MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 19 mars 2025

onsdag 19 mars 2025

Hembränt ökar i popularitet när spriten blir dyrare

publicerad 13 juli 2024
– av Redaktionen
Att bränna egen sprit har för privatpersoner varit förbjudet sedan mitten av 1800-talet.

Inflationen och den svaga svenska kronkursen påverkar svenskarna på många sätt. Alkoholhaltiga drycker har exempelvis blivit betydligt dyrare att köpa såväl i Sverige som utomlands – och därför ökar istället konsumtionen av hembränd sprit.

– Jag har inte råd just nu att åka utomlands och köpa så då köper jag hellre det hembrända, berättar ”Linda” för statskanalen SR.

– Det är fel och jag vill egentligen inte sponsra de som är kriminella, men någonstans tycker man väl att det hembrända ändå är ganska lindrigt, fortsätter hon.

Enligt siffror från Brottsförebyggande rådet (Brå) har antalet anmälningar om olovlig sprittillverkning ökat med 50 procent på bara ett par år – även om det fortfarande handlar om historiskt låga nivåer.

”Troligt att hembränningen ökar”

John Magnus Ros, docent och konsumtionsforskare vid högskolan i Borås, menar att trenden är väntad.

– Vi har sett hur Systembolagets försäljning av sprit har minskat de senaste åren och när vi har en svag krona så minskar införseln av alkohol från utlandet. Därför är det troligt att hembränning ökar så tillvida att konsumenterna fortfarande efterfrågar alkohol.

Hembränning har varit förbjudet i Sverige sedan mitten av 1800-talet och den som åker fast riskerar upp till fyra år i fängelse.

Att bränna sprit för ”husbehov” har trots förbudet historiskt varit mycket vanligt i svenska hem, men efter EU-inträdet 1995 blev det enklare för svenskar att istället köpa billig sprit i Tyskland och andra europeiska länder, varför hembränningen också minskat kraftigt under de senaste decennierna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Regeringen: Privata vårdbolag säljer adhd-diagnoser

publicerad Igår 14:43
– av Redaktionen
Jakob Forssmed konstaterar att den lavinartade ökningen av adhd-diagnoser inte ser ut att avta.

Fler svenska barn än någonsin tidigare diagnostiseras med adhd och regeringen bedömer att privata vårdbolag bär stor skuld för den extrema ökningen.

– Det finns en struktur här som i praktiken innebär att man säljer diagnoser mot betalning, förklarar socialminister Jakob Forssmed (KD).

Regeringen noterar att de långa väntetiderna inom hälso- och sjukvården länge varit ett stort problem i Sverige – och särskilt inom den specialiserade psykiatriska vården.

Detta uppges ha lett till att alltfler istället väljer att vända sig till privatfinansierade aktörer – inte minst vad gäller bedömning, utredning och behandling av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

– Idag finns ett stort antal privata aktörer som erbjuder adhd-utredningar och medicinering vid sidan om den offentligfinansierade vården. Vi måste se till att människors patientsäkerhet inte äventyras av detta och därutöver också analysera hur det påverkar andra patienter och vården som helhet, menar socialminister Jakob Forssmed.

Ministern är mycket kritisk till hur många privata aktörer arbetar och menar att det ofta tycks handla om att vårdbolagen tar betalt för att ställa diagnoser på patienterna.

– Det finns så mycket indikation på att de här sätts på ett sådant sätt att man kan misstänka detta och det är klart att då får det konsekvenser för sjukvården.

Vill få bort ”lycksökare”

– Man kanske inte kan lita på de här diagnoserna när de är satta på det här sättet. Enskilda får inte stöd och hjälp kring en eventuell samsjuklighet. Det blir inte en personcentrerad vård utan en diagnoscentrerad vård, och det behöver granskas naturligtvis, fortsätter han.

Forssmed pekar vidare på att de privata vårdgivarna ofta marknadsför sig själva med att de utlovar snabba resultat, att utredningen helt eller delvis kan genomföras via distans på internet eller att patienten till och med får tillbaka sina pengar om det inte blir någon diagnos.

– Vi behöver se till att vården resurser används rätt och att den bedrivs av seriösa aktörer och inte lycksökare som vilseleder människor att söka svar i enskilda diagnoser.

