Annons:

Alternativ för Sverige slår medlemsrekord

Uppdaterad januari 28, 2021, Publicerad januari 27, 2021
– av Per Nordin
Alternativ för Sverige fortsätter att växa.

Vid årsskiftet hade det nationalistiska utmanarpartiet Alternativ för Sverige 2 204 medlemmar – en ökning med 27 procent jämfört med samma tidpunkt 2019. Man har nu ungefär lika många medlemmar som Sverigedemokraterna hade 2006, fyra år innan partiet kom in i riksdagen.

I ett pressmeddelande skriver Alternativ för Sverige att man sett en stadig ökning av medlemskadern under 2020 och man har nu fler medlemmar än under valåret 2018 då medlemstillströmningen var mycket stor, men sedan sjönk något under nästföljande år.

Partiledare Gustav Kasselstrand säger att partiets målsättning är att växa ytterligare och ha över 3000 medlemmar innan detta året är över.

– Det är ett styrkebesked att Alternativ för Sverige slår medlemsrekord redan två år efter riksdagsvalet. Detta under ett mellanvalsår som dessutom präglats av restriktioner för vår verksamhet
, säger partiledare Gustav Kasselstrand.

Han förklarar vidare att det ökade medlemsantalet är ett bevis på att partiets arbete har gett resultat och att allt fler svenskar vill se ett politiskt parti som ”inte ber om ursäkt för sin egen existens”.

Annons:

– Våra profilfrågor om återvandring och EU-utträde blir allt viktigare och kommer att dominera svensk politik under 20-talet, menar han vidare.

Att partiet får fler medlemmar är också mycket viktigt enligt Kasselstrand, eftersom det innebär att man både får bättre ekonomi och kan ägna sig åt mer aktivism och politiskt arbete då fler också väljer att engagera sig aktivt i partiet. Han poängterar att partiets ekonomi i huvudsak utgörs av just medlemsavgifterna.

– Så är det inte för riksdagspartierna som har sin huvudsakliga finansiering av skattepengar och har gjort sig oberoende av sina medlemmar. Våra intäkter är mindre än 1 procent av vad Sverigedemokraterna har varje år, men vi lyckas ändå åstadkomma stora resultat tack vare att vi arbetar både smart och hårt.

Partiet menar också att medlemsökningen är jämn och proportionerlig över hela landet och att man inte direkt ser några distrikt där partiet är särskilt över- eller underrepresenterat – något man menar tyder på att stöder för partiet också är jämnt fördelat över landet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Mörk helg för svensk trygghet

Ökade otryggheten

Publicerad Igår 13:01
– av Jan Sundstedt
Flertalet våldsdåd har på kort tid skakat Sverige.

Våldsvågen i Sverige fortsätter med flera skottlossningar i bland annat Stockholmstrakten samt en misstänkt grov våldtäkt i Malmö.

Det har varit en mörk helg för svensk trygghet. Flera grova våldsdåd har skakat många orter på mindre än 48 timmar. Polisen har ryckt ut över hela landet, men många gärningspersoner är ännu inte gripna och invånare vittnar om oro.

Skjutningar i Stockholms län

Rinkeby

Sent på lördagskvällen hittades en man i 25-årsåldern skjuten utomhus i Rinkeby. Polisen larmades strax efter klockan 21.30 och skickade ett antal resurser till platsen. Jakten på gärningsmannen pågår.

Annons:

I polisens pressmeddelande konstateras att skadeläget för den skottskadade är oklart och att personen ännu inte identifierats. Samtidigt genomfördes omfattande insatser kopplade till händelsen runtom i polisregionen.

Det är ett brett sökande över stora delar av Stockholm. Vi söker på flera olika sätt, bland annat genom vanliga patruller, informationsinhämtning, vittnesuppgifter och genom att gå igenom övervakningskameror, sade Daniel Wikdahl, presstalesman för region Stockholm, under lördagskvällen.

Södertälje

På kvällen den 24 oktober rapporterades en skottlossning i Fornhöjden, Södertälje. Två personer träffades i anslutning till en bil, och en av dem avled senare på plats. Två personer greps i anslutning till händelsen.

Polisen inledde omedelbart en förundersökning om försök till mord och söker vittnen. Larmet kom klockan 21.23, och flera personer uppfattade skott. Området spärrades av och en större insats inleddes för att hitta misstänkta och säkra bevis.

Det är flera personer gripna misstänkta för mord, säger polisens presstalesman Nadya Norton.

Misstänkt utomhusvåldtäkt i Malmö

En kvinna i 18-årsåldern misstänks ha blivit utsatt för en våldtäkt i Pildammsparken i Malmö under fredagskvällen. Kvinnan kontaktade polisen och uppgav att hon kände sig förföljd.

När polisen anlände till platsen fattades misstankar om att kvinnan utsatts för en grov våldtäkt.

