Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
94 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Batterilagret Moss Landing i Kalifornien har brunnit. Där lagrar litiumbatterier elektricitet för senare användning. Det är inget litet elskåp utan världens troligen största elektriska lager.
Elektricitet måste finnas till hands omedelbart när den behövs. Antingen nyproducerad från nätet eller lagrad från batteri. Det senare behövs när vindkraft inte levererar för att det blåser för litet – eller för hårt med avstängning.
Liksom i elbilar är stora batterier många små tillsammans. Precis som i elbilar är de också känsliga för skador. Liksom i elbilar kan skadade batterier lätt fatta eld och därmed också sprida sprida gifta gaser. Och som i elbilar är också brinnande batterier mycket svåra att släcka.
Brinnande elbilar släcks lättast i vattenfyllda containrar. Men sådana finns sällan till hands, och att flytta en brinnande elbil är både svårt och farligt.
För brinnande batterilager hjälper inga vattenfyllda containrar. Om man hinner, kan man släcka med vatten innan flammor bryter ut. Sedan blir det närmast omöjligt. Branden i Moss Landing bröt ut torsdagen den 16 januari och brann fortfarande söndag 19 januari.
Lagrets 900 megawatt maximal effekt (900 miljoner watt) ger 7,9 miljoner kilowattimmar (kWh) maximal kapacitet = 7,9 gigawattimmar (GWh), det motsvarar 100-150 000 normalstora elbilsbatterier – eller fyra timmars produktion i en normalstor kärnkraftsreaktor.
Fysikern Torbjörn Ripstrand redovisar på Klimatupplysningen svenska kalkyler. Där skulle en MWh batterikapacitet kosta sex miljoner kronor. Moss Landings 7,9 GWh skulle då kosta drygt 42 miljarder kronor. Svindlande och orealistiska belopp.
Ändå skulle det bara täcka fyra timmars produktion i en normalstor reaktor. Redan för att täcka ett dygns produktion skulle då sex sådana lager behövas, motsvarande 252 miljarder kronor. Troligen mindre med stordrift och genvägar men ändå helt i det blå.
De facto utnyttjades lagret inte till full kapacitet. Det trängde ändå undan andra angelägna samhällsbehov. Media måste kunna räkna och bedöma ekonomiska nivåer.
Denna brand hade inget att göra med bränderna nyligen i Los Angeles-området.
Tege Tornvall
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
94 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Den svenska livsmedelsmarknaden fortsätter att växa trots ekonomisk osäkerhet. Axfood, en av landets största aktörer, redovisar en vinsttillväxt på drygt elva procent för det andra kvartalet och tar fortsatt marknadsandelar från konkurrenterna.
Svenska konsumenter handlar mat för allt större summor, och dagligvarukedjorna gynnas av denna utveckling. Axfood, som driver Willys, Hemköp och sedan november förra året även City Gross, rapporterar en rörelsevinst som steg med 11,7 procent under årets andra kvartal jämfört med samma period 2024.
Resultatet överträffade finansanalytikernas prognoser, medan omsättningstillväxten på 9,3 procent hamnade något under marknadens förväntningar. Totalt omsatte koncernen närmare 23 miljarder kronor under kvartalet.
Automation ger lägre kostnader
Bakom den starka lönsamhetsutvecklingen ligger omfattande investeringar i moderna logistiklösningar och automation. Enligt koncernen har satsningarna lett till förbättrad effektivitet och stärkt konkurrenskraft.
Framöver väntas effektiviseringsåtgärderna generera kostnadsbesparingar på 80 miljoner kronor årligen. Axfood bekräftar samtidigt sina investeringsplaner på 1,6–1,7 miljarder kronor under 2025 samt målsättningen att öppna 10–15 nya butiker.
Axfood kontrolleras av familjeföretaget Axel Johnson AB, som äger 50,1 procent av aktierna. Bakom Axel Johnson AB står familjen Ax:son Johnson med Antonia Ax:son Johnson som huvudägare, och sedan januari i år leds koncernen av Caroline Berg, som är Antonias dotter.
Axel Johnson-gruppen, som har 150 år på nacken, äger förutom Axfood även IT-företaget Dustin, restauranggrossisten Martin & Servera, investeringsbolaget Novax och industrigruppen Axel Johnson International. Totalt omsätter de hel- och delägda bolagen i gruppen omkring 144 miljarder kronor och har cirka 27 000 anställda.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
94 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Kryptovalutan Bitcoin har under de senaste dagarna stigit till historiska toppnivåer och handlas nu för närmare 118 000 dollar. Institutionella investerares ökade intresse och Donald Trumps kryptovänliga politik pekas ut som drivande faktorer bakom den kraftiga uppgången.
Den ledande kryptovalutan Bitcoin fortsätter sin imponerande utveckling och nådde under torsdagen en ny toppnotering på 118 780 dollar. Vid fredagsmorgonen handlades valutan för 117 688 dollar, vilket innebär en ökning på ungefär 26 procent sedan årsskiftet.
