MORGONDAGENS DAGSTIDNING – torsdag 19 juni 2025

torsdag 19 juni 2025

Analys: USA:s ensidiga tullar riskerar att förvärra fentanylkrisen

Donald Trumps USA

publicerad 24 februari 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

64 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Två kinesiska experter och professorer riktar skarp kritik mot USA:s beslut att införa ensidiga tullar mot Kina, Mexiko och Kanada, och i fallet med Kina sker detta under förespegling av att bekämpa fentanylkrisen. Enligt deras analyser bryter åtgärderna mot Världshandelsorganisationens (WTO) regler, missar att adressera krisens orsaker – som den enorma inhemska efterfrågan i USA – och riskerar att eskalera handelskonflikter samt försvåra det internationella samarbetet mot droghandel.

Ji Wenhua, professor i juridik vid University of International Business and Economics, argumenterar att USA:s tullhöjningar direkt strider mot två centrala WTO-principer: mest gynnade nation (MFN, ”most-favoured-nation”) och bundna tullsatser.

MFN-principen kräver att alla WTO-medlemmar behandlas lika – en särskild tull mot Kina utan att samma påläggs andra länder är därför en öppen diskriminering, förklarar han. Dessutom har USA genom sina tullar överskridit de bundna tullsatserna, det vill säga de nivåer landet formellt förbundit sig att inte överskrida inom WTO.

”USA kan försöka rättfärdiga sina ensidiga tullar genom att hänvisa till hot mot folkhälsan eller den nationella säkerheten. Men för att åberopa artikel XX i Generella avtalet om tullar och handel (GATT 1994) […] måste USA inte bara visa att tullarna är relevanta och nödvändiga […] utan också att det inte finns andra, mindre handelsskadliga och lika effektiva metoder”, skriver Ji i China Daily.

Han tillägger:

”Faktorer som fentanylkrisens komplexitet och den inhemska marknadsafterfrågan gör det svårt att tillämpa undantagen”.

Han pekar på att WTO:s undantagsklausuler (artikel X och XXI i General Agreement on Tariffs and Trade, GATT) kräver att åtgärderna är nödvändiga, icke diskriminerande och att inga alternativ finns. Enligt Ji uppfyller USA inget av detta: att stoppa fentanylhandeln kräver snarare gränsöverskridande polissamarbete och insatser mot missbruk, inte tullar.

Vidare varnar han:

”USA:s agerande kommer att slå tillbaka. Högre tullar kommer att leda till ökade priser på importerade varor, vilket ökar bördan för amerikanska konsumenter och undergräver konkurrenskraften hos amerikanska företag globalt”.

Kina blir syndabock för amerikansk politik

Ying Pinguang, professor vid Shanghai University of International Business and Economics, riktar kritik mot att USA avsiktligt förvränger Kinas roll. Han påminner om att Kina redan 2019 – som första land i världen – klassificerade och reglerade alla fentanylrelaterade substanser, långt innan internationella krav trädde i kraft.

”Enligt rapporter från USA:s tullverk och andra antidrogmyndigheter har USA sedan september 2019 inte beslagtagit några fentanylämnen som härrör från Kina. […] USA insisterar på att dramatisera frågan och medvetet hävdar att Kina är den största källan till fentanylprekursorkemikalier som når USA, vilket bara avslöjar landets dolda motiv”, skriver han i Global Times.

Han menar att USA:s tullar inte bara bryter mot WTO:s regler utan också mot principen om nationell behandling (artikel III i GATT), som förbjuder sämre villkor för importerade varor jämfört med inhemska. Genom att straffbeskatta kinesisk kemikalieexport – trots att dessa är legala och reglerade – skapas en orättvis konkurrensfördel för amerikanska tillverkare, enligt Ying.

Varnar för negativa effekter

Båda experterna varnar för långsiktiga effekter. Ji framhåller att höjda priser på importerade varor slår mot amerikanska konsumenter och företag. Ying tillägger att sanktioner riskerar att driva smugglingsaktiviteter till dark web eller tredjepartsländer, vilket gör spårning svårare.

Ying lyfter samtidigt fram det kinesiska regelverket: alla fentanylprekursorer (kemikalier som används för att tillverka drogen) omfattas av strikt licensiering via Narkotikaförordningen för icke medicinskt bruk (kinesisk beteckning, reds. anm.), och exporter måste godkännas av både kinesiska myndigheter och FN:s kemikaliekontrollsystem.