Det finns inga uppgifter om att den misstänkte gärningsmannen är en känd person för henne – det rör sig om en överfallsvåldtäkt, säger polisens presstalesman Evelina Olsson.

Ingen misstänkt har ännu gripits.

Ny skjutning i Gävle - mordförsök i Finspång

Gävle / Brynäs

Under fredagskvällen skottskadades flera personer i stadsdelen Brynäs i Gävle. En ung man i övre tonåren har avlidit och ytterligare en skadades allvarligt. Händelsen rubriceras hos polisen som mord/dråp och ett stort område spärrades snabbt av för teknisk undersökning.

Anhöriga är underrättade och ytterligare en person vårdas på sjukhus med allvarliga skador, polisens presstalesman Magnus Jansson Klarin i en kommentar till skattefinansierade SVT.

Lördagens skjutning kommer endast tre veckor efter det att Gävle drabbades av en masskjutning där sex personer träffades av kulor. Ingen fick då livshotande skador.

Polisen undersöker nu om det finns kopplingar mellan de båda skjutningarna och ser en tydlig oro kring gängrelaterad brottslighet i området.

Det är ingen nyhet att det är ett konfliktläge just nu i Gävle med tanke på den senaste tidens händelser. Att det kan komma att ske någonting mer är inte heller helt otänkbart, säger Magnus Jansson Klarin.

Finspång

En man i 45-årsåldern skadades allvarligt i ett bråk på en restaurang i Finspång under fredagskvällen. Mannen fördes till sjukhus efter att ha blivit huggen med ett vasst föremål. Polisen hanterar ärendet som ett misstänkt mordförsök.

Den misstänkta gärningsmannen är fortfarande på fri fot, samtidigt som polisen uppger att två personer är gripna misstänkta för skyddande av brottsling.

Våldsvågen

Helgens våldsvåg, särskilt skjutningarna i Stockholm och Gävle, understryker en oroande trend av eskalerande våld i befolkade bostadsområden. Flertalet kopplade till misstänkt gängkriminalitet.

Trots omfattande polisinsatser saknas i flera fall gripanden. Det är tydligt att hotet mot den svenska tryggheten inte är koncentrerat till en plats utan sprider sig över flera regioner.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Riksrevisionen kritiserar polisledningen: stora resurser – svaga resultat

Publicerad oktober 23, 2025
– av Jan Sundstedt
Enligt granskningen har Polismyndigheten även "en bristande förmåga att fånga medarbetarnas synpunkter och behov".

Trots en rekordstor polisorganisation och kraftigt ökade anslag har varken brottsuppklaringen eller effektiviteten förbättrats sedan omorganisationen 2015. Riksrevisionen riktar nu skarp kritik mot polisledningen för bristande styrning och svaga resultat.

När Polismyndigheten omorganiserades 2015 slogs de 21 länspolismyndigheterna, Rikspolisstyrelsen och Statens kriminaltekniska laboratorium samman till en enda myndighet.

Syftet var att öka kvaliteten, skapa en mer enhetlig styrning och stärka den lokala närvaron, men enligt Riksrevisionens nya granskning har dessa mål inte uppnåtts.

Varken utredningsresultat eller kostnadseffektivitet har förbättrats sedan reformen. Tvärtom har kostnaden per anmält och uppklarat brott ökat markant.

Annons:

Polisens anslag har nästan fördubblats sedan 2015, och personalstyrkan är betydligt större. Rimligen skulle utredningsresultaten förbättras med fler anställda per brott, men utvecklingen har gått åt fel håll, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg till skattefinansierade SVT.

"Svag och otydlig styrning"

Riksrevisionen konstaterar i rapporten att den interna styrningen inom Polismyndigheten har varit "okoordinerad, svag och otydlig". Myndigheten har enligt rapporten fokuserat mer på vilka aktiviteter som ska genomföras än på vilka resultat dessa ska ge.

Dessutom pekar granskningen på att Polismyndigheten har "en bristande förmåga att fånga medarbetarnas synpunkter och behov". Samtidigt framhåller Riksrevisionen att det pågående arbetet för att förändra styrningen inom myndigheten är ett steg i rätt riktning.

Polisen: Nya förutsättningar

Polismyndigheten delar bilden av att rapporten är relevant, men hävdar att den inte fullt ut tar hänsyn till det förändrade säkerhetsläget och den ökade brottsligheten de senaste åren.

I sitt skriftliga svar skriver myndigheten att dessa faktorer "avsevärt förändrat polisens operativa förutsättningar och fortsatta utveckling från 2015 fram till dagens verklighet."

Myndigheten själv menar att sedan rikspolischef Petra Lundh tillträdde har ett mer omfattande utvecklingsarbete påbörjats.

