Annons:

Så spar du pengar genom enkla knep i hemmet

Uppdaterad februari 11, 2023, Publicerad februari 11, 2023 – av Sofie Persson
Hundpäls och kiwiskivor har oanade användningsområden.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 43 620,00 SEK 58% Mål: 75 000,00 SEK

I allt kärvare ekonomiska tider kan det vara värt att lära sig ett extra knep eller två för att utnyttja sina resurser effektivt, framförallt vad gäller maten. Här kommer en gedigen lista där du garanterat hittar ett eller annat användbart tips som just du kan använda för att spara på utgifterna.

Väldigt mycket av det som slängs kan man istället med fördel använda sig av. Ofta kan mat förvaras på bättre sätt så den håller längre, och om inte annat så går mycket att spara genom att frysa eller torka. I tider som dessa skadar det heller inte att lära sig hur man kan rädda exempelvis en sås som skurit sig eller hur man kan ta vara på disktrasan lite längre.

Tänk på hållbarheten

Tidigare har Nya Dagbladet tittat närmare på hur man bäst förvarar diverse matvaror så att de håller så länge som möjligt, men det finns även fler smarta knep att ta till. Kylen är exempelvis alltid kallast längst ner, förvara därför mer köldkänsliga saker längst upp och exempelvis mjölk längst ner. Förvara däremot inte mjölken i kylskåpsdörren eftersom temperaturen blir ojämn där när man ständigt öppnar och stänger. I kylskåpsdörren bör man istället förvara varor som tål mer värme som exempelvis saft, syltburkar eller såser.

Även om potatis går att förvara i kylen bör de i så fall ligga mörkt i en papperspåse. Ligger de löst i kylen kan stärkelsen i dem omvandlas till socker vilket i sin tur ger grynigare konsistens. Förvara inte heller potatis och lök tillsammans, löken kan göra att potatisen gror snabbare. Även äpplen gör att andra frukter och grönsaker mognar snabbare, förutom när det gäller just potatis, som ska trivas bra tillsammans med äpplen och tvärtom kan fördröja att potatisen börjar gro. Förvara aldrig gurka och tomater tillsammans, de gillar inte varandra.

Annons:

Dricker man inte kaffe så ofta, utan kanske endast har hemma för gäster är det bättre att lägga det öppnade kaffepaketet i frysen. Kaffe är nämligen en färskvara och håller inte särskilt länge i rumstemperatur.

Du kan spara längre på disktrasan genom att låta bli att skölja den i varmt vatten, bakterier trivs nämligen varmt. Skölj istället kallt och krama ur ordentligt innan den hängs upp. Vill man rädda en smutsig trasa kan man koka den i ett par minuter med antingen lite bikarbonat eller diskmedel. Stearinljus kan faktiskt också få betydligt längre brinntid om man fryser dem först i ett dygn innan man tänder dem. Fryst stearin brinner nämligen långsammare.

Förvaringsknep

Sallad och selleri kan hålla längre om man lindar in dem i folie och lägger i kylen, enligt författaren Armen Adamjan. Förvarar man tomater uppochner i rumstemperatur ska även de kunna hålla längre. Ägg ska också kunna hålla längre om man förvarar dem med toppen neråt i kylen. Paprika och chilifrukter kan hålla längre om man lägger dem i en plastpåse, gör några hål och sedan lägger i kylen. Detta ska även fungera med gurka, men man ska inte lägga den i kylen utan på en sval plats i köket. Bladspenat håller bättre om man lägger den i en lufttät behållare med hushållspapper i botten och sedan förvarar i kylen. Samma knep ska kunna fungera för morötter, man får dock i detta fall hålla lite koll och byta hushållspappret när det blivit blött.

För att hålla koriander fräsch längre kan man lägga den tillsammans med ett ägg i en lufttät behållare i kylen, det råa ägget ska nämligen kunna absorbera fukten så att koriandern håller längre. Lime ska trivas bäst i kylen i en försluten plastpåse. Bananer ska hålla längre om man lindar in topparna med plastfolie och låter ligga i rumstemperatur.

Iskubsformar kan användas till mycket mer än bara is.

Smarta knep

För att rädda en köttbit som blivit seg så kan man skala och skiva kiwi och lägga runt köttbiten som man sedan slår in i gladpack. Lägg den sedan i kylen i ungefär ett dygn. Kiwi är också bra att marinera kött med. Det gör köttet mjukare eftersom enzymer bryter ned proteinerna i köttet.