Ökningen fortsätter

Det bör betonas att den moderatledda regeringen i grunden är positivt inställd till privata vårdbolag – och inte heller vill förbjuda dessa från att genomföra adhd-utredningar.

Däremot vill man att Inspektionen för vård och omsorg genomför en särskild tillsynsinsats av privata vårdgivare och att Myndigheten för vård- och omsorgsanalys kartlägger och analyserar riskerna med viss privatfinansierad vård.

Enligt en prognos från Socialstyrelsen kommer ungefär 15 procent av pojkarna i Sverige och nästan 11 procent av flickorna att få en adhd-diagnos i framtiden. Bara mellan 2019 och 2022 ökade antalet diagnoser bland barn och unga med hela 50 procent – men någon konkret orsak till ökningen har inte slagits fast.

– Vi ser ingen tendens att ökningen avtar, konstaterar socialministern.

Nu blir svenskarnas medicin dyrare – regeringen skyller på ”åldrande befolkning”

Välfärdskollapsen

publicerad 17 mars 2025
– av Markus Andersson
Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) hävdar att höjningen är nödvändig för att klara finansieringen.

Den moderatledda regeringen har meddelat att man de kommande åren kommer att storsatsa på militär upprustning – och låna miljardbelopp för att finansiera projektet.

Samtidigt urholkas den svenska välfärden, och den här gången riktas udden mot sjuka svenskar, när patienternas egenavgifter för receptbelagda läkemedel kraftigt höjs.

Trots att avgiften redan har höjts märkbart de senaste åren vill nu Tidöpartierna se ytterligare en höjning – denna gång på 30 procent.

Det innebär att den som regelbundet tar receptbelagda mediciner från och med i sommar själv först måste betala 3800 kronor för dessa årligen – istället för dagens 2900, innan högkostnadsskyddet börjar gälla och läkemedlen blir avgiftsfria.

– Det är en stor höjning och en svår situation, hävdar sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD), under en pressträff.

– Det är nödvändigt att öka kostnaderna i statens budget för läkemedel för att säkerställa att alla patienter får tillgång till de behandlingar de behöver. Men det kräver också att patienternas egenavgift behöver höjas för att klara en långsiktig finansiering, påstår hon vidare.

Hänvisar till ”den demografiska utvecklingen”

Regeringen pekar på att svenskarna idag genom medicinska framsteg lever längre än tidigare – men att detta inte alls bara är positivt, utan också medför ökade kostnader.

Den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning, ökningen av kroniska sjukdomar och de ökade möjligheterna till behandling har emellertid lett till att statens utgifter för läkemedel som ingår i högkostnadsskyddet har ökat kraftigt och prognoser visar på fortsatt snabbt ökande kostnader”, heter det.

Beslutet förväntas drabba sjuk- och fattigpensionärer hårdast och under gårdagen arrangerades också protester i Stockholm där hundratals personer marscherade under parollen ”Vi vill ha råd med vård”.

– Det är en ynklig höjning ur statens synpunkt så droppa den för pensionärernas skull, vädjar Curre Hansson, PRO-ordförande i Stockholm.

– Har regeringen råd att sänka skatterna för höginkomsttagare har den råd att se till att vanliga människor har råd att hämta ut sin medicin, argumenterar Karin Rågsjö, talesman för V i sjukvårdsfrågor.

 

Svantesson: Positivt med europeisk ”krigsekonomi”

Det nya kalla kriget

publicerad 17 mars 2025
– av Isac Boman
Elisabeth Svantesson medger att "krigsekonomi" har en negativ klang - men att det handlar om någonting helt annat denna gång.

EU-ledarna vill att Europa rustar upp militärt och det rejält – det föreslås ytterligare försvarssatsningar för omkring 9000 miljarder kronor.

Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson (M) är en av många makthavare som ser gillande på utvecklingen och menar att det finns många fördelar med ”en modern europeisk krigsekonomi”.

Under Moderaternas Sverigedagar delgav finansministern sina tankar om hur det svenska försvaret ska stärkas – och hur stödet till Ukraina kan upprätthållas eller utökas ytterligare.

– Det jag säger nu inser jag kommer att låta lite drastiskt, men det jag ser framför mig är en europeisk krigsekonomi, förklarar Svantesson.

