DO: Sökande med MS och epilepsi ej lämpliga som poliser

publicerad 22 december 2023
- av Jan Sundstedt
Polis

Hjälp Nya Dagbladet att klara ekonomin under sommaren!


19 730 kr av 50 000 kr insamlade. Stöd kampanjen via swish 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


År 2021 menade Diskrimineringsombudsmannen (DO) att Försvarsmakten och Plikt- och prövningsverket agerade fel genom att automatiskt utesluta personer med ADHD och autism från mönstringen.

Nu har turen kommit till Polismyndigheten, där DO prövat tre fall där sökande med bland annat multipel skleros ansett sig felaktigt diskvalificerade, där menar man dock att Polisen agerat rätt.

DO har tagit ställning till tre anmälningar riktade mot Polismyndigheten gällande anklagelser om orättvis behandling av personer med MS, epilepsi och diabetes vid antagningsprocessen till polisutbildningen. De sökande hävdar att de inte fått möjlighet att visa vad de kan, vilket man anser strider mot idén att varje person ska bedömas individuellt oavsett diagnos.

Polisen svarade på anmälningarna och poängterade att de generellt anser att sjukdomar som diabetes och epilepsi inte passar i polisyrket. Undantag kan dock göras, där personer med epilepsi kan antas om de varit anfallsfria i tio år utan behandling, och personer med diabetes kan accepteras under förutsättning att de inte löper risk för hypoglykemier och inte är beroende av insulinbehandling.

Diagnosen MS utgör dock automatiskt diskvalificering utan undantag, med hänvisning till att “MS är en kronisk sjukdom i det centrala nervsystemet som försämras av till exempel stress.” Trots detta framhåller Polisen att de som drabbas av diabetes eller MS kan behålla sina polisjobb genom anpassade arbetsuppgifter, såsom att byta från yttre tjänstgöring till utredningsarbete.

DO har nu granskat fallen och bedömer att Polisen inte brutit mot diskrimineringslagen. DO godkänner således myndighetens sätt att bedöma personer med MS, diabetes och andra svåra sjukdomar.

Polisyrkets (skilda) fysiska krav för män och kvinnor

Att polisen behöver både kvinnor och män i polisyrket för att klara sitt uppdrag är självklart.

De fysiska kraven går inte att ange i kilo eller sekunder eftersom det inte går att förutsäga hur mycket en berusad person som ska lyftas väger, hur stark en våldsam gärningsman är eller hur fort en flyende misstänkt springer. Poliser behöver därför ha god kondition och viss styrka, oavsett om de är kvinnor eller män.

Att män och kvinnor har olika fysiska förutsättningar är oomtvistat. Det finns få idrotter där kvinnor och män tävlar gemensamt. För att hitta de kvinnor respektive män som har bäst fysiska förutsättningar för polisyrket behöver därför de fysiska antagningskraven vara differentierade.

Skillnaden i könsmässiga förutsättningar avseende kondition är små medan de styrkemässiga är större. Därför är antagningskraven lika för kvinnor och män när det gäller kondition men skilda när det gäller kroppsstyrka. Skillnaderna i de värden som krävs för godkänt resultat har beräknats utifrån tidigare resultat från flera års tester inom både Polismyndigheten och Försvarsmakten.

Muskelstyrkan mäts i en så kallad ISOKAI-maskin. Prestationen graderas i en niogradig kapacitetsskala. Godkänt värde för kvinnor är kapacitet 3 och för män kapacitet 6. Det motsvarar medelgod muskelstyrka för kvinnor respektive män. För att få fortsätta prövningen efter muskelstyrketestet måste kvinnor nå upp till kapacitet 2 och män till kapacitet 5.

Källa: polisen.se

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!