Hyvla bort det understa vaxet på osten från början, istället för att vänta till slutet så kan man därmed använda osten ända ner i botten. Hyvla sedan osten från den breda till den smala änden så slipper man även den välkända skidbacken. På tal om ost är det ingen dum idé att passa på att köpa på sig lite ost när det är billigt för att sedan riva och frysa in, då har man alltid gratängost i frysen.

Grädde går som bekant att frysa in, ett knep är att frysa in överbliven grädde i iskubsformar som sedan lätt kan tas fram vid matlagning. Detta fungerar även med citronjuice. Ett annat trick med iskubsformar är om man har färska örter som håller på att bli dåliga kan man hacka upp dem och lägga i formarna tillsammans med olivolja och sedan frysa för att sedan ta fram och använda vid matlagning, detta fungerar även med matlagningsvin. Gillar man iskaffe på sommaren fungerar även detta med kaffe, frys in och ta fram vid behov.

Blev det chips över från fredagsmyset? Chips kan hålla ett tag även i öppnad påse, men till slut blir de segare och tråkiga att äta. Ett knep är att frysa in dem, när man gör chips försvinner det mesta av fukten och därför går det smidigt att frysa in. Ät direkt från frysen som ett kallt, men krispigt snack.

Om färska örter börjar sloka häng upp och torka eller frys in. Är de inte alltför trötta ska ett iskallt bad kunna få dem att vakna till liv igen. Samma gäller för en trött gurka, skär bort ändarna och lägg gurkan i ett isbad. Börjar frukten eller bären bli dåliga kan man frysa in dem, detsamma gäller med avokado som kanske är den lurigaste frukten när det gäller mognad. Istället för att riskera att låta den bli brun kan man istället frysa in den.

Skapa nytt

Håller yoghurten på att närma sig bäst före-datum kan man frysa in och göra yoghurtglass. Blanda exempelvis yoghurt med lite hallon och honung i en matberedare eller mixer och frys sedan in, eller ta något annat gott som finns hemma. Ett annat tips är att exempelvis skiva bananer och frysa in för att sedan ta fram och mixa som de är, eller med lite kakao, till bananglass.

Börjar ruccolan, spenaten eller någon annan bladväxt se lite trött ut, gör en pesto istället för att slänga. Pesto behöver för den delen heller inte göras på parmesan, pinjenötter och olivolja, utan kan göras på annat vis. En regel är att man ska ha någon slags grönt, en slags nöt (även solrosfrön går fint), en slags ost, en olja samt smaksättning. Titta vad som finns hemma och testa.

Om brödet blivit för torrt att äta, rosta det i ugnen och spar sedan som ströbröd eller krutonger till salladen. Om man ätit kyckling och har benen kvar kan man spara dem och göra eget benmjöl. Benmjöl kan köpas i affären och används ofta inom gödning.

Gör chips av potatisskalen till fredagsmyset. Lägg skalen i vatten i ungefär en timme, tag sedan ut dem och låt torka en stund. Blanda sedan med olja och valfria kryddor, sprid sedan ut på en plåt med bakplåtspapper och grädda på 225 grader tills de är gyllenbruna.

En kokt potatis, en korvstump och några morötter kan bli en pyttipanna, en gryta, en paj eller varför inte en omelett om man har något ägg hemma. Se efter vad som finns och vad som behöver användas och häll i. Här finns det utrymme för kreativitet. Har man haft en tacokväll och inte vill äta rester kan man till exempel också slänga ihop en taco-pizza på tortillabröd eller göra en tacopaj.

Använd allt

Kikärtsspadet hamnar ofta i diskhon, men det går faktiskt att använda som äggersättning. Exempelvis kan man vispa maräng av det eller göra veganska pannkakor. Vill man inte använda det på en gång går det att frysa. På tal om spad kan man använda gurkspad från inlagd gurka till att göra dressing, blanda lite med yoghurt tillsammans med önskade kryddor. Vissa menar också att gurkspad ska vara fint att marinera kött med. Blanda gurkspad tillsammans med en sked honung för att lindra halsbränna eller ta en sked rent vid förkylning.