Lösningen enligt experterna: Samarbete, inte konfrontation

Ji och Ying är eniga om att USA borde satsa på att strama åt den inhemska efterfrågan och utöka internationellt samarbete. Ying påpekar att Kina och USA redan har en arbetsgrupp för antidrogsamarbete, där information och teknik delas.

”USA bör värna om Kinas välvilja och bevara det djupt investerade antidrogssamarbetet mellan Kina och USA”, avslutar Ying.

Fakta: Fentanyl

Fentanyl är en syntetisk opioid som är 50–100 gånger starkare än morfin och 30–50 gånger starkare än heroin. Det har blivit en av de främsta orsakerna till dödsfall i USA, särskilt bland personer i åldern 18–45 år. Mellan 2016 och 2021 ökade dödsfallen orsakade av fentanyl med 279%. Fentanyl tillverkas främst i Mexiko med kemikalier som ofta importeras från Kina. Den smugglas sedan in i USA, främst via den mexikanska gränsen. För att bekämpa fentanylhandeln enades USA och Kina redan 2023 om att begränsa exporten av kemikalier som används för fentanylproduktion.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trumps väljare säger nej till amerikansk inblandning i Israels krig

Donald Trumps USA

publicerad Idag 10:41
– av Redaktionen
Många av Trumps väljare lockades av hans löften om att undvika dyra och onödiga krig.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

64 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En majoritet av Donald Trumps anhängare motsätter sig amerikansk militär inblandning i Israels krig mot Iran. Det visar en ny opinionsundersökning som publicerades på onsdagen.

Enligt den omfattande undersökningen från Economist/YouGov, som genomfördes under helgen, vill 53 procent av de väljare som stödde Trump i presidentvalet 2024 att USA ska hålla sig utanför Israels attacker. Endast 19 procent av Trumps anhängare förespråkar amerikansk militär intervention, medan 63 procent föredrar att administrationen försöker förhandla med Iran om dess kärnprogram.

Bland samtliga väljare i undersökningen ansåg 60 procent att USA bör avstå från att använda militärt våld i konflikten.

Resultaten speglar en sedan länge utbredd opinion för fredliga lösningar i Iranfrågan. En undersökning från Chicago Council on Global Affairs-Ipsos, i april, visade att åtta av tio amerikaner föredrog diplomati eller skärpta ekonomiska sanktioner framför militära insatser för att stoppa Irans kärnvapenambitioner.

Även om diplomati eller sanktioner skulle misslyckas föredrar många amerikaner andra metoder. Samma Ipsos-undersökning visade att 60 procent kunde tänka sig amerikanska cyberattacker mot iranska system, men bara 48 procent av amerikanerna stödde flyganfall mot kärnanläggningar.

”Ett fruktansvärt misstag”

Motståndet mot en militär upptrappning märks även bland flera republikanska politiker.

Det här är inte vårt krig. Men om det vore det, måste kongressen besluta om sådana frågor enligt vår konstitution”, skrev Thomas Massie, republikansk kongressledamot från Kentucky, på X tidigare i veckan. Han gav där sitt stöd till ett försök att samla stöd i representanthuset för en tvåpartiresolution om att begränsa presidentens krigsbefogenheter.

Den libertarianske senatorn Rand Paul är också en mycket högljudd motståndare mot att dra in USA i ännu ett onödigt krig.

– Jag kommer inte att rösta för att skicka amerikanska ungdomar till Iran. Jag tycker att det vore ett fruktansvärt misstag på alla sätt, det här är inte vårt krig. Vårt land ruinerar sig självt genom att inte klara sina åtaganden gentemot vårt eget folk. Vi borde aldrig skicka en enda soldat till Iran, och jag hoppas att jag är tydlig med det, deklarerade han nyligen i en intervju.

Tim Burchett, republikansk kongressledamot från Tennessee, sa till CNN på onsdagen att han ville se ”mycket lite” amerikansk inblandning i den eskalerande konflikten.

– Vi behöver inte ytterligare ett oändligt krig i Mellanöstern. Gamla män fattar beslut och unga män dör, och det är krigets historia, sa han.

– Vi behöver ta ett djupt andetag och sakta ner det här och låta israelerna göra sin grej. Vi behöver inte ett krig på tre fronter under vår livstid.