Uppsvinget har varit särskilt markant under den senaste tiden. På veckobasis har Bitcoin stigit omkring åtta procent, medan torsdagens handel ensamt bidrog med en sexprocentig ökning.
Institutionerna tar plats på kryptomarknaden
Bakom den senaste tidens kraftiga prisuppgång ligger flera samverkande faktorer. Många marknadsanalytiker lyfter fram president Donald Trumps positiva inställning till kryptovalutor som en viktig katalysator, inte minst hans uttalade ambition att etablera en strategisk kryptoreserv för USA.
Men den kanske mest betydelsefulla utvecklingen är institutionella investerares växande engagemang i kryptosektorn. Stora finansiella aktörer har under det senaste året i allt större utsträckning börjat inkludera Bitcoin och andra digitala tillgångar i sina portföljer, vilket har bidragit till att legitimera marknaden.
— Bitcoins nya rekordnivå drivs av obeveklig institutionell ackumulering. Stora aktörer ökar utbudet och minskar likviditeten på börserna, säger Joshua Chu, medordförande för Hong Kong Web3 Association, till nyhetsbyrån Reuters.
Nästa mål: 150 000 dollar
Frågan som många marknadsaktörer nu ställer sig är hur långt Bitcoins prisuppgång kan fortsätta. Enligt kryptoexperter, som konsultationsfirman Fast Company talat med, kan nivån 120 000 dollar utgöra en viktig psykologisk barriär för valutan.
Om Bitcoin lyckas etablera sig över denna nivå kan det enligt analytikerna öppna för ytterligare prisuppgångar, potentiellt ända upp till 150 000 dollar per enhet.
Samtidigt påminner marknadsexperter om att Bitcoin historiskt har genomgått både kraftiga uppgångar och djupa fall. Enligt analysföretaget Tradingview finns det tecken som tyder på att en korrigering kan vara på väg, vilket skulle kunna pressa ner kursen till under 107 000 dollar. En sådan rörelse skulle dock, enligt samma analys, vara tekniskt betingad och förväntas följas av ytterligare uppsving.
Den näst största kryptovalutan, Ether, har också visat styrka och handlas för närvarande kring 2 957 dollar, efter att tidigare ha rört sig upp mot 2 998 dollar – den högsta nivån på fem månader.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
94 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Grafikkortsjätten Nvidia skrev historia när företaget under onsdagen blev det första börsnoterade bolaget någonsin att överskrida fyra biljoner dollar i marknadsvärde. Milstolpen nåddes när aktien steg till 164,42 dollar under handelsdagen den 9 juli.
Det Kalifornienbaserade teknikföretaget har upplevt en meteorisk uppgång driven av sin dominerande position inom AI-chiptillverkning. Under de senaste fem åren har aktien stigit med hela 1 460 procent, medan årets uppgång ligger på närmare 18 procent.
Nvidias framgång grundar sig i företagets närmast monopolliknande kontroll över marknaden för AI-processorer. Bolagets GPU-chip utgör ryggraden i maskininlärning, datacenter och stora språkmodeller som ChatGPT.
Företagets chip har blivit oumbärliga för teknikjättarna Microsoft, Amazon, Meta och Alphabet, som alla investerar miljardbelopp i AI-infrastruktur. Detta har gjort Nvidia till en av huvudvinnarna i den pågående AI-revolutionen.
Jensen Huangs förmögenhet exploderar
Aktieuppgången har haft dramatisk påverkan på medgrundaren och VD:n Jensen Huangs personliga förmögenhet. Enligt Bloomberg uppskattas hans nettoförmögenhet nu till 140 miljarder dollar, en ökning med 25 miljarder dollar bara i år.
Huang äger omkring 3,5 procent av Nvidia, vilket gör honom till företagets största individuella aktieägare. Förmögenhetsökningen placerar honom bland världens tio rikaste personer, med hans välstånd nära kopplat till Nvidias aktiekurs.
Tyngst i S&P 500
Nvidia har nu den högsta viktningen i det breda amerikanska börsindexet S&P 500, och har därmed gått om både Apple och Microsoft. Genomslaget har lett till optimism för fortsatt tillväxt, där vissa analytiker spår att marknadsvärdet kan stiga ytterligare.
Loop Capitals Ananda Baruah ser Nvidia i ”framkanten” av nästa ”gyllene våg” för generativ AI och bedömer att företaget kan nå ett marknadsvärde på över sex biljoner dollar inom några år.
Nvidias historiska framgång speglar den bredare AI-eufori som greppat finansmarknaderna, där investerare satsar på att artificiell intelligens kommer att omforma hela ekonomin under kommande decennier.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
USA är inte ett vanligt land och USAID var heller ingen vanlig biståndsorganisation, utan ett cyniskt maktorgan som finansierat omstörtande verksamhet genom allt från regnbågspropaganda till salafistiska terrorgrupper.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
94 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Trumps tidigare rådgivare och effektiviseringschef, Elon Musk, beskrev i samband med att Trumpadministrationen tillträde den amerikanska bistånds- och utvecklingsmyndigheten, USAID som en rent ”kriminell organisation” och att ”det är tid för den att dö”, och fick även med Donald Trump själv med på det tåget.
