Annons:

Så spar du pengar genom enkla knep i hemmet

Uppdaterad februari 11, 2023, Publicerad februari 11, 2023 – av Sofie Persson
Hundpäls och kiwiskivor har oanade användningsområden.

I allt kärvare ekonomiska tider kan det vara värt att lära sig ett extra knep eller två för att utnyttja sina resurser effektivt, framförallt vad gäller maten. Här kommer en gedigen lista där du garanterat hittar ett eller annat användbart tips som just du kan använda för att spara på utgifterna.

Väldigt mycket av det som slängs kan man istället med fördel använda sig av. Ofta kan mat förvaras på bättre sätt så den håller längre, och om inte annat så går mycket att spara genom att frysa eller torka. I tider som dessa skadar det heller inte att lära sig hur man kan rädda exempelvis en sås som skurit sig eller hur man kan ta vara på disktrasan lite längre.

Tänk på hållbarheten

Tidigare har Nya Dagbladet tittat närmare på hur man bäst förvarar diverse matvaror så att de håller så länge som möjligt, men det finns även fler smarta knep att ta till. Kylen är exempelvis alltid kallast längst ner, förvara därför mer köldkänsliga saker längst upp och exempelvis mjölk längst ner. Förvara däremot inte mjölken i kylskåpsdörren eftersom temperaturen blir ojämn där när man ständigt öppnar och stänger. I kylskåpsdörren bör man istället förvara varor som tål mer värme som exempelvis saft, syltburkar eller såser.

Även om potatis går att förvara i kylen bör de i så fall ligga mörkt i en papperspåse. Ligger de löst i kylen kan stärkelsen i dem omvandlas till socker vilket i sin tur ger grynigare konsistens. Förvara inte heller potatis och lök tillsammans, löken kan göra att potatisen gror snabbare. Även äpplen gör att andra frukter och grönsaker mognar snabbare, förutom när det gäller just potatis, som ska trivas bra tillsammans med äpplen och tvärtom kan fördröja att potatisen börjar gro. Förvara aldrig gurka och tomater tillsammans, de gillar inte varandra.

Annons:

Dricker man inte kaffe så ofta, utan kanske endast har hemma för gäster är det bättre att lägga det öppnade kaffepaketet i frysen. Kaffe är nämligen en färskvara och håller inte särskilt länge i rumstemperatur.

Du kan spara längre på disktrasan genom att låta bli att skölja den i varmt vatten, bakterier trivs nämligen varmt. Skölj istället kallt och krama ur ordentligt innan den hängs upp. Vill man rädda en smutsig trasa kan man koka den i ett par minuter med antingen lite bikarbonat eller diskmedel. Stearinljus kan faktiskt också få betydligt längre brinntid om man fryser dem först i ett dygn innan man tänder dem. Fryst stearin brinner nämligen långsammare.

Förvaringsknep

Sallad och selleri kan hålla längre om man lindar in dem i folie och lägger i kylen, enligt författaren Armen Adamjan. Förvarar man tomater uppochner i rumstemperatur ska även de kunna hålla längre. Ägg ska också kunna hålla längre om man förvarar dem med toppen neråt i kylen. Paprika och chilifrukter kan hålla längre om man lägger dem i en plastpåse, gör några hål och sedan lägger i kylen. Detta ska även fungera med gurka, men man ska inte lägga den i kylen utan på en sval plats i köket. Bladspenat håller bättre om man lägger den i en lufttät behållare med hushållspapper i botten och sedan förvarar i kylen. Samma knep ska kunna fungera för morötter, man får dock i detta fall hålla lite koll och byta hushållspappret när det blivit blött.

För att hålla koriander fräsch längre kan man lägga den tillsammans med ett ägg i en lufttät behållare i kylen, det råa ägget ska nämligen kunna absorbera fukten så att koriandern håller längre. Lime ska trivas bäst i kylen i en försluten plastpåse. Bananer ska hålla längre om man lindar in topparna med plastfolie och låter ligga i rumstemperatur.

Iskubsformar kan användas till mycket mer än bara is.

