar att endast 22 procent av barnen som var 18 månader klarar de nysatta riktlinjerna på vardagarna. Under helgerna klarade 17 procent av dem den rekommenderade skärmtiden.

Annons:

Det är oroande att det var så stor andel i så ung ålder som överskred rekommendationen, säger Gisela Nyberg, förstaförfattare och professor på GIH, till TT.

Bland fyraåringar höll 60 procent riktlinjerna under vardagar och 28 procent under helgerna.

Fysisk aktivitet

Vidare kunde man konstatera att bara hälften av fyraåringar rörde sig tillräckligt mycket. Bland flickor i den åldern följde 42 procent riktlinjerna för fysisk aktivitet, samtidigt som 60 procent av pojkarna gjorde det. Forskarna varnar att det kan få konsekvenser för hälsan, både på kort och lång sikt.

Studien visade att barn till föräldrar som var högutbildade i högre grad klarade av riktlinjerna för både skärmtid och fysisk aktivitet. En förklaring kan vara att dessa barn oftare hade någon form av aktivitet eller idrott under veckorna, men också att det var vanligare att man cyklade eller tog en promenad till förskolan.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.