Istället för att slänga toppen på morötterna eller rödbetorna kan man sätta topparna i jord i en kruka så kommer blasten, som är ätlig, att växa upp och man får på så vis extra vitaminer. Vitlök kan också sättas i jord i en kruka och blasten som växer upp har en mild vitlökssmak man kan använda vid matlagning. Det går också att göra utan jord och enbart med vatten, vilket också fungerar med andra grönsaker. Exempelvis kan man ta botten av salladen och sätta en träpinne igenom, ställ sedan i ett glas vatten så kommer ny sallad att växa. Spar äppelskruttarna (eller använd hela äpplen) och gör en äppelvinäger. Blanda en halv liter vatten, 3 matskedar honung och ett större gäng äppelskruttar i en skål som täcks med tyg och låt sedan stå i rumstemperatur i 2 till 3 veckor. Rör om då och då. Sila sedan bort frukten och låt vätskan stå och mogna ytterligare några veckor innan det hälls upp på flaskor.

Rester kan oftast frysas in och användas vid senare tillfälle. Blev det en liten skvätt soppa över? Spar och använd som sås till pasta istället för att slänga. Släng inte baconfettet, utan spar och använd som smaksättare.

Gör hemmagjord växtnäring av exempelvis frukostresterna. Koka upp bananskal, äggskal och använt kaffepulver och låt sedan stå och svalna. Detta skapar en väldigt näringsrik dryck till husets växter. På tal om växter: Om man har en hund som behöver borstas, släng inte bort den avborstade pälsen. Lägg håret i jorden på växterna så kommer pälsen att ge ifrån sig kväve varje gång man vattnar. Det fungerar även bra för att hålla andra djur borta i trädgården, eftersom de kommer att bli bortskrämda av doften från hundpälsen.

Ta för vana att spara tomma glasflaskor, burkar och andra behållare. Exempelvis fungerar crème fraiche-burkar ypperligt bra till att förvara blåbär i frysen. En glasbruk kan användas för att förvara torkade kryddor, men fungerar också bra till att förvara mat i frysen. Kartonger eller kartongbitar kan användas för att torka saker på innan de slängs.

Gamla flaskor eller burkar får lätt ny användning istället för att slängas.

Rädda maten

Sås och soppa kan lätt bli misslyckade, men misströsta inte för det finns knep att ta till. Har man till exempel haft i för mycket salt kan man testa att ha i lite socker, vilket kan neutralisera sältan. Annars kan det även hjälpa att lägga i skalad rå potatis, som ska kunna suga upp saltet. I allra värsta fall kan man oftast spä ut soppan, vilket egentligen mest genererar mer mat. Om såsen råkar bli klumpig kan man enkelt sila den genom en finmaskig sil. Har den istället blivit lite för stark kan man testa att ha i naturell yoghurt. Bland det värsta kanske ändå är när såsen skurit sig, då ska man kunna ha i lite bakpulver och vispa ordentligt för att rädda den.

Kakor är inte alltid dåliga för att de blivit mjuka, men kanske inte så trevliga att äta. För att undvika problemet från början kan man lägga i några bitar socker i kakburken. Sockret absorberar nämligen fukten i luften.

Bränner riset i botten vid kan resten av riset också smaka bränt, istället för att slänga allt finns det ett knep. Då kan man istället lägga i en bit vitt bröd i kastrullen över riset, så försvinner den brända smaken. Om köttet bränts kan man ibland rädda det genom att skrapa bort den brända ytan och sedan göra en ny panering med exempelvis ströbröd, olja och hackade örter.

Glöm inte skalen

Släng inte potatisskal, morotsskal eller liknande utan spar och gör en egen buljong. Även ostskalkar från exempelvis parmesan ska vara goda att ha i. Har familjen ätit kyckling till middag? Spar skrovet och koka buljong. Buljong går att frysa in. Ett tips för exempelvis grönsaksrester är att spara i en låda i frysen, så kan man ta fram när man samlat på sig tillräckligt och koka en buljong på.

Ett tips är att man kan spara flera skal och göra pulver, något som NyD tidigare skrivit om. På tal om skal börjar det bli dags för mandarinernas säsong och ett tips är då att spara och torka skalen, mal de sedan i en kaffekvarn eller liknande till ett pulver och blanda sedan med honung, soja och olja för en god marinad som passar bra till exempelvis kyckling. Vill man inte äta skal passar exempelvis apelsinskal bra som braständare eftersom de innehåller oljor som brinner bra.