Smarta knep

För att rädda en köttbit som blivit seg så kan man skala och skiva kiwi och lägga runt köttbiten som man sedan slår in i gladpack. Lägg den sedan i kylen i ungefär ett dygn. Kiwi är också bra att marinera kött med. Det gör köttet mjukare eftersom enzymer bryter ned proteinerna i köttet.

Hyvla bort det understa vaxet på osten från början, istället för att vänta till slutet så kan man därmed använda osten ända ner i botten. Hyvla sedan osten från den breda till den smala änden så slipper man även den välkända skidbacken. På tal om ost är det ingen dum idé att passa på att köpa på sig lite ost när det är billigt för att sedan riva och frysa in, då har man alltid gratängost i frysen.

Grädde går som bekant att frysa in, ett knep är att frysa in överbliven grädde i iskubsformar som sedan lätt kan tas fram vid matlagning. Detta fungerar även med citronjuice. Ett annat trick med iskubsformar är om man har färska örter som håller på att bli dåliga kan man hacka upp dem och lägga i formarna tillsammans med olivolja och sedan frysa för att sedan ta fram och använda vid matlagning, detta fungerar även med matlagningsvin. Gillar man iskaffe på sommaren fungerar även detta med kaffe, frys in och ta fram vid behov.

Blev det chips över från fredagsmyset? Chips kan hålla ett tag även i öppnad påse, men till slut blir de segare och tråkiga att äta. Ett knep är att frysa in dem, när man gör chips försvinner det mesta av fukten och därför går det smidigt att frysa in. Ät direkt från frysen som ett kallt, men krispigt snack.

Om färska örter börjar sloka häng upp och torka eller frys in. Är de inte alltför trötta ska ett iskallt bad kunna få dem att vakna till liv igen. Samma gäller för en trött gurka, skär bort ändarna och lägg gurkan i ett isbad. Börjar frukten eller bären bli dåliga kan man frysa in dem, detsamma gäller med avokado som kanske är den lurigaste frukten när det gäller mognad. Istället för att riskera att låta den bli brun kan man istället frysa in den.

Skapa nytt

Håller yoghurten på att närma sig bäst före-datum kan man frysa in och göra yoghurtglass. Blanda exempelvis yoghurt med lite hallon och honung i en matberedare eller mixer och frys sedan in, eller ta något annat gott som finns hemma. Ett annat tips är att exempelvis skiva bananer och frysa in för att sedan ta fram och mixa som de är, eller med lite kakao, till bananglass.

Börjar ruccolan, spenaten eller någon annan bladväxt se lite trött ut, gör en pesto istället för att slänga. Pesto behöver för den delen heller inte göras på parmesan, pinjenötter och olivolja, utan kan göras på annat vis. En regel är att man ska ha någon slags grönt, en slags nöt (även solrosfrön går fint), en slags ost, en olja samt smaksättning. Titta vad som finns hemma och testa.

Om brödet blivit för torrt att äta, rosta det i ugnen och spar sedan som ströbröd eller krutonger till salladen. Om man ätit kyckling och har benen kvar kan man spara dem och göra eget benmjöl. Benmjöl kan köpas i affären och används ofta inom gödning.

Gör chips av potatisskalen till fredagsmyset. Lägg skalen i vatten i ungefär en timme, tag sedan ut dem och låt torka en stund. Blanda sedan med olja och valfria kryddor, sprid sedan ut på en plåt med bakplåtspapper och grädda på 225 grader tills de är gyllenbruna.

En kokt potatis, en korvstump och några morötter kan bli en pyttipanna, en gryta, en paj eller varför inte en omelett om man har något ägg hemma. Se efter vad som finns och vad som behöver användas och häll i. Här finns det utrymme för kreativitet. Har man haft en tacokväll och inte vill äta rester kan man till exempel också slänga ihop en taco-pizza på tortillabröd eller göra en tacopaj.

Använd allt

Kikärtsspadet hamnar ofta i diskhon, men det går faktiskt att använda som äggersättning. Exempelvis kan man vispa maräng av det eller göra veganska pannkakor. Vill man inte använda det på en gång går det att frysa. På tal om spad kan man använda gurkspad från inlagd gurka till att göra dressing, blanda lite med yoghurt tillsammans med önskade kryddor. Vissa menar också att gurkspad ska vara fint att marinera kött med. Blanda gurkspad tillsammans med en sked honung för att lindra halsbränna eller ta en sked rent vid förkylning.

