MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 6 september 2025

lördag 6 september 2025

 

Allt fler vill bli svenska medborgare

publicerad 6 juni 2018
Somalier är en av de grupper som i högst grad får svenskt medborgarskap

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Utfärdandet av svenska medborgarskap fortsätter att öka. De största grupperna som får medborgarskap i dag är syrier, statslösa och somalier, vilket speglar tidigare års asylinvandring.

De senaste tre åren har antalet nya svenska medborgare ökat för varje år. År 2015 beviljade Migrationsverket medborgarskap i 35 867 ärenden, år 2017 var motsvarande siffra 55 420*.

– Trenden verkar hålla i sig. Hittills i år är antalet beviljade medborgarskapsärenden ungefär 25 000, säger Migrationsverkets presschef Per Ek.

Vilka länder som ligger i topp i medborgarskapsstatistiken speglar migrationen till Sverige några år tillbaka. Ett krav för att bli medborgare är nämligen att man ska ha bott i Sverige i ett visst antal år. Mellan 2016 och 2017 skedde ungefär en fördubbling av antalet syrier och statslösa som fick svenskt medborgarskap. Det hänger ihop med att antalet asylsökande från Syrien ökade markant några år tidigare.

Personer från Somalia är den tredje största gruppen bland nya svenska medborgare. Många asylsökande därifrån kom hit 2007, året efter att Etiopien förklarat krig mot Somalia. Men det dröjde ända till 2015 innan de kunde bli svenska medborgare. Det beror på att Migrationsverket inte godkänner ID-handlingar från vissa länder. Och den som inte kan styrka sin identitet måste ha bott i Sverige i åtta år för att kunna bli medborgare.

På listan över de tio vanligaste ursprungsländerna hos dem som fått medborgarskap i år finns två europeiska länder. Polacker är den största europeiska grupp som blir svenska medborgare, och så har det varit sedan 2010.

– Den trend som noterades förra året, att allt fler britter vill bli svenska medborgare, håller i sig. Förra året beviljades medborgarskap i 1203 ärenden från britter, en nästan trefaldig ökning sedan 2015. Och hittills i år har 584 ansökningar beviljats, säger Per Ek.

Mellan 2015 och 2017 ökade antalet inkomna medborgarskapsärenden med närmare 55 procent. Bifallsandelen under den här tiden legat på en konstant nivå. Medborgarskap har beviljats i mellan 83 till 85 procent av alla ärenden.

Som en direkt konsekvens av att allt fler vill bli svenska medborgare har väntetiderna blivit längre. Hösten 2015 var tiden mellan ansökan och beslut cirka ett år, i dag ligger den på mellan 21 och 24 månader. Men alla behöver inte vänta lika länge. På Migrationsverket görs en snabbgranskning av alla ansökningar som kommer in. När det redan vid snabbgranskningen är tydligt att en sökande uppfyller alla krav, att ansökan är komplett och att handlingarna är godkända går det oftast att fatta beslut inom tre månader. Förra förra året avgjorde Migrationsverket historiskt många medborgarskapsärenden.

Ytterligare en anledning till att Migrationsverket på kort tid fått betydligt fler ärenden att hantera är den ändring i medborgarskapslagen som gjordes 2015. Då infördes flera lättnader, som särskilt påverkade möjligheterna för barn och ungdomar att bli svenska medborgare. Till exempel kan föräldrar numera göra en anmälan om svenskt medborgarskap för sina barn efter att ha bott kortare tid i landet (två till tre år) än tidigare (fyra till fem år).

Antalet beviljade uppehållstillstånd är mer än det dubbla jämfört med antalet beviljade medborgarskap under årets första fem månader. Sammanlagt har 52 723 personer fått uppehållstillstånd i Sverige bara fram tills den sista maj i år vilket Nya Dagbladet tidigare rapporterade om.

 

Källa: Migrationsverket

*Antal ärenden där medborgarskap beviljats. Siffran säger inte hur många individer som fått medborgarskap eftersom barn under 18 år inkluderas i förälderns ansökan.