Hon medger att ordet ”krigsekonomi” för de flesta har en mycket negativ klang och för tankarna till ransoneringskort och kaffesurrogat – men den här gången åsyftas något helt annat, hävdas det.

– Det är inte detta jag far efter, den moderna krigsekonomin vilar egentligen på två delar. Först och främst en stark och växande ekonomi – för det är en förutsättning för ett starkt försvar.

”Färre kommunikatörer – fler kompanier”

Den andra delen handlar enligt Svantesson om att ha ”ordning och reda” i de offentliga finanserna samtidigt som man kan prioritera pengar till ”försvar och trygghet”.

– Nu prioriterar vi om. Biståndet har minskat, det är fortfarande väldigt högt, men vi kan stärka Sveriges trygghet och säkerhet. Ska man vara konkret handlar det egentligen om färre kommunikatörer och fler kompanier.

Finansministern betonar att Sverige förvisso inte befinner sig närmare ett fullskaligt krig idag än igår, utan menar att det istället handlar om att förbereda sig mentalt och belysa hur viktigt det är att Sverige genomför en militär upprustning.

Vill låna miljarder

– Man ska känna sig lugn, vi har ekonomiska muskler och en stor enhet i Sveriges riksdag som skapar stabilitet, heter det.

Trots de ”ekonomiska musklerna” bekräftar Svantesson att regeringen ändå kommer att behöva låna flera miljarder kronor för att finansiera satsningen.

– Vi kommer att behöva låna under några år för att snabbt komma upp i de nivåer som behövs.

Somaliske influeraren längtar hem till Afrika

Befolkningsutbytet i Väst

publicerad 17 mars 2025
– av Redaktionen
"Momo" vill flytta tillbaka till Somalia, men säger att man måste ha gott om pengar för att kunna leva ett bra liv där.

I ett matlagningsprogram tillsammans med vännen Jonas Fagerström berättar den somaliske influeraren Mohamed ”Momo” Alikar om de insikter han fick under ett halvårslångt besök i hemlandet.

Under sin vistelse insåg ”Momo” hur bra man mår av att leva tillsammans med medlemmar ur sitt eget folk och hur han gärna flyttar hem till Somalia i framtiden.

Momo var på besök i Somalia i samband med covid-19, och nedstängningar och restriktioner gjorde det svårt att lämna landet, varför han blev kvar där i sex månader. I efterhand beskriver han tiden som mycket positiv – och det allra mest positiva var att det var somalier överallt.

– Vet du vad min känsla från Somalia var? Jag måste vara helt ärlig nu. För första gången i mitt liv kände jag: Är det så här det känns? Jag gick in på apoteket. Det var en somalier som jobbade där. Jag gick in på taxistället, på restauranger. Det var somalier som jobbade där. Jag har aldrig upplevt känslan av att alla i samhället är somalier.

Upplevelsen i Somalia fick Momo att anta en nationalistisk syn på livet, och idag är han av övertygelsen att alla mår bäst om de bor och lever tillsammans med medlemmar av sitt eget folk.

– Där i varenda situation var alla somalier. Det kändes lite som om det var så här livet ska vara på riktigt. Om alla länder har sin urbefolkning och alla bor på sina ställen, det är så man mår bäst, tror jag.

– Även om inte Somalia var så jättefint byggt och stabilt så mådde jag jävligt bra alltså. Jag vet inte om det är för att alla ser ut som mig, fortsätter han.

Måste vara ”ekonomiskt stark”

Momo hoppas nu att han kan flytta till Somalia i framtiden, men poängterar samtidigt att man måste vara ”ekonomiskt stark” för att kunna leva ett bra liv i landet – någonting han enligt egen utsago arbetar på att försöka lösa.

Det kan noteras att Momos nationalistiska syn går stick i stäv med det budskap som basunerats ut av svenska makthavare, etablissemangsmedier, och lobbygrupper i många decennier.

Dessa har istället länge hävdat att det är en styrka att Sverige är ett mångkulturellt och mångetniskt land med hög invandring – att detta är någonting som gör samhället bättre, och någonting som alla tjänar på i förlängningen.

Share via
Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.

Send this to a friend