Istället för att slänga exempelvis citron- eller limeskal kan man sjuda dem i vatten under några timmar för att skapa en vitaminrik dryck. Passa på att ha i andra saker som exempelvis en stump ingefära eller toppen av en chili för att utnyttja nyttigheterna mer. Citron kan man även använda att städa med om man föredrar det. Exempelvis kan man gnugga en halv citron mot skärbrädan för att rengöra den eller för att lösa upp kalkavlagringar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Skuldberget hos Kronofogden slår rekord

Publicerad oktober 11, 2026 – av Emil Fjellstedt
Kronofogdens upplysta blåvita skylt vid servicekontoret i Göteborg.
Svenskarnas skulder hos Kronofogden har nått rekordhöga 154 miljarder kronor.

Svenskarnas skulder hos Kronofogden har aldrig varit större. Bland dem som beviljas skuldsanering anger flest numera att de själva har köpt mer än de haft råd med, inte att de drabbats av sjukdom.

Privatpersonernas samlade skuld hos Kronofogden uppgick till 154 miljarder kronor vid slutet av 2025. Uppgiften kommer från myndighetens årliga rapport "Betalningsproblem och skulder hos Kronofogden 2026", som publicerades den 10 juni.

År 2019 låg skuldberget på knappt 83 miljarder. Ökningen är 86 procent. "Det är det högsta skuldbeloppet som har uppmätts", skriver Kronofogden.

Antalet skuldsatta har samtidigt stigit till 449 703 personer, 52 542 fler än 2019 och det högsta antalet på över 20 år. Knappt fyra procent av Sveriges vuxna befolkning finns i registret, och nästan en fjärdedel av dem har funnits där i tjugo år eller längre.

Skulderna är ojämnt fördelade. De fem procent som är mest skuldsatta står för drygt hälften av beloppet. Även den typiska skulden har vuxit: medianskulden steg från 58 379 kronor 2019 till 93 530 kronor, en ökning med 60 procent.

— Att skuldsätta sig för att hantera vardagliga åtaganden har blivit norm, konstaterar myndigheten i rapporten. Som drivkrafter bakom ökningen pekar Kronofogden på hög inflation, ökad arbetslöshet och global oro.

Rekordmånga vill bli skuldfria

Hela 33 469 personer ansökte om skuldsanering 2025, ett nytt rekord och 63 procent fler än 2019. Bland personer upp till 50 år har ansökningarna ökat med 88 procent. Andelen som beviljades steg till 43 procent, från 32 procent året innan.

De flesta som beviljas skuldsanering bor i hyresrätt, är ensamstående och har inga hemmavarande barn. Den vanligaste självrapporterade orsaken till betalningsproblemen är överkonsumtion. För fem år sedan var sjukdom vanligare. Bland alla som ansöker anger 35 procent överkonsumtion som skäl, uppger Kronofogden.

Drygt var fjärde som beviljas skuldsanering saknar betalningsplan och betalar alltså ingenting av skulderna. Enligt Kronofogden gäller det främst personer med låga inkomster.

Färre nya betalningskrav

En ljusglimt finns. Ansökningarna om betalningsföreläggande, det första steget när en borgenär vill få ett krav fastställt, minskade 2025 med 10 procent till 1 146 000. Antalet berörda personer sjönk med 7 procent till drygt 410 000.

Kronofogden bedömer att nedgången sannolikt beror på att ekonomin gradvis har återhämtat sig efter flera år av hög inflation och stigande räntor. De senaste två åren har både ränta och inflation sjunkit, samtidigt som reallönerna har ökat. Myndigheten ser minskningen som en möjlig "tidig indikation" på att även inflödet till indrivning kommer att avta.

— Överskuldsättning och betalningsproblem i samhället är ganska komplexa frågor, vi hoppas att den här rapporten ska ge en överskådlig bild av den tillgängliga statistik som finns hos oss på Kronofogden, säger Pernilla Tollin, analytiker på Kronofogden.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

EU:s gaslager på bottennivå inför vintern

Energikrisen

Publicerad oktober 9, 2026 – av Emil Fjellstedt
Stora vita LNG-tankar och rörledningar vid LNG-terminalen i Świnoujście i Polen.
EU:s gaslager var 72 procent fulla den 1 oktober, jämfört med 83 procent året före, enligt gasnätsoperatörernas organisation ENTSOG.

EU går in i vintern med de lägsta gaslagren för årstiden sedan mätningarna började 2011. Om vintern blir kall medan Irankriget stryper LNG-flödet kan hushåll och industri tvingas betala mer eller dra ned förbrukningen.

Lagren var 72 procent fulla den 1 oktober, enligt de europeiska gasnätsoperatörernas samarbetsorgan ENTSOG. Ett år tidigare var nivån 83 procent.