 

Vanligaste ursprungsländer bland dem som fått svenskt medborgarskap
2018 (till och med 31 maj)

1. Syrien - 4 136
2. Statslös - 3 158
3. Somalia - 2 851
4. Irak - 967
5. Afghanistan - 757
6. Iran - 709
7. Polen - 695
8. Thailand - 693
9. Eritrea - 647
10. Storbritannien - 583

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Riksdagspartierna öppnar för svenska soldater i Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad Igår 17:34
– av Redaktionen
Svenska soldater anländer till Natos multinationella brigad i Lettland. (januari 2025).

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Samtliga partier i riksdagen kan tänka sig att Sverige bidrar med soldater till en fredsbevarande styrka i Ukraina. Hur en svensk insats skulle utformas och vilket mandat en sådan styrka skulle få är dock fortfarande oklart.

Frågan är i ett tidigt skede och mycket är fortfarande oklart, påpekar flera av riksdagspartierna. Men inget parti motsätter sig ett eventuellt svenskt bidrag till en fredsbevarande insats i Ukraina – förutsatt att en fred nås som accepteras av Ukraina och att landet välkomnar en sådan insats.

— Vi har inget principiellt emot det, vi utesluter inget, säger Socialdemokraternas försvarspolitiska talesperson Peter Hultqvist, till Bonniertidningen Expressen.

Regeringen har vid upprepade tillfällen signalerat att man vill bidra till en fredsbevarande styrka i Ukraina och Ulf Kristersson (M) har bland annat talat om att skicka marina styrkor eller flygplan till landet.

Även försvarsminister Pål Jonson (M) har varit tydlig med att svenska soldater inom en snar framtid kan skickas till landet.

”Försiktigt positiva”

För att skicka en väpnad styrka utomlands krävs generellt riksdagens godkännande, och samtliga etablissemangspartier tycks i grunden vara positivt inställda till ett svenskt deltagande – trots att ingen riktigt verkar veta hur en sådan insats skulle se ut.

”Sverigedemokraterna utesluter i dagsläget ingenting. Däremot måste det vara tydligt under vilka förutsättningar och former som en eventuell insats sker”, skriver SD i en kommentar.

— Som inriktning så är det här något som vi är försiktigt positiva till, säger Vänsterpartiets Håkan Svenneling, men vill först se ett konkret förslag presenteras.

Centerpartiet menar att deltagandet bör ske ”på frivillig basis” och att det är viktigt att insatsen genomförs tillsammans med andra länder och med amerikanskt stöd.

— Vi har stark försvarsvilja i Sverige och mycket att bidra med, och bra rutiner och erfarenheter från tidigare utlandsinsatser, heter det.

Många frågetecken

Inte heller Miljöpartiets försvarspolitiska talesperson Emma Berginger utesluter ett svenskt deltagande.

— Någonting behövs som avhåller Ryssland från att fortsätta aggressionen, uppger hon.

Vilket mandat en internationell styrka skulle få är fortfarande oklart. Flera partier betonar att en Natoledd insats sannolikt skulle mötas av mycket starka reaktioner från Ryssland.

Därför diskuteras i stället möjligheten till ett FN-mandat eller en så kallad ”Coalition of the Willing”, med Frankrike och Storbritannien i spetsen.

Samtidigt lyfts riskerna med utländsk närvaro i området fram, att detta kan provocera Ryssland och riskerar att leda till en farlig eskalation som sprider sig långt utanför Ukrainas gränser.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Skånska politiker vägrade ta emot migranter – åtalas

Migrationskrisen i Europa

publicerad Igår 9:36
– av Jan Sundstedt
Kommunfullmäktiges ordförande Christian Sonesson (M) är en av de åtalade.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sex kommunpolitiker i skånska Staffanstorp åtalas för grovt tjänstefel efter att kommunstyrelsen 2022 beslutade att inte ta emot en syrisk familj som anvisats dit av Migrationsverket.