Istället för att slänga toppen på morötterna eller rödbetorna kan man sätta topparna i jord i en kruka så kommer blasten, som är ätlig, att växa upp och man får på så vis extra vitaminer. Vitlök kan också sättas i jord i en kruka och blasten som växer upp har en mild vitlökssmak man kan använda vid matlagning. Det går också att göra utan jord och enbart med vatten, vilket också fungerar med andra grönsaker. Exempelvis kan man ta botten av salladen och sätta en träpinne igenom, ställ sedan i ett glas vatten så kommer ny sallad att växa. Spar äppelskruttarna (eller använd hela äpplen) och gör en äppelvinäger. Blanda en halv liter vatten, 3 matskedar honung och ett större gäng äppelskruttar i en skål som täcks med tyg och låt sedan stå i rumstemperatur i 2 till 3 veckor. Rör om då och då. Sila sedan bort frukten och låt vätskan stå och mogna ytterligare några veckor innan det hälls upp på flaskor.

Rester kan oftast frysas in och användas vid senare tillfälle. Blev det en liten skvätt soppa över? Spar och använd som sås till pasta istället för att slänga. Släng inte baconfettet, utan spar och använd som smaksättare.

Gör hemmagjord växtnäring av exempelvis frukostresterna. Koka upp bananskal, äggskal och använt kaffepulver och låt sedan stå och svalna. Detta skapar en väldigt näringsrik dryck till husets växter. På tal om växter: Om man har en hund som behöver borstas, släng inte bort den avborstade pälsen. Lägg håret i jorden på växterna så kommer pälsen att ge ifrån sig kväve varje gång man vattnar. Det fungerar även bra för att hålla andra djur borta i trädgården, eftersom de kommer att bli bortskrämda av doften från hundpälsen.

Ta för vana att spara tomma glasflaskor, burkar och andra behållare. Exempelvis fungerar crème fraiche-burkar ypperligt bra till att förvara blåbär i frysen. En glasbruk kan användas för att förvara torkade kryddor, men fungerar också bra till att förvara mat i frysen. Kartonger eller kartongbitar kan användas för att torka saker på innan de slängs.

Gamla flaskor eller burkar får lätt ny användning istället för att slängas.

Rädda maten

Sås och soppa kan lätt bli misslyckade, men misströsta inte för det finns knep att ta till. Har man till exempel haft i för mycket salt kan man testa att ha i lite socker, vilket kan neutralisera sältan. Annars kan det även hjälpa att lägga i skalad rå potatis, som ska kunna suga upp saltet. I allra värsta fall kan man oftast spä ut soppan, vilket egentligen mest genererar mer mat. Om såsen råkar bli klumpig kan man enkelt sila den genom en finmaskig sil. Har den istället blivit lite för stark kan man testa att ha i naturell yoghurt. Bland det värsta kanske ändå är när såsen skurit sig, då ska man kunna ha i lite bakpulver och vispa ordentligt för att rädda den.

Kakor är inte alltid dåliga för att de blivit mjuka, men kanske inte så trevliga att äta. För att undvika problemet från början kan man lägga i några bitar socker i kakburken. Sockret absorberar nämligen fukten i luften.

Bränner riset i botten vid kan resten av riset också smaka bränt, istället för att slänga allt finns det ett knep. Då kan man istället lägga i en bit vitt bröd i kastrullen över riset, så försvinner den brända smaken. Om köttet bränts kan man ibland rädda det genom att skrapa bort den brända ytan och sedan göra en ny panering med exempelvis ströbröd, olja och hackade örter.

Glöm inte skalen

Släng inte potatisskal, morotsskal eller liknande utan spar och gör en egen buljong. Även ostskalkar från exempelvis parmesan ska vara goda att ha i. Har familjen ätit kyckling till middag? Spar skrovet och koka buljong. Buljong går att frysa in. Ett tips för exempelvis grönsaksrester är att spara i en låda i frysen, så kan man ta fram när man samlat på sig tillräckligt och koka en buljong på.

