Åländsk ekonom granskar penningmakten i magisteravhandling

Maktkoncentrationen hos storbankerna

Åländske Isac Boman har den senaste tiden rönt uppmärksamhet i internetmedia för sin magistersavhandling ”Penningmakten – Ett medel för frihet eller slaveri?”. I utlåtandet från Åbo Akademi beskrivs Bomans arbete bland annat som djärvt, originellt och omfattande mot bakgrunden av traditionella penningteoretiska perspektiv.

publicerad 30 maj 2015
- av Markus Andersson
Isac Boman har fått god kritik för sin avhandling om penningmakten

”Djärvt, originellt och omfattande.” Det skriver det finländska universitetet Åbo Akademis nationalekonomiska examinerare om åländske Isac Boman magisteravhandling ”Penningmakten – ett medel för frihet eller slaveri?” som analyserar bank- och penningsystemet. Nya Dagbladet tog ett litet snack med Isac om penningmakten och hans avhandling.

Om du kan ge en kort bakgrund, vad var orsaken till att du valde att skriva just om banker och pengar?
– För det första är det, märkligt nog, ett tema som av olika orsaker annars undviks i nationalekonomin. Delvis tas pengar för givet på det sättet att nationalekonomer överlag inte är medvetna om att penningsystemet kan utformas på olika sätt precis som ett datorprogram kan programmeras på olika sätt med olika konsekvenser för en dator eller för en ekonomi om man talar om bank- och penningsystem. En annan förklaring är att temat är tabubelagt eftersom en närmare granskning av dagens penningsystem gör det tydligt att det inte är byggt för att tjäna folket, utan för att folket ska tjäna systemet.

Hur fungerar dagens penningsystem i korthet?
– I dagens system skapas pengar som skulder. Om privatpersoner, företag och stater skulle betala av alla sina skulder skulle vi inte ha några pengar överhuvudtaget. Det är dock egentligen inte ens möjligt i teorin eftersom det inte finns tillräckligt med pengar för att betala av räntan på skulderna. För att det ska finnas pengar till räntan måste skuldsättningen hela tiden öka i en oändlig spiral som systematiskt gör rika rikare och fattiga fattigare. Ekonomer som Thomas Piketty skyller detta skeende på skattepolitik och förbiser helt den finansiella dynamiken i detta skeende.

Du kritiserar Piketty som ju hyllas överallt och nu synts på Skavlan och även i politiska sammanhang. Varför tror du att han lyfts fram så mycket?
– Om ekonomer som fokuserade på penningsystemet skulle lyftas fram lika mycket som Piketty skulle det bli uppenbart att hans förslag på en global progressiv skatt är en ytlig lösning som även fortsättningsvis skulle låta ekonomisk och politisk makt centraliseras till Wall Street utan att förändra något i grunden. Mitt intryck är att en gemensam nämnare för mycket av det som sker i dagens samhälle är att man slår på grenarna av olika problem utan att hugga mot rötterna. Piketty är ett talande exempel på en ekonom som betraktar symptomen på ett bra sätt men förbiser de verkliga underliggande orsakerna till de ökande ekonomiska klyftorna.

Vad borde man göra istället?
– Det enkla svaret är att vi behöver ett helt nytt penningsystem. Det finns flera aspekter man måste ta i beaktande när man utformar ett penningsystem, och jag har tagit upp sju sådana aspekter i min avhandling. Hur ett nytt system sedan ska införas är en annan fråga. Även om jag inte tror att Bitcoin är en ändamålsenlig valuta på sikt har den ändå visat att internet kan vara en möjlig väg att gå för att uppnå en genomgripande valutareform. Det är osannolikt att det sker på initiativ från politiskt håll eftersom dagens makthavare antingen är omedvetna om problemet eller, om de är medvetna, ointresserade av att lösa det. Möjligen kan förändring delvis komma även lokalt från gräsrotsnivå med mindre samhällen som visar vägen genom att föregå med exempel.

Tänker du gå vidare med detta på något sätt?
– Mitt fokus i dagsläget är att göra vad jag kan för att förmedla det här ämnet till en svenskspråkig publik på Åland och i Sverige. Om någon är intresserad av en intervju eller en föreläsning i något sammanhang är det bara att ta kontakt.

Isac Bomans magisteravhandling i nationalekonomi som avlades vid Åbo Akademi finns att läsa i sin helhet här.

 

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se


Välkommen att diskutera! NyD vill uppmuntra till en saklig och kvalitativ debatt vilken genomsyras av god ton och respekt för andra åsikter. Du är själv juridisk ansvarig för vad du skriver. Läs våra fullständiga kommentarsregler här.
Visa kommentarer (1)