Bland de åtalade finns kommunfullmäktiges ordförande Christian Sonesson (M) och på Facebook har han tidigare kommenterat förhören i ärendet.

”Rent juridiskt och rättsligt vet vi just nu inte mer än att samtliga ledamöter har rätt till en offentlig försvarare”.

I mars 2022 anvisade Migrationsverket fyra kvotflyktingar – en syrisk familj – till Staffanstorps kommun enligt bosättningslagen. Några dagar senare beslutade kommunstyrelsen, efter förslag från ordföranden, om ett omedelbart stopp för mottagandet, rapporterar Bonniertidningen Expressen.

När familjen anlände till Sturup den 12 maj fanns ingen från kommunen på plats för att ta emot dem och Migrationsverket tvingades i sista stund avbryta anvisningen och istället placera familjen i en annan kommun.

”Oprövat område”

Kammaråklagare Magdalena Petersson hävdar att lokalpolitikernas beslut strider mot lagen eftersom svenska kommuner är skyldiga att följa Migrationsverkets anvisningar, som inte går att överklaga.

— En kommun är skyldig att efter anvisning ta emot en nyanländ. Förslaget från ordföranden och kommunstyrelsens beslut strider mot bosättningslagen. Jag har därför väckt åtal mot sex personer i kommunstyrelsen som deltog i omröstningen utan att reservera sig. Brottet är att bedöma som grovt eftersom de tilltalade allvarligt har missbrukat sin ställning som kommunpolitiker. Det har dessutom fått konsekvenser både för enskilda individer och för det allmänna, argumenterar hon i ett pressmeddelande.

Samtliga sex åtalade nekar till brott.

— Det här är ett oprövat område, vi behöver få praxis om vad som gäller. Såvitt jag känner till finns inga tidigare domar på området, konstaterar kammaråklagaren.

Staffanstorp under Christian Sonesson har profilerat sig som en av Sveriges mest restriktiva kommuner i migrationsfrågor och återkommande uppmärksammats nationellt för sina beslut. Kommunens linje har lett till friktion med Moderaternas betydligt mer invandringsliberala partiledning, som vid flera tillfällen tagit avstånd från de skånska lokalpolitikerna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hovrätten sänker straff för ökänd sexualbrottsling

publicerad 3 september 2025
– av Jan Sundstedt
Fredrik Lundgren har beskrivits som en av Sveriges allra mest notoriska sexualförbrytare.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Hovrätten sänker straffet för Fredrik Lundgren – en av Sveriges värsta sexualförbrytare.

”Nytorgsmannen” döms till fyra års fängelse för 47 nya sexualbrott begångna bara månader efter hans villkorliga frigivning. Det är ett år mindre än tingsrättens dom från i somras.

Den 38-åringen, som tidigare hette Andreas Holm, våldtog i oktober förra året en 17-årig flicka i sitt hem i Hörby. Flickan var påverkad av alkohol när övergreppet skedde. Utöver våldtäkten döms han för flera fall av barnpornografibrott och 35 sexuella ofredanden.

Hovrätten slår fast att Lundgren otillbörligt utnyttjat att flickan befann sig i en särskilt utsatt situation på grund av sin ålder i förhållande till honom, sin alkoholberusning och sociala situation. Hon kunde därför inte delta frivilligt i samlaget.

Åklagaren hade yrkat på att våldtäkten skulle bedömas som grov, men varken tingsrätt eller hovrätt gick på den linjen.

”Straffvärdet för våldtäkten överstiger klart straffminimum för våldtäkt men är dock något lägre än vad tingsrätten ansett och motsvarar enligt hovrättens bedömning ett fängelsestraff något understigande fyra år”, skriver hovrätten i sin dom.