Ett tips är att man kan spara flera skal och göra pulver, något som NyD tidigare skrivit om. På tal om skal börjar det bli dags för mandarinernas säsong och ett tips är då att spara och torka skalen, mal de sedan i en kaffekvarn eller liknande till ett pulver och blanda sedan med honung, soja och olja för en god marinad som passar bra till exempelvis kyckling. Vill man inte äta skal passar exempelvis apelsinskal bra som braständare eftersom de innehåller oljor som brinner bra.

Istället för att slänga exempelvis citron- eller limeskal kan man sjuda dem i vatten under några timmar för att skapa en vitaminrik dryck. Passa på att ha i andra saker som exempelvis en stump ingefära eller toppen av en chili för att utnyttja nyttigheterna mer. Citron kan man även använda att städa med om man föredrar det. Exempelvis kan man gnugga en halv citron mot skärbrädan för att rengöra den eller för att lösa upp kalkavlagringar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Nya EU-regler flyttar bankmakten – och formar vilka banker invånarna kan använda

Hotet från bankerna

Publicerad augusti 26, 2026 – av Emil Fjellstedt
Christine Lagarde bredvid ECB:s eurosymbol och centralbankens högkvarter i Frankfurt.
Christine Lagarde och ECB:s högkvarter i Frankfurt.

EU:s nya bankdirektiv CRD VI ger medlemsstaterna mindre utrymme att själva avgöra hur banker från länder utanför unionen får arbeta på deras marknader. Samtidigt byggs den europeiska tillsynsapparaten vidare med gemensamma regler, rapportering och kontroll från EU-organ. Det är inte ett fullständigt maktövertagande från Bryssel. Riktningen är däremot tydlig: banktillsynen flyttas steg för steg från nationellt handlingsutrymme till ett gemensamt europeiskt system.

Från den 11 januari 2027 ska EU-länderna enligt CRD VI kräva att berörda banker och företag från tredjeländer etablerar en auktoriserad filial om de vill börja eller fortsätta erbjuda vissa kärntjänster i landet. Det gäller bland annat insättningar, krediter och garantier.

Direktivet riktas formellt till medlemsstaterna. Men formuleringen är bindande: de nationella myndigheterna ska inte längre fritt avgöra om en tredjelandsbank får sälja sådana tjänster direkt över gränsen. De ska tillämpa en EU-bestämda tröskel om lokal etablering och tillstånd.

Nationella myndigheter blir verkställare

Det är en viktig skillnad mellan att ha nationell tillsyn och att ha nationell beslutanderätt. Finansinspektioner och nationella centralbanker kommer även fortsättningsvis att handlägga en stor del av tillsynen. Men CRD VI sätter ramarna för vad de måste kräva av banker utanför EU, vilka undantag som finns och hur gränsöverskridande verksamhet ska klassificeras.

Artikel 21c kräver en filial och auktorisation i den relevanta medlemsstaten. Undantag finns när kunden själv tar kontakt med banken, för transaktioner mellan banker och inom en företagsgrupp samt för viss investeringsverksamhet. Men den nationella tillsynsmyndigheten kan inte välja bort huvudregeln av politiska eller konkurrensmässiga skäl. Den blir i stället den lokala myndighet som genomför en gemensamt beslutad europeisk marknadstillträdespolitik.

Det innebär att ett land som vill behålla en friare modell för exempelvis schweiziska, brittiska eller amerikanska bankers tjänster till lokala kunder får betydligt mindre spelrum. För banken blir alternativen i huvudsak att etablera en filial, använda ett EU-dotterbolag eller avstå från delar av marknaden.

En växande europeisk tillsynsstruktur

CRD VI ska ses i ett större sammanhang. EU:s bankunion bygger redan på en integrerad arkitektur där Europeiska centralbanken, ECB, och nationella tillsynsmyndigheter arbetar under gemensamma regler. Enligt EU-rådet övervakar ECB nationella myndigheters tillsyn av mindre banker och har direkt tillsyn över de betydande bankerna i euroområdet.

ECB:s egen beskrivning är tydlig: mindre banker granskas direkt av nationella myndigheter, men under ECB:s överinseende; betydande banker står under ECB:s direkta tillsyn. ECB har också en exklusiv roll när banklicenser beviljas i de länder som deltar i den gemensamma tillsynsmekanismen.

