Annons:
Annons:

Analys: USA:s ensidiga tullar riskerar att förvärra fentanylkrisen

Donald Trumps USA

Uppdaterad 25 februari 2025, Publicerad 24 februari 2025 – av Redaktionen
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 83 500,00 SEK 111% Mål: 75 000,00 SEK

Två kinesiska experter och professorer riktar skarp kritik mot USA:s beslut att införa ensidiga tullar mot Kina, Mexiko och Kanada, och i fallet med Kina sker detta under förespegling av att bekämpa fentanylkrisen. Enligt deras analyser bryter åtgärderna mot Världshandelsorganisationens (WTO) regler, missar att adressera krisens orsaker – som den enorma inhemska efterfrågan i USA – och riskerar att eskalera handelskonflikter samt försvåra det internationella samarbetet mot droghandel.

Ji Wenhua, professor i juridik vid University of International Business and Economics, argumenterar att USA:s tullhöjningar direkt strider mot två centrala WTO-principer: mest gynnade nation (MFN, "most-favoured-nation") och bundna tullsatser.

MFN-principen kräver att alla WTO-medlemmar behandlas lika – en särskild tull mot Kina utan att samma påläggs andra länder är därför en öppen diskriminering, förklarar han. Dessutom har USA genom sina tullar överskridit de bundna tullsatserna, det vill säga de nivåer landet formellt förbundit sig att inte överskrida inom WTO.

”USA kan försöka rättfärdiga sina ensidiga tullar genom att hänvisa till hot mot folkhälsan eller den nationella säkerheten. Men för att åberopa artikel XX i Generella avtalet om tullar och handel (GATT 1994) […] måste USA inte bara visa att tullarna är relevanta och nödvändiga […] utan också att det inte finns andra, mindre handelsskadliga och lika effektiva metoder”, skriver Ji i China Daily.

Annons:

Han tillägger:

”Faktorer som fentanylkrisens komplexitet och den inhemska marknadsafterfrågan gör det svårt att tillämpa undantagen”.

Han pekar på att WTO:s undantagsklausuler (artikel X och XXI i General Agreement on Tariffs and Trade, GATT) kräver att åtgärderna är nödvändiga, icke diskriminerande och att inga alternativ finns. Enligt Ji uppfyller USA inget av detta: att stoppa fentanylhandeln kräver snarare gränsöverskridande polissamarbete och insatser mot missbruk, inte tullar.

Vidare varnar han:

”USA:s agerande kommer att slå tillbaka. Högre tullar kommer att leda till ökade priser på importerade varor, vilket ökar bördan för amerikanska konsumenter och undergräver konkurrenskraften hos amerikanska företag globalt”.

Kina blir syndabock för amerikansk politik

Ying Pinguang, professor vid Shanghai University of International Business and Economics, riktar kritik mot att USA avsiktligt förvränger Kinas roll. Han påminner om att Kina redan 2019 – som första land i världen – klassificerade och reglerade alla fentanylrelaterade substanser, långt innan internationella krav trädde i kraft.

”Enligt rapporter från USA:s tullverk och andra antidrogmyndigheter har USA sedan september 2019 inte beslagtagit några fentanylämnen som härrör från Kina. […] USA insisterar på att dramatisera frågan och medvetet hävdar att Kina är den största källan till fentanylprekursorkemikalier som når USA, vilket bara avslöjar landets dolda motiv”, skriver han i Global Times.

Han menar att USA:s tullar inte bara bryter mot WTO:s regler utan också mot principen om nationell behandling (artikel III i GATT), som förbjuder sämre villkor för importerade varor jämfört med inhemska. Genom att straffbeskatta kinesisk kemikalieexport – trots att dessa är legala och reglerade – skapas en orättvis konkurrensfördel för amerikanska tillverkare, enligt Ying.

Varnar för negativa effekter

Båda experterna varnar för långsiktiga effekter. Ji framhåller att höjda priser på importerade varor slår mot amerikanska konsumenter och företag. Ying tillägger att sanktioner riskerar att driva smugglingsaktiviteter till dark web eller tredjepartsländer, vilket gör spårning svårare.

