Den här artikeln publicerades för 6 år sedan

https://nyadagbladet.se/inrikes/bekraftat-thomas-mattsson-fick-sparken/

Inrikes

Bekräftat: Thomas Mattsson fick sparken

Publicerad augusti 16, 2019

– av Markus Andersson

Foto: Frankie Fouganthin/CC BY-SA 4.0

Expressens chefredaktör avgick inte - han fick sparken. Det bekräftas av uppgifter i Dagens Media.

Thomas Mattsson som under tio år arbetat som chefredaktör på skvallertidningen Expressen är kanske en av Sveriges minst uppskattade mediepersonligheter. Men det var hans prioriteringar och oförmåga att skapa lönsamhet som gjorde att Bonnier tvingades göra sig av med honom.

Enligt uppgifter i Dagens Media gick Mattssons prioriteringar ut över de andra tidningarna i Bonnier News. I prioriteringarna ingick bland annat storsatsningar på Expressen tv med en personalstyrka på hela 60 personer och en redaktionell budget som varit lika stor som DN:s och Di:s tillsammans.

Det var kring midsommar som Bonnier News vd Anders Eriksson enligt utsago enats med Mattsson om hans avgång. Enligt samma uppgifter ska han fram till nyår arbeta med ett internt samordningsprojekt. Därefter utfaller ett års avgångsvederlag.

Annons:

Nu väntar nedskärningar på ytterligare minst 100 miljoner kronor.

– Det finns så mycket spekulationer om Expressen just nu. Jag tror inte att jag vill bidra till mer av det. Anders Eriksson får formulera vad han tycker om olika saker, säger Mattsson angående avgången i en kommentar till Dagens Media.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/inrikes/sverige-skyndar-pa-bygget-av-rymdforsvar-militara-satelliter-planeras-fore-2030/

Inrikes

Sverige skyndar på bygget av rymdförsvar – militära satelliter planeras före 2030

Det nya kalla kriget

Publicerad Idag 10:37

– av Markus Andersson

Montage. Foto: faksimil/SVT

Försvarsmakten övervakar andra länders satelliter och rymdrörelser i realtid.

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Försvarsmakten påskyndar uppbyggnaden av ett svenskt rymdförsvar och planerar att sända upp egna operativa satelliter tidigare än tidigare planerat.

Initiativet, som ska öka förmågan till övervakning och spaning i ett läge med eskalerande konflikter och försämrat säkerhetsläge, innebär en forcerad anskaffning där Försvarets materielverk (FMV) fått i uppdrag att snabba på processen.

Konflikten med Ryssland och "det förvärrade säkerhetspolitiska läget" har fått Försvarsmakten att accelerera arbetet med ett nationellt rymdförsvar. Målsättningen att ha egna militära satelliter var ursprungligen satt till 2030, men FMV har nu fått i uppdrag att genomföra en forcerad anskaffning så att satelliterna kommer i drift tidigare än så. Försvaret vill i nuläget inte ange ett exakt år eller hur många satelliter som kommer att ingå i systemet.

— Vi behöver se längre, säger Anders Sundeman, ny chef för Försvarsmaktens rymdverksamhet, till statstelevisionen SVT.

Annons:

Satelliterna ska främst användas för spaning och övervakning och syftar till att ge en förbättrad lägesbild, bland annat över Östersjöområdet. En beväpning av satelliterna uppges i dagsläget inte vara aktuell.

"Vapnen når längre"

Försvarsmakten anger två huvudskäl för den ökade takten: det förvärrade säkerhetspolitiska läget och utvecklingen av vapensystem med längre räckvidd. Förmågan att upptäcka och följa händelseutveckling på större avstånd har därför blivit allt viktigare, samtidigt som rymdteknik blivit billigare och mer tillgänglig.

— Avstånden har ökat så mycket numera, vapnen når längre. Därför behöver vi ha en god uppfattning av hur händelseutvecklingen ser ut på betydligt längre avstånd, säger Anders Sundeman.

På sikt är det tänkt att uppskjutningar ska kunna ske från Esrange i norra Sverige, men den första operativa satelliten väntas troligen skickas upp från utländsk mark. Försvaret har redan två övningssatelliter i omloppsbana: Gna-3, som sköts upp förra året, och den svensk-danska satelliten Bifrost som följde tidigare i år.

Rymden som konfliktdomän

I dag arbetar omkring femton personer med rymdförsvaret inom Försvarsmakten, och inom fem år väntas personalstyrkan fördubblas. I det övervakningsrum som hanterar rymdlägesbilden följs andra länders satelliter, passage över Sverige noteras och misstänkta rörelser analyseras.

Sverige är ett av flera länder som nu bygger upp rymdförsvar. Även den USA-ledda militärpakten Nato har lyft fram rymden som en möjlig framtida konfliktdomän.

— Med ett ökat intresse, ökad aktivitet och ökat beroende så kommer potentiella konflikter, eller rymden som potentiell konfliktdomän, att öka, säger Anders Sundeman.