Den Europeiska bankmyndigheten, EBA, har samtidigt uppgiften att utveckla och säkra ett enhetligt regelverk. I juli 2025 rapporterade EBA att den inte såg skäl att rekommendera ändringar i artikel 21c, trots att myndigheten konstaterade att effekterna av förbudet mot direkt tillhandahållande av tjänster från tredjeländer är svåra att mäta.

Upplysningen förtjänar att tas på allvar. EU inför en struktur som kan påverka konkurrens, tillgång till kredit och utbudet av internationella banktjänster, samtidigt som den egna bankmyndigheten säger att effekten är svår att kvantifiera. När osäkerheten är stor är den rimliga följdfrågan varför tröskeln för marknadstillträde ändå höjs på unionsnivå.

Mer kontroll, men inte ett totalt övertagande

Det vore fel att påstå att medlemsstaterna har förlorat all kontroll över sina banker. Nationella tillsynsmyndigheter sköter fortsatt många dagliga uppgifter och har en särskild roll för bland annat mindre banker och tredjelandsfilialer. CRD VI är dessutom ett direktiv, vilket innebär att reglerna genomförs genom nationell lag.

Men det nationella genomförandet sker inom en allt tätare EU-ram. EU avgör de centrala kraven, ECB kan utöva direkt tillsyn eller överinseende, och EBA formar det gemensamma regelverket och rapporteringssystemet. Den nationella nivån blir därför i högre grad en genomförandeled i en överstatlig konstruktion än en självständig regulator med full frihet att utforma marknadstillträdet.

Vem betalar för den nya gränsen?

Förespråkarna lyfter finansiell stabilitet och ett jämnare regelverk. Målen är reella, särskilt efter bankkriserna i euroområdet. Men varje ny tillståndströskel har också en kostnad: en utländsk bank som inte vill bygga lokal organisation och möta nya krav kan lämna marknaden. Då minskar antalet alternativ för hushåll, företag och investerare – även när det inte finns någon misstanke om oegentligheter.

CRD VI förbjuder inte privatpersoner att äga konton i andra länder. Men reglerna ger EU:s institutioner större makt över villkoren som avgör vilka banker som får erbjuda vissa tjänster till invånare inom unionen. EU kommer inte att utse en enskild kunds bank, men kan genom filialkrav och gemensamma auktorisationsramar stänga ute banker som inte accepterar den europeiska modellen. För en kund vars bank väljer att lämna marknaden blir den praktiska följden ändå densamma: färre val, högre trösklar och mindre nationellt inflytande över den egna bankmarknaden.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Skulden fördubblad: USA passerar 40 biljoner dollar

Donald Trumps USA

Publicerad augusti 21, 2026 – av Emil Fjellstedt
USA:s Kapitolium och buntar med amerikanska hundradollarsedlar i ett delat montage.
Kongressen beslutar om skatter och federala utgifter, medan finansdepartementet lånar för att täcka återkommande underskott.

USA:s federala bruttoskuld har för första gången passerat 40 biljoner dollar. Finansdepartementets dagliga redovisning visar att skulden mer än fördubblats sedan Donald Trump tillträdde som president första gången 2017.

Den 18 augusti uppgick den samlade skulden till exakt 40 047 425 768 420 dollar, enligt finansdepartementets dagliga redovisning. Dagen före låg den på 39,987 biljoner dollar.

Siffran avser den federala bruttoskulden. Av totalen är 32,266 biljoner dollar skuld som innehas av allmänheten, där bland annat privatpersoner, banker, pensionsfonder, centralbanker och utländska stater ingår. Resterande 7,782 biljoner består av skulder mellan olika delar av den amerikanska staten.

När Trump svors in den 20 januari 2017 låg skulden på 19,947 biljoner dollar. Nya Dagbladet rapporterade samma år om hur 20-biljonersgränsen passerades. På mindre än tio år har alltså ytterligare drygt 20 biljoner dollar lagts till.

Ökade under både Trump och Biden

Skuldökningen löper genom både republikanska och demokratiska regeringar. Mellan Trumps första installation och Joe Bidens tillträde 2021 steg den med omkring 7,8 biljoner dollar. Under Bidens fyra år ökade den med ytterligare cirka 8,5 biljoner.