Ying lyfter samtidigt fram det kinesiska regelverket: alla fentanylprekursorer (kemikalier som används för att tillverka drogen) omfattas av strikt licensiering via Narkotikaförordningen för icke medicinskt bruk (kinesisk beteckning, reds. anm.), och exporter måste godkännas av både kinesiska myndigheter och FN:s kemikaliekontrollsystem.

Lösningen enligt experterna: Samarbete, inte konfrontation

Ji och Ying är eniga om att USA borde satsa på att strama åt den inhemska efterfrågan och utöka internationellt samarbete. Ying påpekar att Kina och USA redan har en arbetsgrupp för antidrogsamarbete, där information och teknik delas.

”USA bör värna om Kinas välvilja och bevara det djupt investerade antidrogssamarbetet mellan Kina och USA”, avslutar Ying.

Fakta: Fentanyl

Fentanyl är en syntetisk opioid som är 50–100 gånger starkare än morfin och 30–50 gånger starkare än heroin. Det har blivit en av de främsta orsakerna till dödsfall i USA, särskilt bland personer i åldern 18–45 år. Mellan 2016 och 2021 ökade dödsfallen orsakade av fentanyl med 279%. Fentanyl tillverkas främst i Mexiko med kemikalier som ofta importeras från Kina. Den smugglas sedan in i USA, främst via den mexikanska gränsen. För att bekämpa fentanylhandeln enades USA och Kina redan 2023 om att begränsa exporten av kemikalier som används för fentanylproduktion.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Hegseth sparkar Pentagons högste militärplanerare

Donald Trumps USA

Publicerad 29 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Montage med Pete Hegseth i kostym till vänster och generallöjtnant Brett Sylvia i uniform till höger, framför flaggor.
Brett Sylvia är den andre chefen för Pentagons strategi- och planeringsavdelning J5 som tvingas lämna under Pete Hegseth. Båda porträtten är arkivbilder.

Pentagonchefen Pete Hegseth har avsatt generallöjtnant Brett Sylvia, den amerikanska generalstabens högste chef för strategi och planering. Det sker samtidigt som Donald Trump överväger nya anfall mot Iran. Någon förklaring har inte getts, och ingen efterträdare är utsedd.

Sylvia ledde J5, generalstabens avdelning för strategi, planer och policy. Avsättningen rapporterades först av The Atlantic. En försvarstjänsteman uppger att inget skäl har angetts och att det inte finns någon ersättare på plats.

Joint Staff tackar Sylvia för 32 år i tjänst, men säger inget om varför han fick gå.

Avdelningen tar fram de strategier och planer som generalstabschefen Dan Caine bygger sina militära råd till presidenten på. Sylvia var tidigare chef för den 101:a luftburna divisionen och vice chef för J5.

Annons:

Han är den andre J5-chefen som tvingas bort under Hegseth. Företrädaren Joseph McGee pressades att gå i pension i oktober förra året, efter slitningar med Hegseth och Caine.

Anfall efter valet

Avsättningen kommer när Trump har lovat att "avsluta jobbet" i Iran och sagt att nya anfall är ett alternativ efter mellanårsvalet nästa vecka. Kriget, som USA och Israel inledde i slutet av februari, har nu pågått i åtta månader.

Amerikanska tjänstemän har bett flera länder i Mellanöstern att förbereda sig på nya militära insatser efter valet, och på att Iran kan slå tillbaka. Något slutgiltigt beslut har Trump enligt dem ännu inte fattat.

USA:s centralkommando har dessutom tagit fram planer för anfall mot Iran som kan sättas i verket efter valet om Vita huset ger klartecken, skriver The Hill.

Omfattande avskedanden i Pentagon

Sylvia är långt ifrån ensam. Ett stort antal höga militärer och civila chefer har fått lämna under Hegseth, däribland ministrarna för armén och flottan. I nästan inget av fallen har Pentagon förklarat varför.

Hegseth har också beordrat att antalet generaler och amiraler ska minska med 20 procent till den 1 januari 2027. I dag finns omkring 800 sådana poster.

— Jag kallar det ansvarsutkrävande och sedan länge på tiden, sade Hegseth till yngre officerare på Quantico den 30 september.

