Allt färre svenskar är intresserade av en yrkesbana som journalist. Under de senaste 10 åren har antalet sökande till de fyra stora journalistprogrammen minskat med hela 35 procent.
Det är branschtidningen Journalisten som begärt ut statistik för Universitets- och högskolerådet, och det är tydligt att branschen inte upplevs som lika lockande som i början av 2000-talet.
”Hösten 2014 sökte totalt 4 667 personer till något av de fyra journalistprogrammen, mot 3 011 personer i år, en minskning med 35 procent”, noterar man.
JMG i Göteborg är det populäraste journalistprogrammet och hade i år 1 485 sökande, varav 379 förstahandssökande. För JMK i Stockholm var motsvarande siffror 1 299 respektive 315.
Annons:
Man kan se att det i dagsläget framför allt är unga kvinnor som vill bli journalister. Så många som 71 procent av de antagna på JMG är kvinnor och 85 procent är 24 år eller yngre. På Södertörn och Mittuniversitetet är könsfördelningen något jämnare, skriver man, men det finns ändå en tydlig kvinnlig dominans.
Det kan också nämnas att Mittuniversitetet i Sundsvall hade 700 sökande till journalistprogrammet 2014 – men bara 245 i år. Dessutom hade så få som 29 personer utbildningen som sitt förstaval.
– Om arbetsmarknaden nu vänder uppåt för journalister, vilket den verkar ha gjort om man lyssnar på branschen, så tror jag det tar tid innan de som söker förstår att det hänt, hävdar Mattias Vesslegård som ansvarar för Mittuniversitetets journalistprogram.
– Vårt nya utbildningspaket i journalistik på distans, för den som redan har en akademisk examen, har runt 300 sökanden för 30 platser, tillägger han och pekar också på att de flesta journalistutbildningar sett en minskning av antalet sökanden under flera års tid.
Digitaliseringen av journalistiken har blivit en utmaning för många traditionella medier som tidigare förlitat sig på dyra pappersprenumerationer. På 15 år har minst var fjärde redaktionell tjänst försvunnit – varför just journalistik av många betraktas som ett osäkert framtidsyrke.
Orsaken är enligt Arbetsvärlden dels ett förändrat läsarbeteende där yngre generationer inte är intresserade av att betala för en tryckt papperstidning, men också att annonsörerna har övergett de gamla tidningarna och istället lägger sina pengar på att annonsera hos internetjättar som Google och Facebook.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Centerpartiet samlar på fredag samtliga rödgröna partier, inklusive Vänsterpartiet, till en gemensam lägesgenomgång. Beskedet om V i regeringen är däremot ett oförändrat nej.
Inbjudan gick i fredags ut till Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Alla tre har enligt uppgifter tackat ja.
Företrädare för näringsliv, fackförbund, myndigheter och organisationer ska på mötet beskriva de största utmaningarna för nästa regering.
På dagordningen står bland annat arbetsmarknaden, företagen, säkerheten och klimatet. Centerpartiet betonar att mötet inte är en förhandling om politik eller ministerposter.
Annons:
C motiverar sitt fortsatta nej till V i regeringen med att Sverige behöver en stabil regering som håller i fyra år. Samtalen med de partier C redan sagt sig kunna samarbeta med fortsätter parallellt.
— Vi har tackat för inbjudan och kommer delta, bekräftade Vänsterpartiets partisekreterare Maria Forsberg.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Polisen beslagtog på söndagen flera Pokémonkort på Svenska Pokémonmässan i Mölndal. Ärendet utreds som självständigt förverkande, utan att någon i dagsläget är misstänkt för brott.
Polisen kontrollerade under söndagseftermiddagen en kortsamling i en mässmonter på Åby arena, varpå en åklagare beslutade om beslaget.
— Det rör sig om samlarobjekt som tillsammans betingar ett mycket stort värde, säger polisens presstalesman Johan Håkansson till skattefinansierade SVT.
Polisen anger varken något exakt värde eller vilka Pokémonkort beslaget omfattar. Ingen person är för närvarande misstänkt eller gripen i ärendet.