Vid Trumps återkomst till Vita huset i januari 2025 låg skulden nära 36,2 biljoner dollar. Sedan dess har omkring 3,8 biljoner tillkommit.

En stor del av den kraftiga ökningen under Trumps första mandatperiod och början av Bidens kan knytas till pandemin. Båda regeringarna lånade stora belopp till stödprogram, samtidigt som skatteintäkterna pressades och redan växande kostnader för socialförsäkringar, sjukvård och försvar fortsatte.

1,17 biljoner i räntekostnader

Den löpande budgeten fortsätter samtidigt att gå med stora underskott. Under juli var underskottet 432,3 miljarder dollar. För budgetårets första tio månader uppgår det samlade underskottet till 1,799 biljoner dollar, visar finansdepartementets månadsredovisning.

Räntorna tar en allt större del av budgeten. Den samlade räntekostnaden på statens utestående skulder nådde 1,17 biljoner dollar under budgetårets första tio månader. Högre marknadsräntor innebär att gamla lån successivt ersätts med dyrare upplåning.

Utvecklingen påverkar inte bara statsbudgeten. När investerare kräver högre ränta för att köpa amerikanska statsobligationer följer andra lånekostnader ofta efter. NPR rapporterar att räntan på 30-åriga statsobligationer nått sin högsta nivå på 19 år, samtidigt som den genomsnittliga räntan på ett 30-årigt bostadslån närmat sig 6,7 procent.

Varken kongressen eller presidenten har presenterat en plan som snabbt skulle vända skuldutvecklingen. Minskade utgifter innebär politiskt svåra ingrepp i stora program, medan högre skatter möter motstånd. Så länge utgifterna överstiger intäkterna fortsätter staten därför att låna – nu från en nivå över 40 biljoner dollar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Handelsbanken spärrade 96-årings BankID

Hotet från bankerna

Uppdaterad augusti 10, 2026, Publicerad augusti 10, 2026 – av Jan Sundstedt
Illustrationsmontage av äldre kvinna med mobiltelefon och BankID-app.
Illustrationsmontage av äldre kvinna med mobiltelefon och BankID-app.

Handelsbanken har spärrat BankID för en 96-årig kvinna på Åland efter att sonen hjälpt henne med bankärenden. Familjen uppger att återaktivering kräver en resa till ett bankkontor i Stockholm – trots att kvinnans hälsotillstånd gör resan riskfylld.

Yvonne De Geer Hancock har bott på Åland i fem år och behöver rullator för att förflytta sig. Artros i fingrarna gör också mobiltelefonen svår att hantera, varför sonen Michael Hancock bistår med räkningar och andra vardagsärenden.

Problemen med banken började när moderns bankkort plötsligt slutade fungera. När sonen Michael ringde banken för att fråga varför kortet spärrats fick han, enligt familjen, frågor om en betalning på 65 euro.

När familjen dagen därpå återigen kontaktade banken, upptäckte man att även BankID hade spärrats. Följden blev att Yvonne inte längre kunde identifiera sig digitalt eller på egen hand nå sina banktjänster.

Michael berättade att han använt moderns BankID för att logga in och försöka reda ut orsaken.

BankID är personligt och får enligt rådande regelverk inte användas av någon annan. En regel som i grund och botten får anses sund, mot bakgrund av exempelvis åldringsbedrägerier.

Familjen fick besked om att ett nytt BankID kräver ett besök på bankkontor i Stockholm. Ett utgånget pass har samtidigt försvårat möjligheten att återaktivera BankID på distans.

Michael Hancock uppger att moderns läkare bedömt en resa från Åland till Sverige som olämplig och potentiellt farlig. Hufvudstadsbladet skriver att kvinnan kan visa läkarintyg om riskerna.

Komplicerat regelverk försvårar

Handelsbanken anger på sin webbplats att kunder utan fungerande BankID kan använda internetbanken med inloggningskort och kortläsare eller besöka ett kontor.

För digital aktivering krävs giltigt svenskt pass eller nationellt id-kort, och bankkontor godtar inte utländska id-handlingar.

Banken har enligt familjen lovat att skicka ett nytt bankkort och fullmaktsblanketter, vilket kan ge sonen möjlighet att sköta delar av moderns ärenden. Frågan om hur Yvonne åter ska få digital legitimation är ännu olöst.

