Techentreprenören och världens rikaste man, Elon Musk, menar att USA är beroende av ökad invandring av högkvalificerad utländsk arbetskraft för att kunna ”fortsätta vinna”.
Kritiker menar dock att det är inhemskt talangutveckling som bör prioriteras och att techjättarna mest är intresserade av att importera utländska ”tjänare” för att maximera sina vinster.
Musk har på kort tid blivit något av den tillträdande presidenten Donald Trumps högra hand och bedöms ha spelat en mycket viktig roll när Harris besegrades i valet.
Som tack har han tillsammans med affärsmannen och den tidigare republikanske presidentaspiranten, Vivek Ramaswamy, fått i uppdrag att leda Trumps nya departement för myndighetseffektivisering (Doge), men nu ställer sig många frågan om de två verkligen delar den mer konservativa väljarbasens syn i alla frågor.
Det handlar om en konflikt inom MAGA-sfären kring systemet för visum för utländska arbetare, där de två miljardärerna menar att en ökad arbetskraftsinvandring är direkt nödvändig för att USA ska förbli världsledande inom techindustrin.
Många av Trumps anhängare motsätter sig H-1B-programmet som idag låter påstått högkvalificerade utländska arbetare, ofta från tredje världen, komma in i USA och arbeta för företag som sponsrar dem.
”USA som ett proffsidrottslag”
”Jag syftar på att via laglig invandring ta in de bästa ~ 0,1% av ingenjörstalangerna som är avgörande för att Amerika ska fortsätta att vinna… Att tänka på USA som ett proffsidrottslag som har vunnit under lång tid och vill fortsätta vinna är den rätta mentala inställningen”, deklarerar Musk på X.
The American people don’t view America as a sports team or a company. They view it as their home
Ramaswamy, som själv har indisk bakgrund, menar i sin tur att anledningen till att amerikanska teknikföretag ofta anställer utlandsfödda och personer med invandringsbakgrund inte handlar om att amerikaner skulle vara lågintelligenta utan om att den amerikanska kulturen ”hyllar medelmåttighet framför excellens” och därför inte heller kan producera ”de bästa ingenjörerna”.
”Normalitet duger inte på en hyperkonkurrenskraftig global marknad för tekniska talanger. Och om vi låtsas som om det gör det kommer vi att få stryk av Kina”, hävdar han vidare.
”Kontraktsanställda tjänare”
Kritiker pekar dock på att USA varken är ett idrottslag eller ett techföretag utan det amerikanska folkets hem, och att Musk och andra företrädare för techbolagen borde fokusera på att prioritera och investera i amerikansk talangutveckling – inte importen av arbetskraft från Tredje världen.
Prominenta Trumpanhängare, som Laura Loomer och Ann Colter, anklagar Musk och Ramaswamy för att vilja öka arbetskraftsinvandringen, inte för USA:s skull utan att gynna särintressen i Silicion Valley.
Andra menar att arbetskraftsinvandringen driver ner amerikanska löner samtidigt som visumreglerna skapar en snedvriden konkurrenssituation som bara gynnar storföretagen.
”Amerikanska arbetare kan lämna ett företag. Importerade H-1B-arbetare kan inte det. Techbranschen vill ha kontraktsbundna tjänare, inte ’högkvalificerade’ arbetare”, skriver Coulter.
American workers can leave a company. Imported H1B workers can’t. Tech wants indentured servants, not ”high-skilled” workers. https://t.co/MRQc0zLjaT
Motståndare till ökad arbetskraftsinvandring har också pekat på att det inte alls bara är högkvalificerade specialister som anlitas med hjälp av visumsystemet och att detta missbrukas av techföretagen, som systematiskt anställer lågavlönade indier istället för amerikaner som hade kunnat utföra samma arbetsuppgifter, fast mot en högre kostnad.
Trumps svängning
Även om Musk och Ramaswamy uppges ha ett stort inflytande över Trump är det oklart vad denne faktiskt tycker i frågan.
Under sin första mandatperiod tog presidenten ställning mot policyn och undertecknade en verkställande order som gav federala myndigheter direktiv att prioritera högutbildad amerikansk arbetskraft för att ”sätta stopp för stölden av amerikanskt välstånd”.
Under den senaste valkampanjen har han dock sagt att han vill att utländska arbetare ska komma till USA på laglig väg samt ”rekrytera och behålla” de bästa studenterna för att hindra dessa från att åka tillbaka till sina egna länder och starta företag där.