Annons:
Åklagaren Maria Bengtsson förklarar att lagen gör det möjligt att utreda tillgångar som inte verkar stå i proportion till en persons kända inkomster.
Utredningen ska klarlägga om innehavet kan förklaras med lagliga medel. Myndigheterna ska också undersöka vem som faktiskt äger den beslagtagna egendomen.
Penningtvätt
Polisen motiverar sin närvaro på mässan med erfarenheter av att dyra Pokémonkort används som alternativ valuta och för penningtvätt.
Korten är lätta att transportera och sälja och kan vara värda stora belopp. Polisens allmänna erfarenheter visar inte att just de beslagtagna korten använts för penningtvätt.
Självständigt förverkande innebär att myndigheterna kan utreda egendom utan att knyta den till ett konkret brott, skriver Polisen i sin information om lagen.
Beslaget innebär inte att korten slutligt har förverkats. Polisen kan inleda utredningen och ta egendom i beslag, varefter åklagaren tar över och leder arbetet.
För att ett förverkande ska kunna genomföras ska det vara mer sannolikt att egendomen kommer från brottslig verksamhet än att så inte är fallet.
Ägaren behöver inte bevisa sin oskuld. Domstolen prövar egendomens ursprung, inte om personen som korten tagits från har begått ett brott.
Åklagaren kan därefter begära att domstolen förverkar egendomen. Domstolen fattar beslut om förverkande, och den som berörs kan överklaga beslutet.
Poliser hade funnits på plats i brottsförebyggande syfte under mässans båda dagar, den 3 och 4 oktober.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Medborgarjournalisten Petra Agapi vänder kameran mot den svenska "oppositionen". I ett klipp på kanalen Petras puckar den 20 september anklagar hon kända alternativa röster för att ha duckat Bilderbergmötet i Stockholm och backat Sverigedemokraterna in i det sista.
Klippet är avsnitt 60 och heter "NICK! VAR VAR DIN MICK?". Det kom en vecka efter valet den 13 september. På drygt nio minuter går Agapi igenom valet, makten hon menar står bakom det och de journalister som enligt henne valde fel strider.
Hennes utgångspunkt är att resultatet var avgjort långt innan rösterna räknades.
— Wallenberg har valt än en gång, säger hon.
Annons:
Enligt Agapi fattades beslutet redan sommaren 2025, när Bilderbergmötet hölls bakom stängda dörrar i Stockholm. Hon kallar arrangörerna en "globalistmaffia" som bjöd in de folkvalda för att gynna sina egna intressen.
Makthavarna på Grand Hôtel
Bilderbergmötet 2025 hölls den 12–15 juni på Grand Hôtel i Stockholm. På den publicerade deltagarlistan fanns Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson, Ebba Busch samt Jacob och Marcus Wallenberg.
Statsminister Ulf Kristersson deltog enligt The Guardian och Wikipedia, trots att hans namn saknades på den lista som offentliggjordes.
Agapi lyfter särskilt fram att en av punkterna på dagordningen gällde befolkningen. Bland de aviserade ämnena fanns "Depopulation and Migration", alltså befolkningsminskning och migration.
Själv stod hon utanför. Hon säger att hon demonstrerade tillsammans med "tusen andra" som också hade förstått vad som pågick.
Avspärrningar utanför Grand Hôtel när Bilderbergmötet hölls i juni 2025. Foto: Nya Dagbladet
Var var mikrofonerna?
Det som upprör Agapi mest är inte vilka som satt i salen, utan vilka som aldrig dök upp utanför. Någon journalistisk invasion blev det inte, konstaterar hon. Ingen armé av kameror, snarare en tystnad.
Hon räknar upp namnen: Nick Alinia, Christian Petersson, Swebbtv, Riks och Henrik Jönsson. Alltså de som annars har kameran framme så fort någon säger något kontroversiellt på en gata i Stockholm. Med ironisk ton undrar hon om kamerabatterierna tog slut samtidigt.
— Det är väldigt enkelt att vara oppositionell när man står och filmar en Palestinademonstration. Men det är lite mer obekvämt att börja ställa frågor om den riktiga makten, säger Agapi.
