2019 slutade Sverigedemokraterna driva frågan om svenskt EU-utträde. Så sent som i våras meddelade också Vänsterpartiet att man ”släpper” kravet på att lämna unionen. Bland de svenska etablissemangspartierna råder det med andra ord nu i praktiken konsensus om att Sverige ska vara kvar i den alltmer federalistiska och överstatliga unionen. Den som vill rösta på en EU-kritisk kandidat har fått allt färre alternativ att välja på.

En av det fåtal EU-valskandidater som går till val på att Sverige ska lämna hela EU-kolossen är Klaus Bernpaintner från Blekinge, som kandiderar som oberoende kandidat på Alternativ för Sveriges lista (10:e plats).

Nya Dagbladet har talat med den frispråkige profilen.

9 juni är det val till EU-parlamentet. Jag kandiderar. En enda programpunkt: SWEXIT. Dela, dela, kryssa Klaus. #swexit #svpol pic.twitter.com/6WQpHGnAd6

— Klaus Bernpaintner (@bernpaintner) February 11, 2024

För den som inte känner till dig sedan tidigare, vem är Klaus Bernpaintner?

– Jag är gift sedan 30 år, far till tre utflugna barn. Till hälften upplänning och hälften bayrare. Boende i Blekinge skärgård på grund av kärlek. Civilingenjör och företagsekonom. Konservativ läggning, hyser traditionella kristna värderingar, sedan femton år folkbildare inom nationalekonomi och frihetsfrågor inom ramen för bland annat svenska Ludwig von Mises-Institutet. Jag har jobbat med allt möjligt, som konsult, på börsen, eget företag.

Du kandiderar på Alternativ för Sveriges lista – men är inte själv medlem i partiet. Hur kommer det sig?

– Jag har aldrig varit med i ett politiskt parti, är egentligen inte särskilt partipolitiskt sinnad. Jag anser att frågan om Swexit är större än partipolitik och genom att vara den mest kompromisslösa Swexitkandidaten samt oberoende hoppas jag att alla som vill lämna EU kan rösta på mig oberoende av partitillhörighet i övrigt. AFS hade vänligheten att godta detta upplägg och erbjuda mig plats ändå.

Som ung röstade du för ett EU-inträde 1994, men anser att vi fick ett helt annat EU än vad vi röstade för. Kan du utveckla det?

– Många av oss röstade för frihandel, möjligheten att resa utan pass och fritt flöde av kapital. Istället för frihandel fick vi en ”inre marknad” som är hyperreglerad med 50 miljarder i årlig medlemsavgift och med höga handelshinder mot omvärlden. Istället för att resa fritt inom EU för européer blev det fria resor in i EU för icke-européer och nu en illavarslande invandringspakt. En gemensam gräns är ingens ansvar. Idag får vi visa pass när vi reser ändå och, ärligt talat, hur jobbigt är det att visa pass? Ett lågt pris för säkra gränser.

– Istället för fritt flöde av kapital fick vi banktyranni med ständiga frågor om kundkännedom, politiska granskningsavdelningar, och snart digitala centralbankspengar med noll anonymitet. Istället för frihandel och fred har vi fått handelshinder, imperiefasoner och krigshets.

Vilka är de största problemen med EU idag?

– Det avskaffar vårt självstyre, på område efter område. Förlorat självstyre är förlorad frihet. Vi har tappat kontrollen över invandring, energi, jordbruk, skogen, fordon, ekonomi, med mera. EU är en lukrativ karriärväg för politiska människor som inte kan eller vill klara av ett riktigt jobb. Dessa människor använder vår frihet och suveränitet som betalningsmedel för den egna karriären. EU:s blotta existens gör det också möjligt för svaga politiker att skjuta problem till EU.

– Istället för att lösa invandringen, går man gärna in i EU:s migrationspakt. Istället för att utveckla och vårda egna internationella relationer överlåter vi åt främmande makts byråkrater, med andra intressen än våra, att definiera vän och fiende. EU är antidemokratiskt, dess högsta företrädare utses inte av folket. Allt detta är naturliga konsekvenser av att den politiska kroppen är för stor, så att makten hamnar för långt från folket för att folket ska kunna hålla makten i schack. Det skapar tillfällen, och tillfället gör som bekant tjuven. 

Det såldes in som en union för handel och fred. Vi fick en union för handelshinder, krig, klimatnoja, censur, avlyssning, bankterror, ”värderingar” och sexuella intressen.
Rösta på mig 9 juni för #swexit och ett EU-fritt Sverige. https://t.co/k1p1a6lhic

— Klaus Bernpaintner (@bernpaintner) May 17, 2024

Varför ska man rösta på just dig?

– För att mitt mål är att ta Sverige ur EU och min drivkraft är enbart Sveriges självständighet. För att jag avskyr EU. För att jag förstår drivkrafterna bakom globalismen som driver på avskaffandet av nationernas självständighet. Somliga har ifrågasatt mig och menat att jag är som de flesta andra och gör det för pengarna. Det är bra att vara skeptisk mot drivkrafterna hos politiska kandidater. Men de känner inte mig. De som följt mig de senaste 15 åren vet vad som driver mig. Jag behöver inte pengarna, jag är hellre hemma på min skärgårdsö och påtar i trädgården. Det är en bra tumregel att välja människor som ställer upp av pliktkänsla.

