Två kinesiska experter och professorer riktar skarp kritik mot USA:s beslut att införa ensidiga tullar mot Kina, Mexiko och Kanada, och i fallet med Kina sker detta under förespegling av att bekämpa fentanylkrisen. Enligt deras analyser bryter åtgärderna mot Världshandelsorganisationens (WTO) regler, missar att adressera krisens orsaker – som den enorma inhemska efterfrågan i USA – och riskerar att eskalera handelskonflikter samt försvåra det internationella samarbetet mot droghandel.

Ji Wenhua, professor i juridik vid University of International Business and Economics, argumenterar att USA:s tullhöjningar direkt strider mot två centrala WTO-principer: mest gynnade nation (MFN, ”most-favoured-nation”) och bundna tullsatser.

MFN-principen kräver att alla WTO-medlemmar behandlas lika – en särskild tull mot Kina utan att samma påläggs andra länder är därför en öppen diskriminering, förklarar han. Dessutom har USA genom sina tullar överskridit de bundna tullsatserna, det vill säga de nivåer landet formellt förbundit sig att inte överskrida inom WTO.

”USA kan försöka rättfärdiga sina ensidiga tullar genom att hänvisa till hot mot folkhälsan eller den nationella säkerheten. Men för att åberopa artikel XX i Generella avtalet om tullar och handel (GATT 1994) […] måste USA inte bara visa att tullarna är relevanta och nödvändiga […] utan också att det inte finns andra, mindre handelsskadliga och lika effektiva metoder”, skriver Ji i China Daily.

Han tillägger:

”Faktorer som fentanylkrisens komplexitet och den inhemska marknadsafterfrågan gör det svårt att tillämpa undantagen”.

Han pekar på att WTO:s undantagsklausuler (artikel X och XXI i General Agreement on Tariffs and Trade, GATT) kräver att åtgärderna är nödvändiga, icke diskriminerande och att inga alternativ finns. Enligt Ji uppfyller USA inget av detta: att stoppa fentanylhandeln kräver snarare gränsöverskridande polissamarbete och insatser mot missbruk, inte tullar.

Vidare varnar han:

”USA:s agerande kommer att slå tillbaka. Högre tullar kommer att leda till ökade priser på importerade varor, vilket ökar bördan för amerikanska konsumenter och undergräver konkurrenskraften hos amerikanska företag globalt”.

Kina blir syndabock för amerikansk politik

Ying Pinguang, professor vid Shanghai University of International Business and Economics, riktar kritik mot att USA avsiktligt förvränger Kinas roll. Han påminner om att Kina redan 2019 – som första land i världen – klassificerade och reglerade alla fentanylrelaterade substanser, långt innan internationella krav trädde i kraft.

”Enligt rapporter från USA:s tullverk och andra antidrogmyndigheter har USA sedan september 2019 inte beslagtagit några fentanylämnen som härrör från Kina. […] USA insisterar på att dramatisera frågan och medvetet hävdar att Kina är den största källan till fentanylprekursorkemikalier som når USA, vilket bara avslöjar landets dolda motiv”, skriver han i Global Times.

Han menar att USA:s tullar inte bara bryter mot WTO:s regler utan också mot principen om nationell behandling (artikel III i GATT), som förbjuder sämre villkor för importerade varor jämfört med inhemska. Genom att straffbeskatta kinesisk kemikalieexport – trots att dessa är legala och reglerade – skapas en orättvis konkurrensfördel för amerikanska tillverkare, enligt Ying.

Varnar för negativa effekter

Båda experterna varnar för långsiktiga effekter. Ji framhåller att höjda priser på importerade varor slår mot amerikanska konsumenter och företag. Ying tillägger att sanktioner riskerar att driva smugglingsaktiviteter till dark web eller tredjepartsländer, vilket gör spårning svårare.

Ying lyfter samtidigt fram det kinesiska regelverket: alla fentanylprekursorer (kemikalier som används för att tillverka drogen) omfattas av strikt licensiering via Narkotikaförordningen för icke medicinskt bruk (kinesisk beteckning, reds. anm.), och exporter måste godkännas av både kinesiska myndigheter och FN:s kemikaliekontrollsystem.

Lösningen enligt experterna: Samarbete, inte konfrontation

Ji och Ying är eniga om att USA borde satsa på att strama åt den inhemska efterfrågan och utöka internationellt samarbete. Ying påpekar att Kina och USA redan har en arbetsgrupp för antidrogsamarbete, där information och teknik delas.

”USA bör värna om Kinas välvilja och bevara det djupt investerade antidrogssamarbetet mellan Kina och USA”, avslutar Ying.