Frågan kvarstår om avsättningen har att göra med delade åsikter kring irananfallen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Efter uteblivet Nobelpris: Trump vill inte ha norrmän i USA

Donald Trumps USA

Publicerad 26 oktober 2026 – av Jan Sundstedt
Donald Trump håller upp pekfingret när han talar med pressen utanför Vita huset.
— Norge har faktiskt blivit ett skitland, sade Donald Trump om Norge i samband med söndagens valmöte (arkivbild).

Donald Trump vill inte ha några norrmän i USA. Skälet är enligt presidenten själv att Nobelkommittén i Oslo gick förbi honom när den valde årets fredspristagare.

Utspelet kom på söndagen under ett valmöte i Port Huron i Michigan, veckan före det amerikanska mellanårsvalet den 3 november.

Donald Trump började med att skylla den senaste tidens oroligheter i Frankrike på invandringen.

Invandrare från vissa länder sade han sig gärna ta emot, dock inte från Norge.

Annons:

— Eftersom jag inte fick Nobelpriset ... Så jag vill inte ha någon från Norge.

— Norge har faktiskt blivit ett skitland, fortsatte presidenten.

Liknande uttryck har Trump tidigare använt om bland annat Haiti, Libyen, Somalia och Jemen.

Redan tidigare i oktober kallade han det uteblivna priset en "outplånlig fläck" på Norge.

Norska Nobelkommittén tilldelade den 9 oktober årets fredspris till den sydafrikanska juristen Navi Pillay för hennes arbete för fred och internationell rätt.

Inget tyder på att administrationen inför någon ny officiell politik mot norska invandrare, rapporterar Reuters.

Således återstår att se huruvida Donald Trump i mångt och mycket skämtade, eller om norrmän från och med nu är portade i USA.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA låter vapenleverantörer peka ut framtidens krig

Donald Trumps USA

Publicerad 4 oktober 2026 – av Jan Sundstedt
Pete Hegseth talar framför en amerikansk flagga på Quantico.
Pete Hegseth presenterade Project Meridian under sitt tal på Quantico den 30 september. Studien ska föreslå vapen och teknik för framtida krig.

USA:s försvarsminister Pete Hegseth låter Elon Musk, Palmer Luckey och Newt Gingrich kartlägga framtidens krig i projektet Project Meridian. Syftet med projektet är att säkra framtida amerikansk militär dominans.

Pete Hegseth presenterade satsningen på onsdagen, tillsammans med fem andra initiativ.

Musk, Luckey och Gingrich ska tillsammans med övriga deltagare undersöka framtidens slagfält och föreslå vilka vapen och vilken teknik USA behöver utveckla.

Krigsdepartementet skriver att målet är "absolut teknisk dominans", och studien uppges omfatta krigföring från underjordiska miljöer till rymden kring månen, inte bara dagens slagfält.

Annons:

Ambitionerna i Hegseths tal sträckte sig ännu längre: framtidens slagfält för barn och barnbarn, från under markytan till bortom månen.

Diger deltagarlista

Aktörerna i Project Meridian omfattar också Oracles tidigare vd Safra Catz, Palantirs medgrundare Joe Lonsdale och den pensionerade generalen James Rainey.

Musks SpaceX och Luckeys Anduril har omfattande kontrakt med försvarsdepartementet. Bolagen säljer redan den teknik som deras företrädare nu ska bidra till att bedöma.

Nuvarande och tidigare försvarstjänstemän varnar emellertid för intressekonflikter, och Politico rapporterade under fredagen om farhågor att bolagen kan få fördelar genom företrädarnas insyn och inflytande.

Pentagon svarar att MITRE ansvarar för analysen och rekommendationerna samt ska tillämpa skydd mot intressekonflikter. Anduril lovar att följa höga etiska krav när sådana konflikter uppstår.

Valet av utomstående motiverade Hegseth med att Pentagon inte ensamt bör bedöma framtidens krig. Myndighetens granskning av sig själv medför risker, varnade han.

Pete Hegseth: USA får inte ta sitt övertag för givet

Project Meridian är en studie och inte ett slutgiltigt beslut att köpa vapen. Studien ska föreslå vilka vapen och vilken teknik USA behöver utveckla, testa och ta i bruk.