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/inrikes/mork-helg-for-svensk-trygghet/

Inrikes

Mörk helg för svensk trygghet

Ökade otryggheten

Publicerad oktober 26, 2025

– av Jan Sundstedt

Foto: iStock/bildfokus

Flertalet våldsdåd har på kort tid skakat Sverige.

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Våldsvågen i Sverige fortsätter med flera skottlossningar i bland annat Stockholmstrakten samt en misstänkt grov våldtäkt i Malmö.

Det har varit en mörk helg för svensk trygghet. Flera grova våldsdåd har skakat många orter på mindre än 48 timmar. Polisen har ryckt ut över hela landet, men många gärningspersoner är ännu inte gripna och invånare vittnar om oro.

Skjutningar i Stockholms län

Rinkeby

Sent på lördagskvällen hittades en man i 25-årsåldern skjuten utomhus i Rinkeby. Polisen larmades strax efter klockan 21.30 och skickade ett antal resurser till platsen. Jakten på gärningsmannen pågår.

Annons:

I polisens pressmeddelande konstateras att skadeläget för den skottskadade är oklart och att personen ännu inte identifierats. Samtidigt genomfördes omfattande insatser kopplade till händelsen runtom i polisregionen.

– Det är ett brett sökande över stora delar av Stockholm. Vi söker på flera olika sätt, bland annat genom vanliga patruller, informationsinhämtning, vittnesuppgifter och genom att gå igenom övervakningskameror, sade Daniel Wikdahl, presstalesman för region Stockholm, under lördagskvällen.

Södertälje

På kvällen den 24 oktober rapporterades en skottlossning i Fornhöjden, Södertälje. Två personer träffades i anslutning till en bil, och en av dem avled senare på plats. Två personer greps i anslutning till händelsen.

Polisen inledde omedelbart en förundersökning om försök till mord och söker vittnen. Larmet kom klockan 21.23, och flera personer uppfattade skott. Området spärrades av och en större insats inleddes för att hitta misstänkta och säkra bevis.

– Det är flera personer gripna misstänkta för mord, säger polisens presstalesman Nadya Norton.

Misstänkt utomhusvåldtäkt i Malmö

En kvinna i 18-årsåldern misstänks ha blivit utsatt för en våldtäkt i Pildammsparken i Malmö under fredagskvällen. Kvinnan kontaktade polisen och uppgav att hon kände sig förföljd.

När polisen anlände till platsen fattades misstankar om att kvinnan utsatts för en grov våldtäkt.

– Det finns inga uppgifter om att den misstänkte gärningsmannen är en känd person för henne – det rör sig om en överfallsvåldtäkt, säger polisens presstalesman Evelina Olsson.

Ingen misstänkt har ännu gripits.

Ny skjutning i Gävle - mordförsök i Finspång

Gävle / Brynäs

Under fredagskvällen skottskadades flera personer i stadsdelen Brynäs i Gävle. En ung man i övre tonåren har avlidit och ytterligare en skadades allvarligt. Händelsen rubriceras hos polisen som mord/dråp och ett stort område spärrades snabbt av för teknisk undersökning.

– Anhöriga är underrättade och ytterligare en person vårdas på sjukhus med allvarliga skador, polisens presstalesman Magnus Jansson Klarin i en kommentar till skattefinansierade SVT.

Lördagens skjutning kommer endast tre veckor efter det att Gävle drabbades av en masskjutning där sex personer träffades av kulor. Ingen fick då livshotande skador.

Polisen undersöker nu om det finns kopplingar mellan de båda skjutningarna och ser en tydlig oro kring gängrelaterad brottslighet i området.

– Det är ingen nyhet att det är ett konfliktläge just nu i Gävle med tanke på den senaste tidens händelser. Att det kan komma att ske någonting mer är inte heller helt otänkbart, säger Magnus Jansson Klarin.

Finspång

En man i 45-årsåldern skadades allvarligt i ett bråk på en restaurang i Finspång under fredagskvällen. Mannen fördes till sjukhus efter att ha blivit huggen med ett vasst föremål. Polisen hanterar ärendet som ett misstänkt mordförsök.

Den misstänkta gärningsmannen är fortfarande på fri fot, samtidigt som polisen uppger att två personer är gripna misstänkta för skyddande av brottsling.

Våldsvågen

Helgens våldsvåg, särskilt skjutningarna i Stockholm och Gävle, understryker en oroande trend av eskalerande våld i befolkade bostadsområden. Flertalet kopplade till misstänkt gängkriminalitet.

Trots omfattande polisinsatser saknas i flera fall gripanden. Det är tydligt att hotet mot den svenska tryggheten inte är koncentrerat till en plats utan sprider sig över flera regioner.

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/inrikes/riksrevisionen-kritiserar-polisledningen-stora-resurser-svaga-resultat/

Inrikes

Riksrevisionen kritiserar polisledningen: stora resurser – svaga resultat

Publicerad oktober 23, 2025

– av Jan Sundstedt

Foto: Polisen

Enligt granskningen har Polismyndigheten även "en bristande förmåga att fånga medarbetarnas synpunkter och behov".

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Trots en rekordstor polisorganisation och kraftigt ökade anslag har varken brottsuppklaringen eller effektiviteten förbättrats sedan omorganisationen 2015. Riksrevisionen riktar nu skarp kritik mot polisledningen för bristande styrning och svaga resultat.