– Om du tar examen från ett college tycker jag att du automatiskt, som en del av ditt diplom, ska få ett grönt kort för att kunna stanna i det här landet, förklarade han i en poddintervju i somras.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Techmogulen och riskkapitalisten Peter Thiel är ett närmast okänt nämn för den breda allmänheten. Samtidigt har han beskrivits som en av Silicion Valleys allra mest prominenta makthavare och en politisk ”kungamakare” med stort inflytande särskilt över Donald Trumps administration.
Thiels familj är bördig från Tyskland men flyttade utomlands redan när sonen Peter var 1 år gammal och då fick byta grundskola sju gånger under sin uppväxt, vartefter familjen flyttade och till slut hamnade i Kalifornien. Thiel, som är homosexuell, uppger att han idag identifierar sig som en ”konservativ libertarian” där han bland annat understött den republikanskt inriktade hbtq-lobbyn.
Mest känd sedan tidigare är han kanske som medgrundare till betaltjänsten Paypal och han var också den förste utomstående investeraren av dignitet att satsa på Facebook, samt ligger även bakom riskkapitalfonden Founders Fund. Han räknas idag som en av världens allra rikaste män och ligger också bakom Palantir Technologies – ett amerikanskt mjukvaruföretag uppkallat efter kristallkulorna i Tolkiens sagovärld som specialiserat sig på dataanalys och utveckling av plattformar för att samla in, integrera och analysera stora mängder data.
Palantir används av såväl underrättelsetjänster som militär för att samla in, analysera och visualisera stora mängder data från andra källor och kartlägga individer som misstänks ha kopplingar till ”extremism” eller terrorism samt för att analysera fiendetruppers rörelser och göra olika former av riskbedömningar.
A Palantir advertisement for suicide drones airs during an Army-Navy college football game, December 2024. pic.twitter.com/gnnec2Gtp5
Palantir bedriver själva ingen direkt övervakning, men företagets teknologi används av bland andra FBI och CIA för att analysera data som samlas in via andra övervakningsverktyg – exempelvis kameror, satelliter eller elektronisk kommunikation. Kritiker har också pekat på att teknologin enkelt kan missbrukas för att spåra politiska dissidenter eller andra personer som makthavare betraktar som obekväma.
Palantirs AI-teknologi har vidare använts i Ukrainakriget för att hjälpa ukrainska målsökande drönare att identifiera ryska soldater och utveckla en teknik för att kunna automatisera dödandet av mänskliga mål där, AI:n tar det slutgiltiga beslutet om vem som ska leva och vem som ska dö, vilket kritiker länge befarat bli det slutgiltiga mardrömsscenariot i modern krigföring.
Thiels kopplingar till det globalistiska maktetablissemanget är tydligt och han listas av den okända tankesmedjan World Economic Forums förgrundsprofil, Klaus Schwab, som en av deras ”Young global leaders” på organisationens hemsida. Dessutom sitter han i det ljusskygga maktnätverket Bilderberggruppens styrkommitté tillsammans med bland andra den svenske oligarken Marcus Wallenberg och Natos förre generalsekreterare Jens Stoltenberg.
Den förmögne investeraren är personligen också medlem i Republikanerna och har genom åren finansierat flera av partiets presidentkandidaters valkampanjer – både den neokonservative krigshöken John McCain och den pacifistiskt inriktade libertarianen Ron Paul. 2016 ställde han sig initialt bakom den tidigare Hewlett-Packard-vd:n Carly Fiorinas kandidatur – men när hon hoppade av gav han istället sitt stöd till Donald Trump, talade på dennes event och donerade miljonbelopp till Trumps kampanj. När valvinsten var säkrad fick Thiel också en plats i Trumps övergångsteam.
2022 var Thiel en av det republikanska partiets allra största finansiärer och stöttade hela 16 kandidater med sammanlagt drygt 35 miljoner dollar. Två av dessa, Blake Masters och JD Vance, var också själva techinvesterare som tidigare arbetat för Thiel.
Det ska också ha varit just Peter Thiel som introducerade sin lärjunge JD Vance för Donald Trump i dennes bostad i Mar-a-Lago 2021. Vance, som själv kommer från fattiga förhållanden, arbetade för Thiels riskkapitalbolag Mithril Capitals innan han med hjälp av mångmiljondonationer från Bilderbergtoppen kandiderade och vann senatsvalet i Ohio 2022.
