Halterna av kemikalier hos svenska ungdomar varierar kraftigt visar en doktorsavhandling från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Faktorer som kön, födelseplats och bostadsort har stor inverkan på nivåerna.
Kemikalier blir allt vanligare i vår omgivning och ackumuleras i människokroppen vid ständig exponering. Trots att de finns överallt är kunskapen om deras hälsoeffekter fortfarande begränsad.
I sin doktorsavhandling undersökte Sebastian Pineda kemikaliehalter hos svenska ungdomar, deras exponering för dessa ämnen och potentiella hälsorisker. Proverna samlades in via Livsmedelsverkets projekt Riksmaten Ungdom.
Pinedas forskning fokuserade på långlivade kemikalier som kan stanna i kroppen i flera år, inklusive skadliga metaller och organiska föroreningar som klorerade, bromerade eller fluorerade ämnen, såsom PFAS-kemikalier. Han studerade även kortlivade kemikalier som snabbt lämnar kroppen men som finns i vardagsprodukter som smink, hudvård och plast.
Födelseland kan påverka
Resultaten visar att svenska ungdomar utsätts för en ”kemikaliecocktail” som liknar den som observerats i andra högt industrialiserade länder, såsom USA. Faktorer som kön och födelseplats spelar dock en avgörande roll för nivåerna av olika ämnen.
Ungdomar födda i Sverige eller andra industrialiserade länder hade högre halter av långlivade kemikalier jämfört med ungdomar födda i utvecklingsländer.
– Mer överraskande var att födelselandet även hade en tydlig inverkan på halterna av ämnen som utsöndras ganska snabbt ur kroppen. I vårt underlag finns dock inga uppgifter om möjliga exponeringskällor som kan hjälpa oss att förklara detta, säger Pineda i ett pressmeddelande.
Samtidigt noterades vissa undantag, såsom en nedbrytningsprodukt av DDT och en komponent i lindan (en organisk klorförening som används som insekticid) – två insektsmedel som är förbjudna i Sverige. Ungdomar födda i utvecklingsländer hade betydligt högre halter av dessa ämnen jämfört med svenska ungdomar.
Olika för flickor och pojkar
I avhandlingen framkom tydliga könsskillnader. Pojkar hade exempelvis högre halter av krom, kvicksilver och bly än flickor. En möjlig förklaring är att pojkar generellt äter större mängder mat och därigenom får i sig mer metaller. En annan förklaring kan vara att äldre flickor förlorar vissa kemikalier genom menstruationsblod.
Flickor hade generellt högre nivåer av kemikalier som förekommer i smink och hudvårdsprodukter, samt högre halter av kadmium. Dessutom visade resultaten att exponeringen för vissa ämnen skiljer sig mellan norra och södra Sverige.
– Halterna av dessa flamskyddsmedel och plastkemikalier var högre hos ungdomar norrut. Vi misstänker att det hänger samman med boendeförhållandena, eftersom vi vet att inomhusmiljön är en viktig spridningsväg för dessa ämnen, säger Sebastian Pineda.
Kemikalieblandningar och immunförsvar
Pineda och hans kollegor undersökte även hur kemikalieblandningar eventuellt påverkar ungdomars immunförsvar i samband med vaccination. Studien analyserade kopplingen mellan exponering och antikroppsnivåer i blodet efter vaccination mot difteri, stelkramp, kikhosta (DTP), samt mässling och röda hund (MR). Sambanden bedömdes dock vara svaga och osäkra.
– Blandningsexponeringarna verkade inte vara tillräckligt höga för att ge tydliga avtryck i nivåerna av antikroppar mot DTP och MR, men min avhandling är bara en första undersökning av möjliga kemiska blandningseffekter på det komplexa immunsystemet hos ungdomar, säger Pineda.