För många äldre fungerar BankID som nyckel till pension, skatter, vårdkontakter, försäkringar och betalningar. En spärr påverkar därför mer än relationen till banken.

Utan alternativ lösning kan vardagliga ärenden flyttas över på anhöriga, trots att användning av anhörigas digitala identitet är förbjuden. Fullmakt kan lösa betalningar, men ersätter inte möjligheten att legitimera sig digitalt hos myndigheter och privata tjänster.

Fallet visar hur ett säkerhetsingripande kan få långtgående följder för äldre kunder som saknar praktiska möjligheter att använda digital infrastruktur på egen hand.

Samtidigt är alternativen få när banken kontrollerar både kundens betalningsvägar och den digitala legitimation som krävs i vardagen.

Handelsbanken vill inte kommentera enskilda kundärenden men har framhållit att banken måste agera när någon annan än innehavaren använder personliga säkerhetslösningar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

AI-boomen pressar brittiska elnätet

Energikrisen

Uppdaterad juli 30, 2026, Publicerad juli 30, 2026 – av Emil Fjellstedt
Serverkorridor i ett datacenter med rack och en arbetsvagn med skärm.
Serverkorridor i ett datacenter.

Storbritanniens energitillsynsmyndighet vill införa avgifter och skärpta krav för datacenter som söker elnätsanslutning. Bakgrunden är en kraftig ökning av förfrågningar, där AI- och molntjänster driver upp efterfrågan på kapacitet.

Ofgem har inlett ett samråd om nya regler för stora datacenterprojekt i Storbritanniens anslutningskö.

Myndigheten vill rensa bort ansökningar för projekt som bedöms sakna tillräcklig finansiering, mognad eller avsikt att faktiskt ansluta till elnätet.

Enligt Ofgem ökade den kontrakterade efterfrågan i kön från 41 gigawatt i november 2024 till 125 gigawatt i juni 2025.

Datacenterprojekt står för minst 80 gigawatt av ökningen, enligt tillsynsmyndigheten.

Avgift för att behålla plats i kön

Förslaget innebär en särskild åtagandeavgift för stora datacenter när de accepterar ett anslutningserbjudande. Avgiften föreslås ligga mellan 237 500 och 712 500 pund per megawatt och vara återbetalningsbar så länge projektet fullföljs.

Om en utvecklare lämnar anslutningskön innan anläggningen tas i drift ska avgiften däremot gå förlorad. Projekten ska också kunna visa konkreta framsteg, exempelvis finansiell kapacitet, kommersiell mognad och upphandling, för att behålla sin plats.

Ofgem beskriver åtgärderna som ett sätt att frigöra nätkapacitet för projekt som är redo att bygga och ansluta.

Myndigheten varnar för att spekulativa ansökningar kan försena andra satsningar och skapa osäkerhet kring hur mycket nätinfrastruktur som verkligen behövs.

AI-satsningar möter elnätets begränsningar

Den brittiska regeringen vill bygga ut landets AI- och molnkapacitet, men den växande datacentersektorn har samtidigt blivit en flaskhals i elnätets anslutningssystem. Ofgem uppger att datacenter i dag står för en betydande del av efterfrågan i kön.

Trycket på nätet syns i gapet mellan projekten som köar och den kapacitet som faktiskt kan tas i bruk. Ofgem vill därför att utvecklare ska behöva visa att de har finansiering, kommersiell mognad och pågående upphandling innan de får blockera utrymme i kön.

För hushållen sammanfaller kapacitetsproblemen med fortsatt höga energikostnader.

Ofgems pristak för gas och el från den 1 juli till den 30 september 2026 motsvarar 1 862 pund per år för ett hushåll med typisk förbrukning, vilket är 13 procent högre än under föregående kvartal.

Storbritanniens parlamentsbibliotek bedömer att pristaket under perioden ligger 53 procent över nivån vintern 2021/22. Den snabba efterfrågan från datacenter har inte ensamt orsakat hushållens energipriser, men den ökar kraven på ett redan hårt belastat nät.

Samrådet är öppet till den 16 september. Förslaget ingår i Ofgems bredare arbete med att förändra systemet för elnätsanslutningar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.