Den som ställer sådana frågor riskerar enligt henne att trampa någon på tårna, särskilt om man vill bli inbjuden till nästa tv-soffa.
Hon menar att de åtta riksdagspartierna driver Sverige mot samma globalistiska mål. Ändå tycker vissa att det är viktigare att rapportera om prideparader, Palestinademonstrationer och slagsmål på stan, säger hon.
Nick Alinia och Fröken Snusk
Klippets titel pekar ut huvudadressaten. Nick Alinia driver kanalen Inblick med Nick, och det är honom Agapi vänder sig till direkt.
— Nick, du gör säkert jättemycket bra jobb, men när du valde att backa upp Sverigedemokraterna in i det sista, då rynkar jag på näsan, säger hon.
Hon påpekar att han till och med bjöd in artisten Fröken Snusk, som hon kallar SD:s maskot, till sin kanal. Inblick med Nick har publicerat ett avsnitt med Fröken Snusk och Rasmus Gozzi.
Agapi spelar upp ett inslag från Inblick med Nick och frågar om det är vad svenska folket vill se och höra i dessa tider. Därefter visar hon ett musikinslag. Det var ingen dålig dokusåpa, säger hon om musikinslaget, utan en valkampanj i svensk politik.
Till dem som backar upp sådant säger hon att sanningen kommer att komma i kapp, och att skamvrån lär få byggas ut.
Agapi beskriver också priset för att gå sin egen väg. Den som håller fast vid sanningen riskerar följare, gilla-markeringar och avstängningar på Youtube. Det är värt det i längden, menar hon, hellre än att springa efter applåder på direkten.
— Mitt tips till allmänheten är att granska våra politiker och granska våra journalister. Granska vad de säger, granska vad de gör och granska dem även när du gillar dem, säger hon.
Det är där många går vilse, enligt Agapi. Hon uppmanar tittarna att hålla ögonen på vilka som klarar sig undan plattformarnas straff.
— Börja notera vilka som aldrig blir bannade, censurerade och avstängda. Det är nämligen när man blir det som man är närmast sanningen.
Hon säger uttryckligen att hon inte kräver att någon ska rapportera om något särskilt.
— Lägg märke till vad som rapporteras och vad som inte rapporteras. Det är nämligen också information, säger Agapi.
Rödgrönt och en batiksörja
Valet gav Socialdemokraterna 28,02 procent och 99 mandat, enligt Valmyndighetens slutliga resultat. Agapi läser utfallet på sitt eget sätt.
— Wallenbergs val föll på rödgrönt, säger hon.
Den som inte har förstått spelet kan hålla hoppet uppe för det blågula laget, som enligt henne får vinna nästa gång. Så håller de på, menar hon.
— Hela färgpaletten i svensk politik är egentligen en enda stor batiksörja.
Agapi beskriver ett enda block med samma destination, där partierna skiftar roller.
— De turas bara om att bära hundhuvudet, säger hon.
Som belägg räknar hon upp vad hon menar att alla har gått med på: lagar om könsbyte, miljarder till krig, grundlagsändringar, mer övervakning, mer Brysselstyre, mer invandring, högre skatter, fler vaccinationsprogram och mer kontroll över människor som sköter sig.
Misstron mot valsystemet
Agapi ifrågasätter också hur valet går till. Samhället ska digitaliseras på alla andra fronter, säger hon, men vart fjärde år rullar man ut valbås och papperslappar som myndigheterna inte ens verkar kunna hålla reda på.
Hon beskriver låsta trälådor i vallokalerna och undrar vem som avgör vilka röster som kan tydas och vilka som kasseras. Därefter kommer preliminära siffror som håller väljarna i spänning, och sedan dagar av väntan på det slutliga resultatet.
Rysaren pågår enligt Agapi tills talmannen, som hon kallar frimurare, tar vid och sonderar terrängen med färdiga instruktioner för de kommande åren.
Gustav Kasselstrand vid ett torgmöte i Göteborg i augusti. Agapi säger att hon röstade på hans parti. Foto: Axadem/CC BY 4.0
Rösten på Alternativ för Sverige
Agapi berättar att hon själv röstade på ett parti utanför det hon kallar "klägget": Alternativ för Sverige. Valet gjorde hon efter intervjuer med partiledare och granskning av partierna, säger hon.