När Polismyndigheten omorganiserades 2015 slogs de 21 länspolismyndigheterna, Rikspolisstyrelsen och Statens kriminaltekniska laboratorium samman till en enda myndighet.

Syftet var att öka kvaliteten, skapa en mer enhetlig styrning och stärka den lokala närvaron, men enligt Riksrevisionens nya granskning har dessa mål inte uppnåtts.

Varken utredningsresultat eller kostnadseffektivitet har förbättrats sedan reformen. Tvärtom har kostnaden per anmält och uppklarat brott ökat markant.

Annons:

— Polisens anslag har nästan fördubblats sedan 2015, och personalstyrkan är betydligt större. Rimligen skulle utredningsresultaten förbättras med fler anställda per brott, men utvecklingen har gått åt fel håll, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg till skattefinansierade SVT.

"Svag och otydlig styrning"

Riksrevisionen konstaterar i rapporten att den interna styrningen inom Polismyndigheten har varit "okoordinerad, svag och otydlig". Myndigheten har enligt rapporten fokuserat mer på vilka aktiviteter som ska genomföras än på vilka resultat dessa ska ge.

Dessutom pekar granskningen på att Polismyndigheten har "en bristande förmåga att fånga medarbetarnas synpunkter och behov". Samtidigt framhåller Riksrevisionen att det pågående arbetet för att förändra styrningen inom myndigheten är ett steg i rätt riktning.

Polisen: Nya förutsättningar

Polismyndigheten delar bilden av att rapporten är relevant, men hävdar att den inte fullt ut tar hänsyn till det förändrade säkerhetsläget och den ökade brottsligheten de senaste åren.

I sitt skriftliga svar skriver myndigheten att dessa faktorer "avsevärt förändrat polisens operativa förutsättningar och fortsatta utveckling från 2015 fram till dagens verklighet."

Myndigheten själv menar att sedan rikspolischef Petra Lundh tillträdde har ett mer omfattande utvecklingsarbete påbörjats.

— Sedan dess har vi jobbat strukturerat och långsiktigt med att få fler poliser i lokalsamhället, att förbättra våra utredningsresultat och i grunden ändra vår styrning för att kunna öka de brottsbekämpande effekterna av polisens arbete. Jag kan på goda grunder säga att vi har blivit väsentligt bättre inom alla de områdena de senaste åren, även om det förstås finns mer att göra, säger Micael Säll Lindahl, chef för polisregion Nord.

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/inrikes/hardare-tag-mot-stok-i-skolan-liberalerna-vill-avskaffa-elevinflytandet/

Inrikes

Hårdare tag mot stök i skolan – Liberalerna vill avskaffa elevinflytandet

Publicerad oktober 23, 2025

– av Redaktionen

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Nästan ingen vill rösta på Liberalerna – Mohamsson letar efter sätt att vända den negativa trenden.

Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Liberalerna, som brottas med katastrofsiffror i opinionsundersökningarna, säger sig nu vilja ta krafttag mot stök och bristande respekt i skolan.

Partistyrelsen föreslår att lärare ska få rätt att besluta om disciplinära åtgärder för elever som bryter mot ordningsreglerna – och att elevinflytandet i lagar och läroplaner ska tas bort helt.

Enligt partistyrelsens förslag ska lärare kunna ge elever som uppträtt olämpligt uppgifter som "gottgör" sitt beteende, till exempel att hjälpa till i matsalen eller plocka skräp på skolgården, rapporterar Bonnierägda DN.

Partiledaren och utbildnings- och integrationsministern Simona Mohamsson betonar att det inte handlar om straff utan om att återupprätta tydliga ramar i skolan.

Annons:

— Det är en disciplinär åtgärd som handlar om att sätta gränser, hävdar hon.

Hon förklarar att förslaget ska ses som ett sätt att ge lärarna starkare stöd i sin auktoritet och att skapa en tydligare ansvarskultur.

Vill ta bort elevinflytandet

Partistyrelsen vill samtidigt rensa bort alla skrivningar i skollagen och läroplanerna som slår fast att elever ska ha inflytande över undervisningen.

Mohamsson menar att det är missvisande att låta barn tro att de kan påverka undervisningens innehåll eller utformning.

— Det finns inget mer liberalt än att ge barn rätt förutsättningar i livet, och då måste vi vara tydliga med att vi inte kan lura barn att de ska ha makt i klassrummet.

— Det behövs en kulturförändring i svensk skola där vi avskaffar elevinflytandet för att skapa en skola som präglas av disciplin.

Kritik från elevhåll

Förslaget möter föga förvånande motstånd från Sveriges elevkårer, vars ordförande Jonathan Lamy anser att elevinflytandet är en grundläggande del av skolans demokratiska uppdrag.

— Det är viktigt att elever kan vara med och planera arbetsbelastning och att det finns en skolkultur där elever känner sig lyssnade på, säger Lamy till Dagens Nyheter.

Han menar att Liberalernas linje riskerar att underminera elevernas engagemang och känsla av delaktighet i skolmiljön.

Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.