JD Vance, längst till höger i bild, har tagit sig till den republikanska toppen tack vare Peter Thiel. Foto: DHS
Vance, som tidigare kallat Trump för ”USA:s Hitler” och ”förkastlig”, skulle i och med sin nya allians med Thiel istället komma att bli en av Donald Trumps mest högljudda försvarare. I juli 2024 meddelade också Trump att han valt ut Vance som sin vicepresidentkandidat. Förutom Thiel själv ska också den republikanske techmiljardären David Sacks, Elon Musk och Trumps två äldsta söner ha verkat för att just Vance skulle nomineras till vicepresident.
”Techgänget”
Noterbart är också att Vance är långtifrån den enda Silicion Valley-profil som återfinns i Trumps nya administration. Den tidigare nämnde Elon Musk ska enligt officiella planer ansvara för ett helt nytt departement, DOGE – Department of Government Efficiency, som uppges ska bekämpa slöseri och ineffektivitet på federal nivå. Detta uppdrag delar han med Vivek Ramaswamy, grundare av bioteknikföretaget Roivant Sciences.
Även Ramaswamy uppges ha en nära relation med Thiel och är dessutom mycket god vän med USA:s näste vice president JD Vance efter att de lärde känna varandra på Yales universitet. Vances son heter också Vivek, döpt just efter Ramaswamy.
Vivek Ramaswamy är en annan ”tech bro” med kopplingar till Thiel. Foto: Gage Skidmore/CC BY-SA 2.0
Kopplingarna mellan Thiels nätverk av techmiljardärer och Donald Trumps administration stannar emellertid inte där. Tidigare nämnde David Sacks, som nyligen utnämndes till Vita husets ”AI- och kryptotsar” med uppdraget att vägleda administrationens politik inom artificiell intelligens och kryptovaluta, sägs också vara mycket god vän med Thiel ända sedan de två arbetade tillsammans vid Paypal.
Ett annat namn är investeraren James O’Neill, tidigare vd för Thiels personliga stiftelse, som nominerats av Trump till vice hälsominister bakom Robert F. Kennedy Jr.. Ytterligare en Thiel-adept i form av Trae Stephens (partner vid Founders Fund), rapporteras även vara aktuell för uppdraget som vice försvarsminister, enligt källor till bland annat Wall Street Journal. Dessutom förväntas Michael Kratsios, Peter Thiels tidigare personalchef, bli den som har hand om den övergripande techpolitiken under Trumps styre.
Trots att kretsen runt Trump kryllar av Thiels vänner, partner och lärjungar uppger denne själv att han inte har några större egna politiska ambitioner och att han skulle bli ”deprimerad och galen” om han gick runt och tänkte på politik hela tiden.
– Jag kommer inte att göra någonting på heltid, svarade han kryptiskt på en fråga om sin roll i Trumps kommande administration.
Thiels mångårige partner och vän David Sacks med republikanske talmannen Mike Johnson. Foto: USA:s Talman
Noterbart är också att Thiel så sent som 2023 sågade Trumps förra administration som ”galnare” och ”farligare” än förväntat och då även påstod att han inte hade några planer på att donera några pengar till Trumps återvalskampanj.
– De kunde inte få de mest grundläggande delarna av regeringen att fungera. Så var det – jag tror att den delen kanske var värre än till och med mina lågt ställda förväntningar.
Peter Thiels faktiska inflytande på Donald Trump, och i förlängningen på den amerikanska staten, är föremål för mycket spekulation av politiska analytiker, men har även framgått tydligt på Trumps valmöten där reklam för Bilderbergprofilens företag Palantir återkommit.
“Billionaire Tech Investor Peter Thiel believes Google should be investigated for treason. He accuses Google of working with the Chinese Government.” @foxandfriends A great and brilliant guy who knows this subject better than anyone! The Trump Administration will take a look!
Kritiker pekar på att det så kallade techgänget med Thiel i spetsen, på engelska känd som ”The tech bros”, inte har ställt sig bakom den återkommande presidenten av idealistiska skäl – utan för att man snarare bedömt det som en logisk strategi för att öka sitt ekonomiska och politiska inflytande. Det faktum att Thiels egen adept JD Vance nu blir vicepresident – och av många också bedöms som en sannolik efterträdare till den åldrande Donald Trump, ses också som en mycket stor seger för Thiels sfär inom maktetablissemanget.