Orsaken är marknadens egen logik. Sommarpriserna låg över vinterns terminspriser, och då lönade det sig bättre att sälja gasen än att lagra den, enligt den amerikanska energitankesmedjan IEEFA.

Samtidigt begränsar kriget sjöfarten genom Hormuzsundet, en led för omkring 20 procent av världens handel med flytande naturgas, LNG. Qatar stod bara för cirka 8 procent av EU:s LNG-import 2025, men Europa och Asien slåss nu om samma laster. Gaspriserna ligger nära fyraårshögsta, rapporterar Politico.

Kall vinter kan ge underskott på 14 miljarder kubikmeter

Enligt IEEFA:s beräkning kan EU få ett underskott på upp till 14 miljarder kubikmeter gas om vintern blir lika kall som förra. Det motsvarar omkring 7 procent av behovet, eller förbrukningen i 10–12 miljoner hushåll.

IEEFA:s Europaanalytiker Ana Jaller-Makarewicz skriver i ett uttalande att de rekordlåga lagren ger EU "mindre buffert" mot globala störningar och gör unionen "sårbar för pristoppar". Tömmer länderna lagren i vinter måste de fylla på mer nästa år, vilket håller fast EU i låga lager och höga priser.

Trycket ökar när EU:s förbud mot rysk LNG under långa kontrakt börjar gälla den 1 januari 2027. Ryssland stod för omkring 19 procent av EU:s LNG-import under första halvåret 2026, enligt IEEFA.

Att ersätta de förlorade volymerna med ny import skulle enligt IEEFA kosta européerna ytterligare 3 miljarder euro, 12 procent mer än samma volym kostade förra året.

Lagren kan sjunka till reservnivå

ENTSOG:s vinteranalys, som publicerades i torsdags, är enligt organisationen själv ingen prognos utan en genomgång av scenarier. Under en normal vinter klarar nätet efterfrågan, men lagren sjunker till 29 procent i slutet av mars med god LNG-tillgång och till 13 procent om tillgången är knapp.

Blir vintern kall och LNG-tillgången normal måste omkring 7 procent av efterfrågan, motsvarande 22 miljarder kubikmeter, mötas genom minskad förbrukning eller riskerar att inte täckas. Med knapp LNG stiger andelen till 12 procent, eller 40 miljarder kubikmeter.

I båda fallen sjunker lagren till 11 procent, den strategiska reserv som inte är fritt tillgänglig på marknaden. Används reserverna kan behovet av neddragningar minska i vissa länder, enligt ENTSOG.

Analytiker: Priset kan locka laster från Asien

Laurent Ruseckas, gasanalytiker vid S&P Global Energy, tror inte att lagren kan sjunka hur långt som helst. En snabb uttagstakt tidigt i vinter driver upp priserna, vilket enligt honom drar LNG-laster från Asien till Europa. Fysisk brist är alltså inte given, men gasen blir dyrare.

— Det finns inte mycket efterfrågan att slå ut i Europa, säger Ruseckas.

Han påpekar att kriget i Ukraina redan raderade 20 procent av unionens industriella gasefterfrågan.

— Och den kom inte tillbaka, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

EU:s revisorer varnar: Skulden har tredubblats på några år

Förstörelsen av den europeiska ekonomin

Publicerad oktober 8, 2026 – av Emil Fjellstedt
Petri Sarvamaa i mörk kostym och glasögon, med EU-flaggan till höger och en oskarp inomhusmiljö i bakgrunden.
Petri Sarvamaa, ledamot i Europeiska revisionsrätten, varnar för stigande räntekostnader och bristande insyn i EU:s återhämtningsfond. Arkivbild.

EU:s gemensamma skulder har tredubblats på några år och kan passera tusen miljarder euro redan nästa år. Unionens egna revisorer varnar för att notan kan hamna hos medlemsländernas skattebetalare.

Varningen finns i Europeiska revisionsrättens färska årsrapport, rapporterar Svenska Yle. Revisionsrätten är EU:s organ för granskning av unionens ekonomi.

I början av förra decenniet låg EU:s skuld år efter år kring 50 miljarder euro. Sedan coronakrisen har kurvan pekat brant uppåt.

— Vi ser en mycket allvarlig utveckling, eftersom vi inte vet vad som kommer att hända med räntorna och det är en stor risk. De årliga kostnaderna för unionen, för oss skattebetalare, kan öka mycket snabbt, säger Petri Sarvamaa, ledamot i revisionsrätten.

