För första gången kan forskare visa hur PFAS hos gravida kvinnor påverkar deras barns hjärnor långsiktigt. Den finsk-svenska studien visar att strukturella förändringar kan ses hos barnen när de är fem år gamla.
Studien, som publicerats i Lancet Planetary Health, är ett samarbete mellan Örebro universitet, Åbo universitet och Åbo universitetssjukhus och är en del av EU-projektet INITIALISE (Inflammation in human early life: targeting impacts on life-course health)
PFAS består av en mängd kemikalier som är svåra att bryta ner och som man konstaterat finns förutom i naturen, även hos människor och djur. Vissa av kemikalierna kan vara skadliga för hälsan. Forskning har visat att PFAS kan påverka immunsystemet och misstänks även ha effekter på metabolism, hormonbalans och hjärnans utveckling.
Eftersom PFAS stannar kvar i kroppen kan det också passera från en gravid kvinna till moderkakan, vilket gör att barnet kan utsättas. Tidigare studier har exempelvis indikerat att om gravida kvinnor har PFAS i blodet finns det en större risk att barnet blir överviktigt senare i livet.
Påverkat hjärnans struktur
Den här studien är den första i sitt slag som studerar hela hjärnan samtidigt i en hjärnskanner på barn i relation till PFAS-exponering under graviditeten – flera år efter födseln.
Studien är gjord med hjälp av FinnBrain Birth Cohort Study, som inrättades vid Åbo universitet (Finland) år 2011. Det är en långsiktig studie som följer tusentals barn och mödrar från graviditeten och framåt. En del av barnen fick genomgå hjärnskanningar, och dessa resultat har jämförts med nivåerna av PFAS som uppmättes hos mödrarna under graviditeten.
Resultaten visar att det finns ett samband mellan högre nivåer av PFAS hos gravida kvinnor och förändringar i både hjärnans struktur och i kopplingarna mellan olika hjärnområden hos deras barn. Dessa förändringar sågs fem år senare.
Det är första gången som forskare kan beskriva hur PFAS hos gravida kvinnor kan kopplas till förändringar i deras barns hjärnor flera år senare.
— Det här är en viktig pusselbit i förståelsen av hur kemikalier kan påverka barns utveckling. Steg för steg får vi mer kunskap om hur olika miljöfaktorer samverkar och kan bidra till hälsoproblem, säger Tuulia Hyötyläinen, professor vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
Exponering för PFAS under graviditeten och även under tidig utveckling hos barnet anses vara särskilt känslig, menar forskarna, eftersom hjärnan och andra organ växer snabbt och formas under den tiden. Nu behövs mer forskning kring hur PFAS påverkar hjärnfunktionen.
— Sammantaget visar forskningen att PFAS kan påverka hjärnans utveckling även när det handlar om låga nivåer. Det behövs mer forskning om hur kemikalier påverkar kognition och hjärnfunktion hos barn, vad som är orsakerna och vad det leder till, säger Hyötyläinen.
Forskarnas tips mot PFAS i väntan på starkare lagstiftning:
- Ät fisk, men undvik fisk från sjöar som är förorenade med PFAS. För att få mer information kring halterna kan man kontakta sin kommun. Ät också mindre hämtmat och micromat i pappförpackningar som är fett- och vattenavstötande.
- Undvik att laga mat i non-stick-produkter.
Undvik smink, tvål och skönhetsprodukter med PFAS. I innehållsförteckningarna kan det exempelvis stå: PTFE, polytef, ”..perfluoro...” eller ”...polyfluoro...”. - PFAS finns ofta i vattenavstötande funktionskläder, eftersom det släpps ut mest PFAS vid produktion kan begagnade kläder bidra till att minska kemikalierna i naturen.