Samtidigt pågår en intensiv kampanj från mäktiga neokonservativa aktörer och Israellobbyn för att få Trump-administrationen att dra in USA i kriget – trots det folkliga motståndet och presidentens tidigare löften om att bli en ”fredsmäklare” och avsluta alla krig.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump: G7 kan bli G9 med Ryssland och Kina

Donald Trumps USA

publicerad 17 juni 2025
– av Redaktionen
Vladimir Putin och Donald Trump under ett möte i Moskva 2019.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

64 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


USA:s president Donald Trump öppnar för att Ryssland, och möjligen även Kina, kan inkluderas i G7. Samtidigt kritiserar han beslutet att utesluta Ryssland 2014 och menar att kriget i Ukraina aldrig brutit ut om Ryssland inte isolerats.

Utspelet kom under G7-toppmötet i Kanada, där Trump också förbereder ett möte med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Presidenten förklarade för reportrar att han kan tänka sig att utöka gruppen från G7 till G8, eller till och med till G9, där Ryssland och Kina då skulle läggas till den nuvarande gruppen som består av Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Storbritannien, Tyskland och USA.

– De slängde ut Ryssland, vilket jag hävdade var ett mycket stort misstag, trots att jag inte var inblandad i politiken då, sa Trump.

– Jag tror att man inte hade haft ett krig just nu om man hade Ryssland kvar, och man skulle inte ha ett krig just nu om Trump hade varit president för fyra år sedan.

”Blev väldigt förolämpad”

Trump framhöll att dialog med ledare som Vladimir Putin är avgörande för att få ett slut på kriget i Ukraina.

– Putin talar till mig. Han talar inte till någon annan. Han vill inte prata eftersom han blev väldigt förolämpad när han kastades ut ur G8, precis som jag skulle bli, precis som ni skulle bli, precis som vem som helst skulle bli.

När en reporter frågade om Kina borde bjudas in i G7 svarade Trump:

– Det är ingen dålig idé. Jag har inget emot det om någon vill se Kina komma in.

Hette G8 tidigare

Trump planerar att under tisdagen möta Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj för samtal om hur kriget kan avslutas.

Utöver Ukraina kommer G7-ledarna under toppmötet också att diskutera konflikten mellan Israel och Iran, med fokus på Teherans kärnvapenprogram. Samtidigt har Trumps handelspolitik, inklusive höga tullar mot flera länder, skapat spänningar inom gruppen.

Värdlandets premiärminister, Mark Carney, betonade dock USA:s roll och hävdade att ”G7 är ingenting utan amerikanskt ledarskap”.

G7, som har hållit årliga toppmöten sedan 1970-talet, kallades G8 när Ryssland var medlem mellan 1997 och 2014.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tucker Carlson: ”Låt Israel utkämpa sina egna krig”

Donald Trumps USA

publicerad 15 juni 2025
– av Redaktionen
Tucker Carlson uppmanar Trump att inte svika sin väljarbas och inte offra amerikanska liv för Israels skull.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

64 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Talkshowvärden och opinionsbildaren Tucker Carlson riktade hård kritik mot president Donald Trumps hållning i Iranfrågan under fredagen, och skrev i en skarpt kritisk kommentar att USA borde ”överge Israel” och ”låta dem utkämpa sina egna krig”.

Om Israel vill föra detta krig har de all rätt att göra det. Det är ett suveränt land och de kan göra som de vill”, skrev Carlson i sitt nyhetsbrev och tillade: ”men inte med USA:s stöd”.

Trump har å sin sida uttryckt stöd för Israels attacker, som han kallade ”mycket framgångsrika”, och framhöll i en intervju med Fox News att USA kommer att försvara Israel om Iran vedergäller. Han varnade också för att situationen ”bara kommer att bli värre” om Iran inte går med på ett kärnteknikavtal ”innan det inte längre finns någonting kvar”.

Carlson har under de senaste dagarna argumenterat för att rädslan för att Iran snart ska skaffa kärnvapen är ogrundad och sagt att ett krig med den islamiska republiken inte bara skulle leda till ”tusentals” amerikanska dödsfall i Mellanöstern, utan också ”utgöra ett djupt svek” mot Trumps väljarbas och i praktiken ”innebära slutet för hans presidentskap”.

Han upprepade detta i sitt nyhetsbrev och anklagade Trump för att ”vara medskyldig till krigshandlingen” genom ”åratal av finansiering och vapensändningar till Israel”. Ett direkt amerikanskt engagemang i ett krig med Iran, sade Carlson, ”skulle vara ett långfinger i ansiktet på de miljontals väljare som röstade i hopp om att skapa en regering som äntligen sätter USA först”.

Det som händer härnäst kommer att definiera Donald Trumps presidentskap”, avslutade han.

”Amerikaner vill inte bomba Iran”

Den republikanske senatorn Rand Paul uttryckte också motstånd mot ett möjligt krig med Iran och riktade kritik mot de hökaktiga neokonservativa i Washington.

