Enligt den granskande journalisten Seymour Hershs källor var svenska makthavare medvetna om det norsk-amerikanska attentatet mot gasledningarna Nord Stream 1 och 2.
– Man gjorde det man gjorde, de visste vad man gjorde och de förstod vad det var som hände, menar Hersh.
I sitt ursprungliga avslöjande skriver den Pulitzer-vinnande journalisten att det inför attentatet fanns en oro att de ovanliga undervattensaktiviteterna utanför Bornholm riskerade att uppmärksammas av den svenska eller danska flottan – som i sin tur skulle kunna rapportera saken vidare.
Danmark, i egenskap av Nato-allierad, var kända för sitt underrättelsesamarbete med Storbritannien medan Sverige, som vid tillfället nyligen lämnat in sin Nato-ansökan, enligt Hershs källa hade ”visat stor skicklighet i att hantera undervattensljud och magnetiska sensorsystem”, bland annat för att spåra ryska ubåtar.
”Norrmännen anslöt till amerikanerna och insisterade att vissa högt uppsatta tjänstemän i Danmark och Sverige behövde informeras i generella termer om möjliga dykaktiviteter i området. På så sätt kunde någon högre upp ingripa och undanhålla rapporten från kommandokedjar och således isolera gasledningsoperationen”, skriver Hersh.
”Vad de fick berättat för sig och vad de visste skiljde sig avsiktligt åt”, förklarar källan.
I en intervju med Berliner Zeitungs journalist Fabian Scheidler utvecklar Hersh sitt resonemang om svenska makthavares kännedom om terrordådet, utgående från vad hans källor berättat för honom.
– Det lades fram för mig som följande: Om man inte berättade för dem så behövde man inte berätta för dem. Med andra ord, man gjorde det man gjorde, och de visste vad man gjorde och de förstod vad det var som hände, men kanske sa ingen någonsin ja.
Enligt Hershs källor fanns det alltså svensk och dansk kännedom om attacken och han hävdar själv att han ”arbetat mycket med den frågan” med personer med insyn som han pratat med inför publiceringen.
Det framgår dock inte specifikt vilka svenska makthavare som ska ha känt till operationen och huruvida det rör sig om enbart militärer eller även svenska regeringsföreträdare och politiska tjänstemän. Inte heller framgår om man från svenskt håll vidtog någon åtgärd för att förhindra attentatet.
Efter attacken mot Nord Stream höll den svenska regeringen ett krismöte där dåvarande statsministern Magdalena Andersson (S) beskrev det inträffade som ”troligen fråga om ett sabotage”.
– Vi fortsätter att samla in fakta och information, både genom våra myndigheter och genom våra partner … Vi utesluter inga scenarier och vi kommer inte att spekulera kring motiv eller aktör. Det vi kan konstatera är att det handlar om ett troligt sabotage, menade utrikesminister Ann Linde (S).
Vilken fakta och information som man lyckades samla in om attentatet och hur denna sedan hanterades är i nuläget oklart.
Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!