Försvarsministern skriver i sitt memorandum att snabba framsteg inom artificiell intelligens, självgående system, robotteknik och bioteknik kommer att förändra krigföringen samt att USA inte får ta sitt militära övertag för givet.

Forskningsorganisationen MITRE bekräftade under fredagen att den leder genomförandet av studien.

Studien ska kartlägga framtida krigföring, hitta luckor i USA:s militära förmåga och föreslå konkreta åtgärder. Pete Hegseth betonade i talet att uppdraget inte gäller ny strategi eller politik.

Projektgruppen ska lämna slutsatser och rekommendationer till Hegseth inom 120 dagar, senast den 28 januari 2027.

Departementet betonar att slutrapporten ska offentliggöras men med en hemligstämplad bilaga.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trumps medieförbud stoppas i 14 dagar – presskorten ska tillbaka direkt

Donald Trumps USA

Publicerad 24 september 2026 – av Emil Fjellstedt
Donald Trump pekar från podiet i Vita husets pressrum
Trump vid en tidigare pressbriefing i Vita husets pressrum. En federal domare har nu stoppat utestängningen av CNN, MS NOW och Politico.

En federal domare stoppar Donald Trumps utestängning av CNN, MS NOW och Politico från Vita huset. Under torsdagen beordrade domaren Tim Kelly administrationen att omedelbart lämna tillbaka de tre mediernas presskort, och han underkände samtidigt regeringens hänvisning till nationell säkerhet.

Kelly bedömer att förbudet sannolikt strider mot konstitutionen, både mot skyddet för yttrande- och pressfrihet i First Amendment och mot mediernas rätt till en rättssäker prövning, due process. Det rapporterar Reuters. Förbudet får inte verkställas under 14 dagar.

Trump meddelade förbudet den 18 september. I måndags stämde de tre medierna presidenten och andra företrädare för administrationen i federal domstol i Washington. De begärde ett tillfälligt förbud som skulle ge dem tillträdet tillbaka medan målet prövas.

Trumps egna ord mot säkerhetsargumentet

Justitiedepartementets jurister försökte motivera utestängningen med nationell säkerhet. Kelly köpte inte det.

Annons:

"Underlaget saknar faktiskt stöd för svarandenas påstående att återkallelsen av kärandenas presskort verkligen kommer att skydda den nationella säkerheten, eller att den nationella säkerheten hotas om domstolen beordrar att korten återställs medan processen pågår", skriver domaren.

Han påpekar samtidigt att Trump själv har angett ett helt annat skäl: mediernas "påstådda bristande sanningsenlighet och negativitet". På sociala medier skrev presidenten att de tre medierna "inte ska kunna skriva eller rapportera påhitt och lögner hela tiden".

Förklaringen kom i efterhand

Justitiedepartementet hävdade i en inlaga i tisdags att tillträde till Vita huset är ett privilegium, inte en rättighet, och att presidenten har befogenhet att stänga ute nyhetsorganisationer.

Vid en förhandling på onsdagen hänvisade Kelly till två prejudikat från den federala appellationsdomstolen i District of Columbia. Enligt honom slår de fast att journalister har rätt till due process innan deras presskort dras in. Det framstod inte heller som att Vita huset hade gett medierna någon verklig möjlighet att bestrida beslutet.

Regeringens jurist menade att administrationen hade förklarat sig tillräckligt i brev till medierna i tisdags. Domaren var skeptisk och noterade att breven skickades först efter att presskorten dragits in och stämningen lämnats in.

Mediernas advokat beskrev utestängningen som en exempellös, orimlig och hård bestraffning, utdelad utan lagstadgat förhandsbesked eller möjlighet att bestrida den.

En koalition av pressfrihetsorganisationer och dussintals nyhetsmedier, bland dem Reporters Committee for Freedom of the Press, Reuters, Washington Post och Fox News, lämnade på onsdagen in en skrivelse till stöd för de tre medierna. Där står att "att frånta journalister och nyhetsmedier deras rättigheter på grund av upplevd redaktionell hållning strider mot årtionden av praxis från Högsta domstolen".

Vita huset och mediernas företrädare svarade inte omedelbart på Reuters frågor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.