Medlemsavgifterna kan höjas

Enligt rapporten kan den växande skuldbördan belasta kommande EU-budgetar hårt. Hittar unionen inga nya egna inkomstkällor hotar ett stort finansieringsgap.

Då återstår två vägar: högre medlemsavgifter från länderna eller lägre ambitioner i budgeten.

En stor del av skulden hänger samman med återhämtningsfonden. Efter pandemin fattade EU det historiska beslutet att låna upp 800 miljarder euro till krisdrabbade länder.

Sarvamaa anser att det fanns tungt vägande skäl att stimulera ekonomierna under pandemin. Nu måste lånen enligt honom också betalas tillbaka, så att skulden inte skjuts på framtiden.

Ingen har full koll på pengarna

Problemet är att ingen på ett heltäckande sätt kan följa vart pengarna tar vägen, säger Sarvamaa.

— När det gäller återhämtningsfonden har vi framför allt sett brister i hur medlemsländerna övervakat användningen av pengarna. Det leder i praktiken också till att det är mycket svårt eller omöjligt för oss att veta vad pengarna till slut åstadkommer och vilka de slutliga mottagarna är, säger han.

Som exempel nämner han ett fall som uppmärksammades i somras, där det antyddes att Spanien använt pengar ur fonden för att stödja sitt pensionssystem. Pengarna var inte avsedda för det ändamålet.

Samtidigt håller Sarvamaa isär syftet och utförandet.

— Har fonden hjälpt Europas ekonomi att återhämta sig? Där är svaret faktiskt ja. Men det betyder inte att den har fungerat bra, säger han.

Underkänd sjunde året i rad

Även den ordinarie EU-budgeten får kritik. Revisionsrätten lämnade ett negativt utlåtande för sjunde året i rad, med en felnivå på 3,8 procent mot 3,6 procent året innan.

Enligt Sarvamaa betyder felnivån inte att pengarna har försvunnit eller använts fel, utan att det finns problem med systemet.

Trots kritiken bygger EU-kommissionens förslag till ny långtidsbudget i stor utsträckning på samma modell som återhämtningsfonden. Sarvamaa vill att revisorernas anmärkningar beaktas, och han ifrågasätter hur budgeten debatteras i hemlandet Finland.

— Diskussionen om långtidsbudgeten har nästan enbart handlat om hur stor budgeten ska vara och hur mycket pengar vi får, men vi borde tala mycket mer om hur pengarna används, säger Petri Sarvamaa.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Inflationen mer än fördubblades i september

Publicerad oktober 7, 2026 – av Emil Fjellstedt
Människor på Drottninggatan i Stockholm, med butiksskyltar och skyltfönster längs gågatan.

Inflationstakten mer än fördubblades i september, främst på grund av högre energipriser. Utan energipriserna låg inflationstakten kvar på 0,5 procent.

Priserna enligt KPIF var 1,5 procent högre i september än samma månad förra året. I augusti var motsvarande ökning 0,7 procent. Statistiska centralbyrån, SCB, publicerade de preliminära siffrorna på onsdagsmorgonen.

KPIF står för konsumentprisindex med fast ränta. Det är måttet som Riksbanken använder för sitt inflationsmål. Effekten av ändrade bolåneräntor räknas bort.

— Preliminära siffror visar att inflationstakten enligt KPI och KPIF steg i september, vilket främst beror på stigande energipriser, säger Carl Holmberg, prisstatistiker på SCB.

Utan energipriserna var prisökningen jämfört med samma månad förra året 0,5 procent, precis som i augusti. Det måttet kallas KPIF exklusive energi, eller KPIF-XE. Mellan augusti och september steg priserna enligt måttet med 0,1 procent. Med energin inräknad steg priserna enligt KPIF med 0,9 procent under samma månad.

Inflationen utan energi blev därmed lägre än analytikerna hade väntat sig. Enligt Infronts enkät, som Omni redovisar, var förväntningen 0,7 procent. KPIF-siffran på 1,5 procent var däremot som väntat.

Även inflationstakten enligt KPI steg, från 0,3 procent i augusti till 1,1 procent i september. KPI är Sveriges vanligaste inflationsmått. Till skillnad från KPIF påverkas det av ändrade bolåneräntor.

Siffrorna är en första, preliminär beräkning som SCB publicerar fem arbetsdagar före den ordinarie statistiken. De definitiva siffrorna och mer detaljer om prisutvecklingen kommer den 14 oktober.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.