Vissa undrar hur man röstar på mig (för #swexit). Här förklarar jag hur man gör. Det går lika bra att skriva på en blank valsedel om förtryckta saknas. Dela, dela.
Se även https://t.co/QF1mGjMhQm pic.twitter.com/TQ38DP6L9m

— Klaus Bernpaintner (@bernpaintner) May 21, 2024

Har du några andra EU-relaterade hjärtefrågor förutom ett svenskt EU-utträde som du vill driva?

– Nej, egentligen inte. Men tills Swexit är genomfört kommer jag att ta ställning i alla frågor enligt principen vad som bäst gynnar svenskarna, inte vad som gynnar EU.

Vi lever ändå i en sammanlänkad och ”globaliserad” värld, finns det inte fördelar med ett EU-medlemskap, och vad är alternativet?

– Nej, inte som EU ser ut idag. Hade det varit en frihandelsunion hade det varit en annan sak. Allt som vi kan göra inom EU kan vi även göra utanför EU. Om EU skulle råka göra något klokt någon gång kan man som icke-medlem kopiera det. Men utanför har vi den ytterligare friheten att välja det som gynnas oss. Alternativet till EU är att vi gör egna avtal med motparter utan den byråkratiska kolossen EU som mellanhand. Vi har gjort det förut och kan göra det igen. De flesta länder i världen är inte med i EU och det fungerar utmärkt.

Du pratar om att du vill bygga en folkrörelse för ett ”Swexit”. Tror du att det finns potential för en sådan när samtliga etablissemangspartier numera tycks vilja vara kvar i unionen?

– Det finns absolut potential. EU-motståndet växer i Sverige, men det är dåligt med ledare som fångar upp och odlar det. Där vill jag vara med och bidra. Det är en stor pedagogisk uppgift eftersom motståndaren är formidabel, väl finansierad, väl organiserad och har tentakler i hela samhället, skolan, media och politiken. Men allt eftersom EU utvecklas i negativ riktning, vårt välstånd urholkas och vår säkerhet försämras upptäcker fler och fler EUs mörka inre. Tiden är mogen för ett stort EU-motstånd.

Du varnar för att EU har ambitioner att skaffa sig ännu större makt än idag och att Sverige framöver kommer att få allt mindre inflytande och bestämmanderätt. Hotar EU vår självständighet och suveränitet?

– Det gör det absolut. Ju mer makt EU får, desto mindre relevans får vår egen folkförsamling och våra egna val. Förlust av självständighet och suveränitet är en förlust av frihet. I början talade EU vackert om subsidiaritetsprincipen, att beslut skulle fattas så lokalt som möjligt. Med detta blev det intet. Idag får vi inte ens bestämma hur vår egen skog och vårt jordbruk ska bedrivas, vem vi ska sälja vår el till, hur jordgubbarna ska vara formade och vilken kontakt mobilladdarna ska ha.

Sverige har ju ändå 21 mandat i Bryssel och har haft representation i EU-parlamentet länge. Tycker du att de svenska makthavarna varit duktiga på att tillvarata folkets intressen?

– Nej, men även om våra representanter gjort sitt bästa hade det inte hjälpt. 21 av 705 mandat gör ingen skillnad. Den som bäst tagit vara på Sveriges intressen på senaste tid är landsbygdsminister Peter Kullgren, som egenhändigt satte stopp för EU:s lag om naturrestaurering, och han sitter i ministerrådet. Det är ett sällsynt exempel på när en svensk politiker sätter Sverige och sina svenska uppdragsgivare före EU. Sveriges intressen tar man inte tillvara genom att gå med i en förening som har egna intressen och beslutanderätt över oss.

På tal om överstatliga allianser. Nu börjar också svenska politiker tala om att skicka svenska soldater till krigets Ukraina. Jag såg att du kommenterat det. Vad tänker du om den utvecklingen?

– Ukrainakriget är en tragedi. Det har använts för att skrämma upp folk och förevändning för särintressen att dra in oss Nato. Det är för övrigt ytterligare ett exempel på ett överstatlig organ som vi gett upp en del av vår självständighet inför – för att inte tala om det kommande DCA-avtalet med USA. Vi bör avbryta båda. Ukrainakriget har gjort folk och ledare druckna av blodtörst. Stämningen är som innan första världskriget då folk såg kriget som ett äventyr och tänkte att de unga männen skulle vara hemma igen till jul.

– Ukraina är inte vår granne. Det är inte vårt krig. Vi har inget med det att göra. Vi ska varken skicka pengar, utrustning eller manskap. Bättre att lägga resurserna på att bygga ett starkt eget svenskt försvar för att värna svenskarna, och nej, vi krigar inte där för att slippa dem här. Medlemskap i alliansen Nato ger oss en falsk känsla av säkerhet. Men det har gjort oss till USA:s efterlängtade norra front i dess krig mot Ryssland.

Vart tog statsmannakonsten diplomati vägen … och strävan efter fred och samförstånd? 

Simona Mohammedsson vill skicka européer in i köttkvarnenhttps://t.co/ymFtng9xQ2 pic.twitter.com/gHPHLreXNy

— Klaus Bernpaintner (@bernpaintner) May 21, 2024

Är det någonting annat som känns viktigt att tillägga?

– Jag vill se ett starkt, tryggt och självständigt Sverige som jag växte upp i. Sedan vi gick med i EU och diverse andra överstatliga organ har det mesta gått åt fel håll. Det räcker nu.

Valdagen till Europaparlamentet är den 9 juni. Sedan den 22 maj är det dock möjligt att förtidsrösta.

Klaus Bernpaintners kampanj mot tåget in i EU-parlamentet kan följas via hans X-profil (tidigare Twitter).