Enligt henne är AFS det enda parti som vill lämna EU och Nato, ta tillbaka Svenska kyrkan och starta återvandring. Partiet sticker enligt Agapi också ut på en punkt som hon lägger särskild vikt vid.
— AFS är det enda partiet som talar högt om vad sionismen är. Många tror att det handlar om etniska judar, när det i själva verket är en politisk ideologi som har spridit sig som en cancer, inte bara över Sverige, säger hon.
Hon beklagar att journalisterna med flest följare valde etablerade partier och inte gav partiledaren Gustav Kasselstrand den skjuts han hade behövt. Hade AFS kommit in direkt hade Sverige varit på väg mot förändring, menar hon. Nu är landet i stället på väg mot avgrunden igen.
AFS fick inga mandat. Samtliga partier utanför riksdagen fick tillsammans 1,58 procent av rösterna.
Agapi tänker ändå inte vänta på nästa val. Fler och fler börjar förstå, säger hon, och en folklig resning kan komma när som helst under mandatperioden.
— Alla har ett val utanför valet. Du kan nöja dig med att välja sida vart fjärde år, eller så börjar du granska makten varje dag, säger hon.
För Agapi är det inte sonderingen efter valet som avgör. Hon menar att uppgörelsen redan gjordes när Bilderberg möttes på Grand Hôtel sommaren 2025, och att tystnaden utanför säger mer än vem som får uppdraget att bilda regering.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Över 850 elever har inte återvänt till skolan efter årets sommarlov och kommunerna vet inte var barnen befinner sig. Orsakerna är okända, och flera kommuner försöker nå vårdnadshavarna.
Eleverna saknades fortfarande en månad efter terminsstart, visar kartläggningen som Sveriges Radio Ekot rapporterar om. Kommunerna hade då ännu inte fått kontakt med barnen.
Sammanlagt 190 kommuner svarade på frågor om elever som kommunerna inte fått kontakt med. Hälften uppgav att elever inte hade återvänt efter sommarlovet.
Kartläggningen omfattar alltså inte hela Sverige.
Annons:
Siffran över 850 gäller de svarande kommunerna och ger inget besked om hur många elever som saknas i övriga kommuner.
Misstankar om att barnen befinner sig utomlands förekommer i många fall. Några bekräftade uppgifter om var eleverna finns eller varför barnen uteblivit framgår inte av kartläggningen.
Flera kommuner uppger att man aktivt söker kontakt med vårdnadshavarna för att få veta var barnen befinner sig.
Andreas Lundholm, skolchef i Ljusnarsbergs kommun, framhåller att skolan inte kan veta vilken miljö barnen befinner sig i så länge kommunen inte lyckas få kontakt med dem. Han uttrycker oro över situationen och betonar skolans uppgift att få barnen till skolan.
Var är de 850 saknade eleverna? Foto: Olha Romaniuk/iStock (genrebild).
Skolplikt och längre frånvaro
Skolverket betonar att barn som ska vara folkbokförda i Sverige har skolplikt, vilket innebär att barnen ska gå i skolan och delta i undervisningen. Sjukdom och beviljad ledighet är exempel på giltiga skäl att vara frånvarande från skolan.
Barn som varaktigt vistas utomlands omfattas däremot inte av skolplikten, även om barnen är folkbokförda i Sverige. Hemkommunen avgör om en utlandsvistelse ska räknas som varaktig.
Någon fast tidsgräns finns inte för kommunens bedömning. Misstankar om utlandsvistelser räcker därför inte för att avgöra om eleverna i kartläggningen omfattas av undantaget från skolplikten.
Vid upprepad eller längre frånvaro ska rektorn skyndsamt utreda frånvaron, om en utredning inte är obehövlig. Ansvaret gäller både giltig och ogiltig frånvaro, även för elever utan skolplikt.
Reglerna anger inget exakt antal dagar eller frånvarotillfällen som kräver en utredning.
Rektorerna på respektive skola måste bedöma behovet utifrån omständigheterna i det enskilda fallet och elevens frånvaro.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
