Ekonomi

Åländsk ekonom granskar penningmakten i magisteravhandling

Åländske Isac Boman har den senaste tiden rönt uppmärksamhet i internetmedia för sin magistersavhandling ”Penningmakten – Ett medel för frihet eller slaveri?”. I utlåtandet från Åbo Akademi beskrivs Bomans arbete bland annat som djärvt, originellt och omfattande mot bakgrunden av traditionella penningteoretiska perspektiv.

Isac Boman har fått god kritik för sin avhandling om penningmakten

Nya Dagbladet tog ett kort snack med Isac om penningmakten och hans avhandling.

Vad fick dig att skriva om penningmakten?
– För det första är det ett tema som av olika orsaker annars undviks i nationalekonomin. Delvis tas pengar för givet på det sättet att nationalekonomer överlag inte är medvetna om att penningsystemet kan utformas på olika sätt precis som ett datorprogram kan programmeras på olika sätt med olika konsekvenser för en dator eller för en ekonomi om man talar om bank- och penningsystem. En annan förklaring är att temat är tabubelagt eftersom en närmare granskning av dagens penningsystem gör det tydligt att det inte är byggt för att tjäna folket, utan för att folket ska tjäna systemet.




Hur fungerar dagens penningsystem i korthet?
– I dagens system skapas pengar som skulder. Om privatpersoner, företag och stater skulle betala av alla sina skulder skulle vi inte ha några pengar överhuvudtaget. Det är dock egentligen inte ens möjligt i teorin eftersom det inte finns tillräckligt med pengar för att betala av räntan på skulderna. För att det ska finnas pengar till räntan måste skuldsättningen hela tiden öka i en oändlig spiral som systematiskt gör rika rikare och fattiga fattigare. Ekonomer som Thomas Piketty skyller detta skeende på skattepolitik och förbiser helt den finansiella dynamiken i detta skeende.

Du kritiserar Piketty som ju hyllas överallt och synts på Skavlan och även i politiska sammanhang. Varför tror du att han lyfts fram så mycket?
– Om ekonomer som fokuserade på penningsystemet skulle lyftas fram lika mycket som Piketty skulle det bli uppenbart att hans förslag på en global progressiv skatt är en ytlig lösning som även fortsättningsvis skulle låta ekonomisk och politisk makt centraliseras till Wall Street utan att förändra något i grunden. Mitt intryck är att en gemensam nämnare för mycket av det som sker i dagens samhälle är att man slår på grenarna av olika problem utan att hugga mot rötterna. Piketty är ett talande exempel på en ekonom som betraktar symptomen på ett bra sätt men förbiser de verkliga underliggande orsakerna till de ökande ekonomiska klyftorna.

Vad borde man göra istället?
– Det enkla svaret är att vi behöver ett helt nytt penningsystem. Det finns flera aspekter man måste ta i beaktande när man utformar ett penningsystem, och jag har tagit upp sju sådana aspekter i min avhandling. Hur ett nytt system sedan ska införas är en annan fråga. Även om jag inte tror att Bitcoin är en ändamålsenlig valuta på sikt har den ändå visat att internet kan vara en möjlig väg att gå för att uppnå en genomgripande valutareform. Det är osannolikt att det sker på initiativ från politiskt håll eftersom dagens makthavare antingen är omedvetna om problemet eller, om de är medvetna, ointresserade av att lösa det. Möjligen kan förändring delvis komma även lokalt från gräsrotsnivå med mindre samhällen som visar vägen genom att föregå med exempel.

Hur tänker du gå vidare?
– Mitt fokus i dagsläget är att göra vad jag kan för att förmedla det här ämnet till en svenskspråkig publik på Åland och i Sverige. Om någon är intresserad av en intervju eller en föreläsning i något sammanhang är det bara att ta kontakt.

Isac Bomans magisteravhandling i nationalekonomi som avlades vid Åbo Akademi finns att läsa i sin helhet här.

 

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

 


Liknande artiklar:

Eftersom du läser det här…

Nya Dagbladet är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning. Vi ägs inte av några mediekoncerner eller utländska riskkapitalbolag. Vi styrs inte av industriintressen eller någon politisk korrekthet.

Men att driva fri oberoende media kostar. Med ditt stöd kan vi fortsätta att växa och bli en verkligt utmanande kraft till de gamla mediehusen.

Stöd oss via Swish på 072 722 01 72, PayPal eller via andra alternativ på denna länk.

Tack för ditt stöd!