Det amerikanska folket motsätter sig överväldigande våra ändlösa krig, och de visade det när de röstade på Donald Trump 2024” , skrev Paul på sociala medier.

Jag uppmanar president Trump att hålla kursen, fortsätta sätta Amerika först och undvika att dras in i ännu ett utländskt krig”, fortsatte han.

Även republikanska profilen Marjorie Taylor Greene markerade mot amerikansk inblandning och betonade på X att ”amerikaner vill inte bomba Iran bara för att Israels sekulära regering säger att Iran när som helst är på väg att utveckla en atombomb”.

Greene tillade att hon inte ens känner någon amerikansk väljare som går runt och tänker på Iran.

Lovade ”stoppa alla krig”

Efter att ha svurits in för sin andra mandatperiod i januari lovade president Trump att ”stoppa alla krig” och bli ihågkommen som en ”fredsmäklare och enande kraft”. Men sex månader senare trappas spänningarna i Mellanöstern upp kraftigt efter Israels attack mot Iran, vilket ökar risken för en regional konflikt som kan dra in amerikanska styrkor.

Trumps stöd för de israeliska attackerna prövar nu hans löfte om fred och skapar splittring inom hans väljarbas. Många högerpolitiker och kommentatorer menar att ett villkorslöst stöd för Israel strider mot de ”America First”-principer som gjorde att Trump valdes till att börja med.

– Det finns en stark känsla av svek och ilska inom stora delar av ”America First”-basen, sade svensk-iraniern Trita Parsi, vice vd för Quincy Institute, en amerikansk tankesmedja med fokus på diplomati.

– De har blivit alltmer skeptiska till Israel och anser att krig som detta är det som gör republikanska presidentskap till misslyckanden – och förstör deras inrikespolitiska agendor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Uppgifter: Israel desperata att dra in USA i kriget mot Iran

Eskalationen i Mellanöstern

publicerad 15 juni 2025
– av Redaktionen
Hittills har Donald Trump valt att distansera sig från Israels attacker mot Iran.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

64 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Israel har under de senaste 48 timmarna bett Trump-administrationen att ansluta sig till kriget mot Iran i syfte att eliminera landets kärnvapenprogram. Det uppger två israeliska tjänstemän.

Israel saknar enligt uppgift de avancerade bomber och tunga bombplan som krävs för att förstöra Irans urananrikningsanläggning i Fordow, som är byggd djupt inne i en bergsanläggning.

USA har däremot dessa resurser tillgängliga i närområdet, men Trump-administrationen har hittills offentligt distanserat sig från Israels operation och hävdat att det vore illegitimt för Iran att vedergälla genom att angripa amerikanska mål.

Ett direkt amerikanskt angrepp på Iran – även om insatsen skulle begränsas till en enskild anläggning – skulle enligt bedömare definitivt dra in USA i kriget.

Israel är fast beslutet att ”eliminera” det iranska kärnvapenprogrammet, och om Fordow-anläggningen förblir operativ även efter den pågående bombkampanjen kommer operationen åtminstone delvis att betraktas som ett misslyckande, enligt bedömare.

En israelisk tjänsteman uppgav för Axios att USA kan komma att ansluta sig till kriget, och att president Trump, i ett nyligt samtal med premiärminister Benjamin Netanyahu, även föreslagit att han skulle göra det om det bedömdes som nödvändigt.

”Kan inte förhindras”

En talesman för Vita huset förnekade dock dessa planer på fredagen. En annan amerikansk tjänsteman bekräftade på lördagen att Israel har uppmanat Trump-administrationen att delta i kriget, men uppgav att administrationen för närvarande inte överväger det.

– Vad som än händer idag kan inte förhindras, uppgav en högt uppsatt tjänsteman under lördagen och hänvisade till de israeliska bombningarna.

– Men vi har förmågan att förhandla fram en framgångsrik fredlig lösning på denna konflikt om Iran är villigt. Det snabbaste sättet för Iran att uppnå fred är att ge upp sitt kärnvapenprogram, fortsatte han.

Israels ambassadör i USA, Yechiel Leiter, sade på fredagen till Fox News att ”hela operationen… måste egentligen fullbordas med elimineringen av Fordow”.

Enligt israeliska källor har förslaget om amerikanskt deltagande för att slå ut anläggningen Fordow diskuterats vid flera tillfällen med USA sedan attackerna inleddes. En israelisk källa uppger att USA på allvar överväger denna begäran och att Israel nu hoppas på Trumps godkännande.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.