Ekonomi

Barnen drabbas hårdast av coronapolitiken

Publicerad 28 januari 2021

Barn drabbas hårt av coronarestriktionerna, bedömer forskare.

Den hårda coronarepressionen bedöms leda till allvarliga konsekvenser för barn och yngre generationer under lång tid fram över. Forskare pekar bland annat på ökad fattigdom, stress och sjukdomar under lång tid framöver - som en följd av nedstängningspolitiken.

Anne Sjögren är docent i nationalekonomi och är redaktör för en rapport där flera forskare sammanställt resultaten ”om barns situation under kriser från fosterstadiet till arbetslivet”. De gör slutsatsen att de omfattande coronarestriktionerna kommer att påverka barnen inte bara nu - utan under hela uppväxten.

– Om man ska sammanfatta slutsatserna så kan man säga att konsekvenserna av pandemin slår ojämlikt. Det ökar på de sociala skillnaderna mellan barn och ungdomar med olika förutsättningar, säger hon till TT.




Inledningsvis påverkas barn av stress, sjukdomar och rädsla i mammans mage – något som gör att deras förutsättningar kan bli sämre redan från födseln.

– Vi ser inte detta ännu, det är för tidigt. Men det finns en stor forskning som visar att krisen skulle kunna få negativa effekter för barn som föds nu.

Därtill påverkas barnen av föräldrarnas ekonomiska och sociala situation - vilken av allt att döma kommer att försämras kraftigt när arbetslösheten ökar som den har gjort i coronarepressionens kölvatten.

Under den så kallade coronapandemin har frånvaron också ökat i skolan, lärare har varit sjuka och undervisning har skett via distans – något som leder till att barnen lär sig mindre och i förlängningen också förmodas påverka deras inkomstmöjligheter när de blir vuxna.

– På individnivå blir det knappt märkbart, men för hela elevpopulationen landar det på cirka 10 miljarder kronor, säger Sjögren.

Man noterar också att fler unga just nu söker till högre utbildningar eftersom det inte finns många andra alternativ när det blir allt svårare för unga att få anställning på grund av nedstängningspolitiken. Detta menar Sjögren i förlängningen kan leda till att konkurrensen ökar och att lönerna trycks ner, samt att kvaliteten på utbildningarna sjunker.

– Även själva coronapandemin kan påverka, om studenter bara sätts framför en skärm, konstaterar hon vidare.

Även de som är på väg ut i yrkeslivet riskerar att drabbas negativt, där Sjögren pekar på att löneutvecklingen påverkas negativt av att man blir färdigutbildad och söker arbete mitt i en lågkonjunktur – om man överhuvudtaget får arbete, och att det kan ta upp till tio år att ”komma ifatt”.

Sjögren poängterar att "pandemin" och restriktionerna slår ojämställt och att de som kommer från hem med god och stabil ekonomi kommer att klara sig bättre än de som kommer från fattiga hem.

– Det är tydligt. De som har svagare skyddsnät har sämre förutsättningar att landa bra, förklarar hon.



 


Liknande artiklar:

Eftersom du läser det här…

Nya Dagbladet är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning. Vi ägs inte av några mediekoncerner eller utländska riskkapitalbolag. Vi styrs inte av industriintressen eller någon politisk korrekthet.

Men att driva fri oberoende media kostar. Med ditt stöd kan vi fortsätta att växa och bli en verkligt utmanande kraft till de gamla mediehusen.

Stöd oss via Swish på 123 611 3021, PayPal eller via andra alternativ på denna länk.

Tack för ditt stöd!