Nya brott direkt

Lundgren kan betraktas som en av Sveriges värsta sexualförbrytare. År 2021 dömdes han till fem års fängelse för 35 sexualbrott, varav sju våldtäkter. Majoriteten av brotten begicks i hans lägenhet vid Nytorget på Södermalm i Stockholm, vilket gav honom öknamnet ”Nytorgsmannen”.

Han släpptes villkorligt efter två tredjedelar av straffet, trots att det vid frisläppningen bedömdes finnas mycket hög risk för återfall i sexualbrott. I samband med frigivningen fick han vistelseförbud på Södermalm och flyttade till Skåne.

Där dröjde det inte länge innan han återföll i liknande brottslighet.

River upp villkorlig frigivning

Till de fyra årens fängelse kommer att hovrätten river upp den villkorliga frigivningen helt. Det betyder att Lundgren också måste sitta av drygt 20 månader från det gamla straffet.

Enligt handlingar från tingsrätten lider sexualbrottslingen av en psykisk störning, men denna bedöms inte vara tillräckligt allvarlig för att han ska undgå ansvar för sina handlingar.

Lundgren har nekat till anklagelserna om sexualbrott men erkänt narkotikabrott och olovligt anskaffande av alkohol.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Barn luras skicka nakenbilder – pressas sedan på pengar

Ökade otryggheten

publicerad 3 september 2025
– av Redaktionen
Polisen betonar att föräldrarna inte får lägga skulden på de utsatta barnen.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Förra året ökade sexutpressning mot barn med 192 procent globalt. Förövare manipulerar barn till att skicka nakenbilder på sig själva och kräver sedan pengar för att inte sprida dem.

Sexuell utpressning av barn i ekonomiskt syfte, så kallad sextortion, ökar kraftigt både i Sverige och världen över. Enligt amerikanska organisationen National Center for Missing and Exploited Children (NCMEC) ökade rapporterna om vuxna som söker kontakt med barn på nätet med hela 192 procent under förra året.

Det är särskilt pojkar i tonåren som drabbas av den här typen av brott, som skiljer sig från andra sexualbrott genom sitt tydliga ekonomiska motiv.

Louise Åhlén, verksamhetsutvecklare på polisens enhet Isöb Noa som arbetar med internetrelaterade sexualbrott mot barn, beskriver förövarnas tillvägagångssätt:

— Ett vanligt tillvägagångssätt är att förövaren utger sig för att vara en jämnårig och lurar till sig nakenbilder eller filmer. Sen hotar de med att sprida bilden till familj och vänner om barnet inte skickar pengar till förövaren, säger hon.

”Barnen har inte gjort något fel”

Polisen betonar att det är avgörande hur föräldrar reagerar om deras barn drabbas. Louise Åhlén varnar för att reagera med ilska eller bestraffningar:

— Det absolut viktigaste är att vi som föräldrar inte blir arga på våra barn för att de har skickat en nakenbild eller betalat för att slippa få dem spridda. När vi på polisen hittar ett barn som vi tror blivit utsatt så vill de drabbade barnen ofta inte berätta eftersom de känner så mycket skuld och skam. Men barnen har inte gjort något fel, de måste få vuxenvärldens förståelse och stöd, förklarar Åhlén.

Eftersom ämnet är så skuldbelagt och läskigt för barn som drabbas är mörkertalet förmodligen mycket stort. Polisen uppmanar vuxna att prata med barn både för att förebygga och för att hjälpa de som redan blivit utsatta.

— Fråga och var nyfiken på vad som händer i barnets liv både det som sker på nätet och utanför, och straffa inte barnet genom att ta bort appar eller telefonen om de blivit utsatta.

Polisen understryker att barn och ungas liv på nätet är en naturlig del av deras vardag som inte kan eller bör förbjudas.

— Barn och unga umgås på nätet. De chattar och spelar tillsammans, det är idag en viktig del av barnens vardag. Vi kan inte skydda barnen genom att förbjuda dem från att använda specifika appar eller spel – det är kunskap, närvaro och förståelse som behövs, avslutar Åhlén.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.