Backar på Trumpkampanjens vallöften
Även om profilerna kring techgänget ofta har en konservativ profil och retorik, där man ofta fördömer och hånar olika vänsteraktivistiska och identitetspolitiska företeelser, pekar kritiker på att man i slutändan huvudsakligen strävar efter att stärka sina egna positioner. Den senaste tiden har Elon Musk, Vivek Ramaswamy och andra profiler runt Donald Trump också hamnat i konflikt med mer nationellt inriktade republikanska väljare efter att man återtagit tidigare kampanjlöften om att begränsa invandringen till landet, och argumenterat för att arbetskraftsinvandringen till USA tvärtom måste öka, bland annat genom så kallade H1B-visum.
Techmogulerna har menat att ett stort inflöde av högkvalificerad utländsk arbetskraft är nödvändigt för att USA ska förbli världsledande inom techindustrin. Dessa påståenden avfärdas dock av kritiker, som menar att det mer troliga syftet är att driva ner amerikanska arbetares löner och arbetsvillkor. Man pekar också på att en stor majoritet av dessa invandrare kommer från Indien och liknande länder, och att det i praktiken inte alls handlar om några högutbildade specialister utan uppmanar istället Trumpsfären att satsa på inhemsk talangutveckling istället för import av arbetskraft från andra sidan jorden.
The reason I’m in America along with so many critical people who built SpaceX, Tesla and hundreds of other companies that made America strong is because of H1B.
Take a big step back and FUCK YOURSELF in the face. I will go to war on this issue the likes of which you cannot…
På sociala medier blev kritikstormen så omfattande att Elon Musk gick ut och anklagade mer invandringskritiska republikaner för att vara ”föraktliga dårar” och ”hatiska rasister” som ”absolut skulle bli det republikanska partiets undergång om de inte avlägsnas”.
I eftermälet har ett stort antal kritiska användare också utsatts för olika former av censuråtgärder efter att man ifrågasatt techlobbyns invandringsplaner, något som föranlett en oro inom republikanska led kring vad som egentligen kommer att hända under de nästkommande fyra åren.
Deeply disturbing to see the appointment of Sriram Krishnan @sriramk as Senior Policy Advisor for AI at the Office of Science and Technology Policy.
Oavsett utfall förväntas det inte gå någon större nöd på Peter Thiel själv. Även om han ligger en bra bit efter Musk, Bezos och Zuckerberg bland världens rikaste, räknas han idag som en av de 150 rikaste i världen med en förmögenhet på drygt 15 miljarder dollar – rikedomar som i och med Trumps tillträde, från och med den 20 januari, bedöms kunna bli ännu större genom lukrativa regeringskontrakt och andra politiska åtgärder som Thiel och hans techgäng önskar se.
Under en presskonferens bekräftade Donald Trump att han inte utesluter att använda varken ekonomisk eller militär press för att lägga beslag på det danska territoriet Grönland och den viktiga Panamakanalen.
– Vi behöver dem för ekonomisk säkerhet, så jag kan inte utesluta att vi kommer att göra något, uppger Trump.
På en rak fråga från en journalist om den tillträdande presidenten utesluter att använda ekonomisk eller militär press mot Panama och Danmark för att få igenom sina krav svarar Trump blankt ”nej”.
Reporter: Can you assure the world that as you try to get control of Greenland and the Panama Canal, that you won’t use military or economic coercion?
Nyligen deklarerade han också att Kanada borde bli USA:s 51:a delstat – vilket den avgående premiärministern Justin Trudeau besvarade på plattformen X med kommentaren ”inte en chans i helvete”.
Utspelet att Kanada ska ge upp sin suveränitet och istället underkasta sig amerikansk överhöghet har av många tolkats som ett skämt eller en ”trollning” – medan kraven på Panamakanalen och Grönland av allt att döma tycks vara genuina och allvarligt menade.
Enligt Trump måste USA kontrollera Grönland för att värna amerikanska intressen, men också för att ”skydda den fria världen”, och han påstår vidare att ”folk inte ens vet om Danmark har laglig rätt” till territoriet.
Tolkas som ett hot
Den frispråkige presidenten har redan tidigare försökt köpa världens största ö – och när Danmarks statsminister Mette Frederiksen förkastade erbjudandet svarade han med att ställa in ett planerat statsbesök.