För den som inte är bekant med USAID kan det kort nämnas att det handlar om en jättekoloss. Dess budget har legat på närmare en halv biljon kronor varje år, att jämföra med hela Sveriges statsbudget på dryga biljonen. Man står totalt för över hälften av det totala amerikanska utlandsbiståndet.
När man hör ordet ”biståndsmyndighet”, tänker nog många på lastbilar med rissäckar och vattendunkar som levereras till svältande barn i Afrika och Mellanöstern. Det är också ungefär så som planerna att lägga ner USAID utmålats av motståndare och etablissemangsmedier i Sverige och EU, där man ger en bild av att denna nödhjälp på ett godtyckligt och närmast ondskefullt sätt rycks undan från de mest behövande.
Finansierar destabiliserande rörelser
USAID var dock inte någon biståndsorganisation i konventionell bemärkelse. På många sätt är det logiskt att man nu absorberas av det amerikanska utrikesdepartementet eftersom man fungerat som en förlängd arm för USA:s utrikespolitik, vars pengar gått direkt till samhällsomstörtande verksamheter i en lång rad andra länder – och därtill även för att bekämpa oppositionella på hemmaplan i USA.
Detta har de facto varit välkänt länge, men efter det senaste maktskiftet i USA blev Vita huset också själva uppriktiga med vad USAID egentligen är för en slags organisation. Man påvisar hur dess medel inte bara lagts på svältande barn – utan att man lagt stort fokus på att finansiera och exportera ”regnbågsideologi” till Tredje världen.
Som om inte det vore nog bedöms den statliga ”utvecklingshjälpen” också ha hamnat i fickorna på al-Qaida, militanta pakistanska fundamentalister och EcoHealth Alliance – den sistnämnda en organisation som varit djupt involverad i experimentell virusforskning vid det ökända laboratoriet i Wuhan.
So apparently USAID financed ultra-progressive Politico in Brussels and basically the entire left-wing media in Hungary under the previous US administration. And they called me “disruptor of the year”…
I think the world owes a debt of gratitude to President @realDonaldTrump for…
Ökända Endowment for Democracy, som frekvent beskrivits som en täckmantelorganisation för underrättelsetjänsten CIA, ska också ha mottagit stora summor pengar av USAID. Dessa har lagts på att motarbeta USA-kritiska makthavare och istället främja pro-amerikanska regimskiften i Ukraina och en rad andra länder. Även Clintonfamiljen uppges ha tilldelats stora summor pengar.
”De flesta regeringar vill inte att USAID-medel ska flöda in i deras länder eftersom de förstår var en stor del av dessa pengar faktiskt hamnar. Även om de marknadsförs som stöd till utveckling, demokrati och mänskliga rättigheter slussas majoriteten av dessa medel till oppositionsgrupper, icke-statliga organisationer med politiska agendor och destabiliserande rörelser”, förklarar bland annat El Salvadors frispråkige president Nayib Bukele i en kommentar på X.
Most governments don’t want USAID funds flowing into their countries because they understand where much of that money actually ends up.
While marketed as support for development, democracy, and human rights, the majority of these funds are funneled into opposition groups, NGOs… pic.twitter.com/bXpdK29zH5
”I bästa fall når kanske 10 procent av pengarna verkliga projekt som hjälper människor i nöd, men resten används för att underblåsa missnöje, finansiera protester och underminera regeringar som vägrar att anpassa sig till den globalistiska agendan. Att skära ned på detta så kallade bistånd är inte bara bra för USA, det är också en stor vinst för resten av världen”, konstaterar han vidare.
Strukturell korruption
En av den globalistiska rörelsens mest ökända aktörer, valutaspekulanten George Soros stiftelse, Open Society Foundations, har också kunnat ta del av mångmiljonbelopp från de amerikanska skattebetalarna. Organisationen är omvittnat subversiv med en lång historia av systematiska påverkanskampanjer i en lång rad länder.
Alexander och George Soros. Foto: Alexander Soros/Facebook
Dessvärre tyder ingenting på att dysfunktionaliteten beror på ”misstag” från enskilda aktivistiska tjänstemän – istället tycks rötan genomsyra hela den korrupta organisationen. Exemplen på hur myndigheten vanskött sitt uppdrag och hur pengar istället för att hjälpa de mest utsatta gått till att gynna illasinnade särintressen fortsätter att framkomma dagligen.
USA är och förblir en källa till global destabilisering och subversion, men omvärlden kan kanske hoppas på att USAID-affären gör att landet kan ta ett litet steg bort från sin omstörtande verksamhet till andra länder – och kanske nu eventuellt istället kan få en biståndsmyndighet som ägnar sig åt sitt egentliga kärnuppdrag.
Markus Andersson
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