Sedan dess har vi jobbat strukturerat och långsiktigt med att få fler poliser i lokalsamhället, att förbättra våra utredningsresultat och i grunden ändra vår styrning för att kunna öka de brottsbekämpande effekterna av polisens arbete. Jag kan på goda grunder säga att vi har blivit väsentligt bättre inom alla de områdena de senaste åren, även om det förstås finns mer att göra, säger Micael Säll Lindahl, chef för polisregion Nord.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hårdare tag mot stök i skolan – Liberalerna vill avskaffa elevinflytandet

Publicerad oktober 23, 2025
– av Redaktionen
Nästan ingen vill rösta på Liberalerna – Mohamsson letar efter sätt att vända den negativa trenden.

Liberalerna, som brottas med katastrofsiffror i opinionsundersökningarna, säger sig nu vilja ta krafttag mot stök och bristande respekt i skolan.

Partistyrelsen föreslår att lärare ska få rätt att besluta om disciplinära åtgärder för elever som bryter mot ordningsreglerna – och att elevinflytandet i lagar och läroplaner ska tas bort helt.

Enligt partistyrelsens förslag ska lärare kunna ge elever som uppträtt olämpligt uppgifter som "gottgör" sitt beteende, till exempel att hjälpa till i matsalen eller plocka skräp på skolgården, rapporterar Bonnierägda DN.

Partiledaren och utbildnings- och integrationsministern Simona Mohamsson betonar att det inte handlar om straff utan om att återupprätta tydliga ramar i skolan.

Annons:

— Det är en disciplinär åtgärd som handlar om att sätta gränser, hävdar hon.

Hon förklarar att förslaget ska ses som ett sätt att ge lärarna starkare stöd i sin auktoritet och att skapa en tydligare ansvarskultur.

Vill ta bort elevinflytandet

Partistyrelsen vill samtidigt rensa bort alla skrivningar i skollagen och läroplanerna som slår fast att elever ska ha inflytande över undervisningen.

Mohamsson menar att det är missvisande att låta barn tro att de kan påverka undervisningens innehåll eller utformning.

— Det finns inget mer liberalt än att ge barn rätt förutsättningar i livet, och då måste vi vara tydliga med att vi inte kan lura barn att de ska ha makt i klassrummet.

— Det behövs en kulturförändring i svensk skola där vi avskaffar elevinflytandet för att skapa en skola som präglas av disciplin.

Kritik från elevhåll

Förslaget möter föga förvånande motstånd från Sveriges elevkårer, vars ordförande Jonathan Lamy anser att elevinflytandet är en grundläggande del av skolans demokratiska uppdrag.

— Det är viktigt att elever kan vara med och planera arbetsbelastning och att det finns en skolkultur där elever känner sig lyssnade på, säger Lamy till Dagens Nyheter.

Han menar att Liberalernas linje riskerar att underminera elevernas engagemang och känsla av delaktighet i skolmiljön.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Dansk kritik mot nya kärnkraftsplaner i Barsebäck

Publicerad oktober 23, 2025
– av Redaktionen
Barsebäcks kärnkraftverk lade ner 2005.

En ny utredning visar att nya kärnkraftverk kan byggas i Barsebäcksområdet, sedan en politisk majoritet i Kävlinge uttryckt en vilja att etablera kärnkraft där.

Planerna väcker dock irritation hos det styrande danska Socialdemokratiet, som anser att detta vore "olyckligt".

Barsebäcks kärnkraftverk bestod av två reaktorer som togs ur drift 1999 och 2005. Det började rivas 2016 och planen är att det ska jämnas till marken år 2030. Kävlinge kommun, där det nedlagda kärnkraftverket ligger, har tillsammans med markägaren enats om att platsen ska tillgodose utveckling inom fossilfria energilösningar som exempelvis solenergi.

Den nya utredningen som tagits fram av kommunen med stöd från Naturvårdsverket visar dock att det också är möjligt att etablera ny kärnkraft i området. Däremot krävs det att man i så fall tar stark hänsyn till naturen i området. Främst pekar man mot att Barsebäcks mosse, Ulakärr, Lödde å och Salviken har höga naturvärden som behöver skyddas.

Annons:

Vi är inte där att vi sätter spaden i marken. Men man har kommit fram till att i vissa områden går det bra, i andra områden säger utredningen att här tar naturintressena över, säger Annsofie Thuresson (M) till Sydsvenskan.

Närheten till Köpenhamn oroar

Regeringen har nyligen presenterat ett nytt lagförslag till ändringar i miljöbalken som skulle innebära att man kan etablera ny kärnkraft vid kusten.

Barsebäcksområdet ligger nära Danmark, och de eventuella planerna på att bygga ny kärnkraft möter motstånd från danska socialdemokrater.

Det är olyckligt att Sverige fortsätter på denna väg och planerar att bygga nya reaktorer nära Köpenhamn. Särskilt i en tid då vår säkerhet är under så mycket press", skriver partiets politiska ordförande Niels Bjerrum till danska tidningen Berlingske.

Samtidigt är bland annat danska partiet Liberal Alliance positiva till att etablera ny kärnkraft och vill bland annat skrota vindkraft i Danmark för att istället satsa på fler kärnkraftsanläggningar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.