I övrigt vill Donald Trump att mexikanska golfen byter namn till amerikanska golfen – med motiveringen att detta är ett ”vackert och passande namn”.
Det kan noteras att såväl Kanada som Danmark och Panama på olika sätt är nära allierade med USA, och att Danmark och Kanada båda är medlemmar i den USA-ledda militäralliansen Nato vars huvudsyfte påstås vara att stötta och skydda varandra militärt.
Även om Trump är kryptisk och inte vill förklara närmare hur han tänker ta kontroll över områdena har utspelen av många tolkats som ett hot, varför flera europeiska ledare också låtit meddela att man inte tänker tolerera ett amerikanskt övertagande av Grönland.
Donald Trump har i samband med en presskonferens framhävt behovet av utökat samarbete mellan USA och Kina. Han betonar att de två länderna gemensamt kan lösa globala problem, samtidigt som han uttryckte frustration över hur Covid-19-situationen belastade relationen med Kinas president Xi Jinping.
Under en presskonferens vid sitt residens Mar-a-Lago, uttalade sig Donald Trump i försiktigt positiva ordalag om sin syn på relationen USA-Kina, rapporterar Reuters.
– Kina och USA kan tillsammans lösa alla världens problem, om man tänker efter. Så det är mycket viktigt, och han var en vän till mig, sade Donald Trump, syftande på sin kommande mandatperiod.
Han beskrev sin tidigare relation med Xi som god, men noterade att coronakrisen orsakade spänningar.
– Han (Xi Jinping) är en fantastisk kille. Pressen hatar när jag säger det, men han är en fantastisk person. Vi hade en mycket bra relation fram till Covid. Covid avslutade inte relationen, men det blev en bro för mycket för mig.
Trump says ”China and the United States can together solve all the problems of the world.”
Frågor om hur Kina och USA kan samarbeta har hög prioritet i Trump-lägret inför Donald Trumps återkomst till Vita huset. Under sin första mandatperiod inledde han ett dock ett handelskrig med Peking. Något som i sin tur påverkade globala försörjningskedjor och var en orsak till USA:s stigande inflation.
Inför sin andra mandatperiod har Trump deklarerat planer på att återuppta sin tuffa linje mot Kina. Han har lovat att införa ytterligare 10 procent i tullar på kinesiska varor och vid behov slopa Kinas status som mest gynnad nation. Han har även signalerat hårdare åtgärder för att bekämpa flödet av fentanyl till USA.
Kinas utrikesminister, Wang Yi, uppmanade samtidigt USA att ”göra rätt val” och att arbeta ömsesidigt fördelaktigt med Kina för att övervinna hinder.
– Vi hoppas att den nya amerikanska administrationen kommer att göra rätt val och arbeta med Kina på ett ömsesidigt fördelaktigt sätt för att undanröja störningar och övervinna hinder, sade Wang i samband med ett forum i Peking.
Trump Says China and US Can Solve All the World’s Problems as High-Level Dialogue Held https://t.co/NJUPO90yj1 China’s Foreign Minister Wang Yi said he hoped the incoming Trump administration would make the right choice and work with Beijing following Trump’s remark. #China…
Trots dessa uppmaningar förblir relationen mellan supermakterna ansträngd. Kina har markerat att man motsätter sig vad man kallar USA:s ”…olagliga och orimliga förtryck…” och ”…brutala inblandning i inre angelägenheter…”, som exempelvis hanteringen av Taiwan-frågan.
Trump har även nominerat Kina-kritiska politiker till nyckelpositioner i sin potentiella administration. Marco Rubio, vald till näste utrikesminister, omfattas exempelvis av kinesiska sanktioner sedan 2020. Det är fortfarande oklart hur detta skulle påverka framtida diplomatiska samtal.
Analytiker noterar att Kina förbereder sig inför förhandlingar med en eventuell ny Trump-administration. Fokus ligger på kontroversiella frågor som handel, investeringar samt vetenskap och teknik.
Samtidigt signalerar båda sidor en vilja att söka lösningar på problemen och de båda ländernas relation – trots djupa meningsskiljaktigheter.
Scott Bessent, hedgefondmiljardär och mångårig partner till globalisten och valutaspekulanten George Soros, förväntas bli USA:s näste finansminister, efter att han nominerats av Donald Trump.
”Han kommer att hjälpa mig att inleda en ny guldålder för USA”, tillkänn
